Kämpar fram i ur och skur för att äldre ska få hjälp och stöd i hemmet. Några kör i bil, men de flesta cyklar. Det är ett krav vid anställning i hemtjänsten i Malmö att de ska cykla, valet står mellan en el- eller vanlig cykel och en med stödhjul.
… så hemtjänsten trampar på, men vilken kvalitet ger det omsorgen och vilken utveckling? Det var temat för Centrala Pensionärsrådets (CPR) senaste möte.

Tydliga krav

• att den äldre kan bestämma mer själv kring insatsen.
• att se färre personer i sitt hem, dvs bättre kontinuitet, och att de har mer tid där.
• att få en bestämd kontaktperson och att de som jobbar i hemtjänsten också trivs och inte är så stressade hela tiden.

• att så mycket inte lämpas över på anhöriga.

• och att äldreomsorgen behöver mycket mer resurser.

Kort sagt det politikerna ”glömde bort” i valrörelsen. SKPF och SPF kräver ungefär samma. På CPR-mötet ville vi veta var äldreomsorgen i Malmö står visavi våra krav. ´

Rätt bedömning

Allt börjar med biståndsbedömningen, där den äldres behov, situation och önskemål ska styra. Inte bara kategori och kallt ett antal minuter för en viss insats. Framöver ska hemtjänstpersonalens bedömning tillsammans med den äldre avgöra hur mycket tid en insats kräver, men där är man inte ännu.

Då avgörs även om det räcker med hjälp i hemmet eller om det är aktuellt med en plats på ett särskilt boende. Det är när den äldre behöver hjälp större delen av dygnet, medan hemtjänsten går in och ut, flera gånger per dag.

Framöver när vi äldre blir ännu fler och ännu äldre, är planeringen i Malmö att ännu mer omsorg ska ges i hemmet.

Jobba i lag

Det oroar… vi vill inte ha så många rännande hos oss! Och vilka är de? Vem vill jobba i hemtjänsten? Redan nu är det svårt att rekrytera folk och många saknar rätt utbildning. Kravet från samhällets sida är minst undersköterskeexamen, det är vi långt ifrån idag.

Så vad gör man i Malmö?

Målet är att hemtjänsten ska vara likvärdig oavsett om man bor i ”käppastan” eller på Rosengård. Att minska antalet personer som kommer hem varje dag står först på listan.

Det ska nås genom en arbetsmodell, ”Malmömodellen”, där hemtjänsten arbetar i lag kring den äldre, med mer lyhördhet för dennes vilja och mer gemensam planering av insatsen. Att äldre kan påverka när och hur insatsen ges och planera det tillsammans med hemtjänsten ska ge en bättre kontinuitet. .

Att jobba i lag kring den äldre innebär även att om en är sjuk eller ledig så klarar laget ändå insatserna. Ett delat ansvar när laget är rörligt och kan planera.

Men att få ner antalet som kommer och går i ens hem är inte lätt. Har man fem besök per dag, tre på dagen och två på kvällen och någon insats kräver två personer, så blir det många. Nu mäter man antalet hembesök två gånger per år, mellan kl 07 och 22 och hur många som utför dem under en 14 dagars tid. Innan coronan var man nere i 13 personal per dygn, nu är man tillbaka på 14,35.

Fast kontakt

Sedan den 1 juli i år gäller även att varje äldre med hemtjänst ska ha en namngiven person att kontakta vid behov, en trygghet.

Att stärka personalen att klara uppdraget är jätteviktigt. Att de får mer fria händer i hur biståndet utförs, efter koll med den äldre. Hur morgonstöket ska gå till, när man vill duscha osv. Arbetslagen ska ha en plan för det, en genomförandeplan.

Det är ett sätt att rusta personalen mer, så att rätt kompetens är på rätt ställe. En förändringsprocess som kräver tid.

Minutscheman

En särskild person, en hemtjänstkoordinator, gör schemat för lagen. Alla har en mobil där det står vad de ska göra, när och hur. Mycket tider att hålla.

Det skapar en tvist mellan arbetsgivaren (förvaltningen) och de anställda, som upplever att det är minutscheman, som ger stress och dålig arbetsmiljö.

S lovade i valrörelsen att ta bort minutscheman…. som ett led i att förbättra arbetsmiljön och klara den stora utmaningen – att få mer kompetent personal att jobba i äldreomsorgen.

Vägen är lång

Runt 10.000 äldre har hemtjänst. Den som har svårt att klara sig hemma får ansöka om plats på vård- eller demensboende. Kommunen måste fixa fram en plats inom tre månader om det beviljas. Behovet är störst för demensboende.

Sedan har personen sju dagar på sig att bestämma om man vill flytta in. Man kan tacka nej tre gånger, innan man åker ut i kön igen. Malmö uppger att man klarar tremånaders gränsen.

Denna redogörelse fick CPR av Sadmila Avdic , Heide Ivarsdottir Anna Friberg från Hälsa- vård- och omsorgsförvaltning som du ser på bilden ovan..

Vår tanke – modellen och ambitionen är det inget fel på, men att nå kontinuitet och trygghet och rätt utbildad personal på rätt plats kräver fler anställda och mycket mer resurser. Det har vi inte sett ännu! Detta är PRO:s viktigaste uppföljning i CPR.

Här kan du ta del av deras föredragning Pdf, 878.1 kB.

Text: Susanne Björkenheim
Foto: Ingrid Mardell