Brukligt var att fiskarna på hösten seglade norr över ”gick norrut” – vanligen till marknader – och sålde den saltade fisken. En del av fisken såldes i Pataholm eller i Timmernabben, men marknaden i Mönsterås i början av oktober var den viktigaste saluplatsen.

En vecka innan marknadsdagen började man ordna för resan. Först sågs båt och segel över, så att de var i gott skick. De stora tunnorna med fisk bars en i sänder från boden till ekan. Det var mycket att tänka på inför en sådan resa, såsom ytterkläder, oljekläder och gamla sängkläder. Man skulle ju bo i ekan flera nätter. Mat måste man ha till flera mål, som flera brödkakor, smör, pålägg, ägg och kaffe. Man hade primuskök, så man kunde koka kaffe. Kompassen hade man också med sig för det kunde ju bli tjocka.

Efter att ha passerat Spanstakullens, Yttre Stengrunds och Yttre Orranäs kullens prickar kom man till Garpens fyr utanför Bergkvara och efter ca åtta timmars segling kom man förbi Trädgårds grund och Grimskärs fyr och snart var man i Kalmar.

Tidigt nästa morgon startades den andra dagens segling men det var inte så långt kvar och innan kvällen var man framme i Mönsterås. Redan första dagen kom sillköpen igång, men själva marknadsdagen blev det liv och rörelse nere vid hamnen och då blev det den verkliga sillkommersen. Inte bara Mönsteråsborna blev kunder utan bönder, torpare och annat folk från landet hade kommit. De hade för vana att marknadsdagen köpa Blekingesill från vrakekorna.

Fjärde dagen efter ankomsten till Mönsterås var det hemfärd och då var man uppe i dagningen. Man gjorde segel och vid middagstiden var man i Kalmar. Här kunde man göra ett uppehåll och köpa en del saker till dem där hemma. På hemvägen brukade man också handla ved och annat i Mörbylånga och Bergkvara.

Uppgifter hämtade från boken ”Skärgårdsliv” av Hjalmar Berglund och sammanställt av PRO Torhamns studiecirkel Rotbygd 2014.