SERAFIMERLASARETTET
Serafen kallad i folkmun. Sveriges första moderna sjukhus. Öppnas 1752. För att förbättra sjukvården i Stockholm tillsätts en Sundhetskommission 1737. 1749 inköper kommissionen Hornska huset vid Hantverkargatans början och här inryms Serafen. Från början ett undervisningssjukhus. 1760 byggs huset ut med flyglar och sjukhuset får 40 vårdplatser. Privata donationer och allmänna medel gör att sjuhuset kan utvidga och 1823 finns 140 sängplatser. Sjukhusetsstandard försämras kraftigt de kommande åren och 1889-93 görs en fullständig om- och till byggnad med stöd av Stockholms stad, Stockholmslän och riksdagen. Då uppförs den centrala röda tegel- byggnaden. 1937 övertas Serafen helt av staten och förlorar så småningom sin ställning som undervisnings- och forskningssjukhus och läggs ned i januari 1980. Idag rymmer byggnaderna bl a två vårdcentraler.

GARNISONSSJUKHUSET
I dag känt som Landstingshuset, säte för Region Stockholm (före årsskiftet Stockholmslänslandsting), beläget på Hantverkargatan. Garnisonssjukhuset är ett militärsjukhus inom svenska armén åren 1811- 1969. Den nuvarande byggnaden uppförs 1816-1834. Sjukhuset är,när det invigs 1834, Nordens största och modernaste sjukhus med 430 vårdplatser, fram till 1933 enbartför män i arméns uniform. Sjukhuset blir 1952 ett annex till S:t Görans sjukhus. Det läggs ned 1969 och 1971 tarlandstinget överlokalerna.

KONRADSBERG
Ett av Sveriges första mentalsjukhus. Det ursprungliga namnet är Stockholms hospital för sinnessjuka eller Konradsbergs hospital. På 1850-talet förs en debatt med kravet att vården av sinnesjuka måste förbättras och för att möta kraven byggs Konradsberg under åren 1855- 1877 i en stor park i det lantliga Marieberg. Med sin slottsliknande stil fick byggnaden snabbt epitetet ”Dårarnasslott”. 1861 installeras de första 101 patienterna. Den stora parken inhägnas av ett högt staket och det dröjer till 1980-talet innan allmänheten får tillträde till området. 1967 blir namnet Rålambshovs sjukhus (för psykiatrisk vård). 1995 stängs sjuhuset. Lärarhögskolan tar över och numera huserar bl a Stockholms Internationella Montessoriskola här.

POLISHUSET
1903 beslutar Stockholms Stadsfullmäktige att bygga ett nytt polishus. Grundarbeten startade 1905, men det dröjer till 1911 innan polishuset och häktet står klara. Stilen bryter mot den för tiden vanliga nationalromantiska inriktningen. Istället byggs huset i en imperialstil, som då var vanligt runt om i världen för att manifestera laglig auktoritet. I huset finns förutom arbetsrum även logementen och bostäder för de anställda. Den första polisbyggnaden blir snart för trång och nya byggnader uppförs kontinuerligt under 1900-talet i kvarteren upp mot Polhemsgatan för att tillgodose polisens behov.

RÅDHUSET
Stockholm behöver ett nytt Rådhus för Stockholms Rådhusrätt (i dag StockholmsTingsrätt). 1903 utlyses en arkitekttävling. Rådhuset är tänkt att byggas på Eldkvarnstomten längst ned på Hantverkargatan vid Riddarfjärden. Två av landets mest omtalade arkitekter Carl Westman och Ragnar Östberg ställs med sina respektive förslag mot varandra i slutomgången. 1908 – efter flera års funderande – beslutar Stadsfullmäktige att Rådhusetska byggas på Scheelegatan på Kungsholmen och Westman får uppdraget att rita det. (Samtidigt beslutar fullmäktige att på den gamla Eldkvarnstomten uppföra ett kommunalhus med festvåning; arkitektuppdraget ges till Östberg.) Rådhuset byggs 1911 till 1915 på en svårbebyggd vattensjuk mark mel- lan Scheelegatan och det nyuppföra Polishuset. Carl Westmansskapelse anses vara ett landets främsta nationalromatiska verk och knyter an till Vasatiden. Huset invigs den 3 december 1915 av kung Gustaf V.

STADSHUSET
Midsommarafton den 23 juni 1923 invigs Stockholms Stadshus – på 400-årsdagen av Gustav Vasas intåg i Stockholm. Invigningstalare är Hjalmar Branting och författaren Verner von Heidenstam inför stora folkmassor. Kung Gustav V med familj anländer med kungaslupen Vasaorden. Arkitekten Ragnar Östberg får 1908 uppdraget att utföra ett kommunalhus med festvåning på Eldkvarnstomten vid Riddarfjären. Östberg inspireras av bl a Dogepalatset i Venedig. I nära 15 års tid pågår arbetet med den pampiga byggnaden i mörkrött blåskimrande murtegel med sitt 106 meter höga torn. Östberg leder arbetet och samarbetar med några av Sveriges främsta arkiteker, konstnärer och formgivare. Östberg hyllas av sin samtida för sitt verk och man anser att Stadshuset är ett av vårt lands och hela vår tids märkligaste byggnadsverk; aldrig har en ståtligare byggnad uppförts i Sverige. Han mottar även internationella utmärkelser.

Jan-Åke Porserud