Fina sommardagar besöker tiotusentals människor Rålambshovsparken för att sola, ha picknic eller bara koppla av. Parken skapas i mitten av 1900-talet av framsynta stadsträdgårdsmästare och arkitekter.

Länge finns här i sluttningen ner mot Riddarfjärden bara lantliga ängar. På 1430-talet byggs ett tegelbruk, ägt av Gråmunkebröderna. Staten tar över bruket som på 1500- och 1600-talen svarar för merparten av det tegel som behövs för byggandet i Stockholm.

Drottning Kristina ger i ett donationsbrev 1647 stadens barnhus (för föräldralösa barn vid nuvarande Barnhusgatan) rätt att använda inkomsterna från tegelbruket för sin verksamhet. Barnhuset anser sig därmed vara ägare till hela området, som får namnet Barnhusängen.

I början av 1700-talet uppför översten och friherren Åke Rålambs Rålambshov (som brinner ner och ersätts 1801 av nuvarande Rålambshov vid Västerbrons fäste). Då får också hela området namnet Rålambshov.

1747 byggs det beryktade salpetersjuderiet för att tillverka krut för svenska armén med vidriga arbetsvillkor för kvinnliga fångar, skildrat av Per Anders Fogelström i ”Vävarnas Barn”. Överskottet går till Barnhuset. Sjuderiet läggs ned efter drygt 30 år på grund av missförhållandena och ersätts av Karlsviks Fabriker (på området runt Fridhemsgatans nedre del).

Sista tobaksladan rivs
På de stora fälten bedrivs tobaksodling, som fortgår ända fram till början av 1900-talet, framför allt vid Lilla Rålambshov (vid nuvarande Rålambshovsskolan). Den sista tobaksladan rivs 1934 i samband med byggandet av Västerbron.

Längst nere vid vattnet vid Norr Mälarstrands avslutning skapas Rålambstorget på 1880-talet. Stadens ambition är att forma ett stort grönområde och park. Men så blir det inte. Det är snarare ett skräpigt träskområde med småindustrier, ruckel, skjul och vedupplag. Den 31 oktober 1920 inträffar här en stor brand, som uppmärksammas vida omkring. På 1930-talet rivs det mesta.

Med en växande befolkning ses en broförbindelse mellan Kungsholmen och Södermalm som alltmer nödvändig. Diskussionen inleds redan i början av 1900-talet och den 2 februari 1931 beslutar Stockholms Stadsfullmäktige att Västerbron ska byggas. Det betyder också starskottet på planerna att skapa den nuvarande Rålambshovsparken. 1930 köper staden loss mark som ägts av Barnhuset sedan 1600-talet

1935 invigs Västerbron. Då var redan Lilla Rålambshov med vidhängande tobakslador borta, men Rålambshov klarar sig från rivning.

Invigning 1953
1936 inleds parkarbetena med röjning och uppsnyggning närmast Västerbron och fortsätter i långsam takt under 40-talet. Först 1952 iordningsställs de lite sankare strandpartierna vid Riddarfjärden.

Parken invigs formellt 1953 i den nybyggda amfiteatern (med plats för 5.000 åskådare) i samband med Stockholms 700-årsjubileum.

Sedan dessa har parken successivt kompletteras med växtlighet, arkitektur och skulpturer för att bli den grönskande oas den är i dag. En central plats som utnyttjas flitigt av människor från hela Stockholmsområdet för att sola, motionerna, grilla, äta picknic eller bara koppla av. Här finns parklek med plaskdamm (från 1968), beachvolleyplan, boulebana, sedan 2010 Rålis Skatepark, utegym, restaurang.

Parkteatern, och andra grupper, ger föreställningar i amfiteatern, nationaldagen 6 juni firas stort i parken, gratis sommarbio arrangeras utomhus, motionslopp ordnas.

Den sociala parken
Alla besökare borde måhända skänka en tacksamhetens tanke till skaparna av denna magnifika park vid Riddarfjärdens strand.

Osvald Almkvist (stadsträdgårdsmästare 1936-38) och Holger Blom (stadsträdgårdsmästare 1938-71) har samma syn på parkernas sociala funktion.

Det är Blom som drar det tunga lasset och han är den drivande. Grönytornas viktiga funktion för storstadsbon för rekreation och som social arena är den röda tråden. Borta är synen på parken som enbart en växtplats för blommor, buskar och träd.

Under Holger Bloms ledning blir Stockholms parker kända och erkända över hela världen som ”Stockholmsstilen”. Staden tar emot långväga studiebesök.

Vid utformandet av Rålambshovsparken (liksom av många andra Stockholmsparker) spelar också landskapsarkitekten Erik Glemme en central roll. Glemme arbetar intimt samman med Holger Blom under en 20-årsperiod.

JAN-ÅKE PORSERYD