Samtidigt avslöjar pandemin, att äldreomsorgen kräver en stark uppryckning och antalet äldre med stora behov ökar. Att Malmö blir mer åldersvänlig, som det heter, är det yttersta skyddsnätet för äldre som behöver vård och omsorg.
A och O är att det finns tillräcklig och kompetent personal att hjälpa äldre, på särskilt boende och hemma.

Hur gör man en budget för det?
Det var diskussionen under CPR den 10 februari. Hälsa, Vård och Omsorgsförvaltningen arbetar med fem focusområden:

1/ kvalitet i verksamhet
2/ förebyggande insatser
- de ska stärkas genom
3/ kompetensförsörjning,
4/ ledarskap och medarbetarskap
5/ digitalisering och välfärdsteknik.

Så vad innebär det?
Enkäter bland äldre visar att det krävs mer insatser så att omvårdnad, service och bemötande verkligen når alla. Tillgängligheten måste bli bättre. Riktigt illa är, att det framkommit att födelseland har betydelse för att få ett bistånd.
Positivt är att nästan 85 procent av alla anställda nu är på heltid. Målet 90 procent är ett avgörande steg i att höja kvaliteten för både anställda och äldre.
Grundbemanningen måste öka, budget 2022 ger dock inte fler anställda, men i kvalitet ingår att kontinuiteten i hemtjänsten blir bättre – en bestämd kontakt för varje äldre och färre som ger hjälpen. Det ska gälla oavsett var i Malmö man bor.
Det förebyggande arbetet handlar om att bevara självständighet och minska risken för ohälsa för den äldre. Speciellt måste demensvården fortsätta utvecklas. Där ökar behoven och några särskilda boenden ska omvandlas till boende för dementa.
Alla över 80 år utan insats av hemtjänsten ska få ett hälsosamtal och arbetet att motverka våld mot äldre i nära relation ska utvecklas.
Allt det kräver delvis nya arbetssätt av de anställda.

Kompetens
Äldreomsorgslyftet är det mest massiva i budgeten även för 2022. Det är kärnfrågan. Fler äldre och ökade behov kräver fler och mer kompetenta anställda. Minst undersköterska om du ska jobba med äldre framöver. Malmö har planen att utbilda runt 800 anställda – på arbetstid. Parallellt satsas stort på språket – personal ska förstå vad den äldre säger, och den äldre ska kunna få personal som kan deras språk. Även ledsagning och avlösning får sin kompetenshöjning.
Riktade statliga bidrag finns just nu –Malmö räknar med 65 miljoner i år – men bidragen tar slut om några år. Därför höjs röd varningsflagg för att det krävs stort tillskott i budgeten framöver för att klara en bra och likvärdig äldreomsorg. Inte minst när äldre blir fler, ska bo kvar hemma och än mer vård och omsorg flyttas dit.
Det kräver fler anställda. Annars går ekvationen inte ihop. En stor utmaning, speciellt när kommunerna redan konkurrerar om anställda. Vem vill jobba i äldreomsorgen framöver, om villkoren inte förbättras!
Även chefer måste ges rimliga möjligheter att klara uppdraget och inte arbetsleda för många anställda. Särskilda satsningar görs på toppchefer. Det ska även ge en bättre planering kring bemanning.

Digitalisering
Det femte focuset – digitaliseringen är redan här!
Att söka bistånd digitalt får en stärkt satsning, men främst handlar det om att hemtjänstens anställda har ”smarta mobiler” med e-lås, digital signering av läkemedel och dokumentation på plats. Och alla trygghetslarm byts ut till tekniskt ”smartare”.

Anhöriga
Äldreomsorgen är lagstadgad, det ska samhället sköta. Men åratal av underfinansiering har tvingat många anhöriga gå in och sköta nära äldre. Där har politiken inte tagit sitt ansvar.
Nu vill man i budgeten stärka främst ett digitalt stöd för anhöriga med närstående med demenssjukdom.

Minutscheman
Två saker märks i hemtjänsten: antalet timmar minskade förra året, pandemin sägs vara orsaken, medan antalet äldre med stora behov ökade. Det har bäring både på anhöriga och på hemtjänstens arbetssätt med sönderstressande minutscheman (7 min för en dusch….). Politiskt finns en samsyn att minutscheman ska bort, men förvaltningen och facket har olika syn på hur.

Text: Susanne Björkenheim
Foto: Pixabay