Ön Kungsholmen (tidigare Munkelägret) saknade länge broförbindelse med Stockholms centrala delar. Med ökad bosättning på Kungsholmen förslog dock färjetrafiken inte långt. 1635 byggdes den första bron Munkelägersbron över Klara sjö och Beckholmen (som då var en ö).

1672 blev namnet Kongsholmen officiellt efter förslag från kung Karl XI. Samma år stod nästa bro klar. Nya Kungsholmsbron, en 800 meter lång flottbro, på nuvarande Stadshusbrons plats.

Idag är Kungsholmen välförsett med broar.
Västerbron
Den magnifika Västerbron med sina två stålspann invigdes 1935. En klassisk Stockholmsbro, omskriven och omsjungen. Kulturminnesmärkt. Politikerna hade diskuterat en förbindelse på denna plats sedan början av 1900-talet. Bron kom i ett slag att förändra västra Kungsholmen. Fredhäll, Kristineberg och Marieberg bebyggdes med bostäder. Riksettan, riksvägen mellan Stockholms och Helsingborg, drogs genom brons tillkomst rakt igenom Kungsholmen.

Tranebergsbron
Även Tranebergsbron blev viktig för utbyggnaden på västra Kungsholmen. Den nuvarande betongvalvsbron invigdes 1934. Men redan långt tidigare hade broar funnits här. Den första flottbron kom redan 1787. Gustav III lär ha tröttnat på den stora omvägen över Karlberg och Bällsta Bro när han reste till Drottningholm och gav order om en bro över Tranebergssund. På 1850-talet kom en ny flottbro och 1914 öppnades en pontonbro för spårvagnar och tunga bussar. Ökad bebyggelse och trafik gjorde det omöjligt att fortsätta med den öppningsbara bron och 1931 beslutade stadsfullmäktige att bygga en ny bro, som var klar efter drygt tre år. I början av 2000-talet renoverades bron och kompletterades med en parallellbro.

Ekelundsbron
Den lila bron hette tidigare Karlbergsbron och var ursprungligen en enkel träbro vid Lilla Hornsberg. Den ersattes 1864 av en svängbro av stål och 1956 byggdes den nuvarande betongbron som breddades 1969.

S:t Eriksbron
Stockholms snabba expansion och industrierna framväxt på Kungsholmen och i Vasastaden fick politikerna att inse att den inte längre räckte med en färjeförbindelse. 1903 började S:t Eriksbron att byggas för biltrafik för att stå klar 1907. Bron breddades och förstärktes 1935-37 och försågs med ett utrymme under bron för en framtida tunnelbana.

Barnhusbron
En till synes överdimensionerad bro över Barnhusviken byggd 1969 med en bredd på hela 23 meter. Ursprungligen projekterad som en del av den aldrig förverkligade Rådmansleden. Liberalerna på Kungsholmen vill göra om bron till en ”parkbro”.

Kungsbron
Den nuvarande bron (som egentligen är två enkelriktade broar) byggdes 1944 och ersatte Kungsbron från 1881. Kungsbron hade i sin tur ersatt träbron i Gamla Brogatans förlängning över Beckholmen, som var den första broförbindelsen till Kungsholmen från 1635 med namnet Munkelägersbron och senare Gamla Kungsholmsbro.

Klarabergsviadukten
Liksom Barnhusbron kraftigt överdimensionerad. Klar 1961. Var avsedd att ingå i en öst-västlig breddad trafikpulsåder som aldrig blev av.

Stadshusbron
Nya Kungsholmsbron byggdes 1669-72 som en 800 m meter lång flottbro av trä. Flera brokonstruktioner avlöste varandra. 1919 kom en ny öppningsbar klaffbro och namnet ändrades till Stadshusbron i och med byggandet av Stadshuset. I april 2012 förnyades bron med en stålkonstruktion. Det är därmed den sjätte bron på denna plats sedan 1600-talet.

Essingeleden
En bullrande motorvägsbro som skär rakt igenom Kungsholmens bebyggelse. Invigd i slutet av 1960-talett. Samtliga politiska partier i Kungsholmens Stadsdelsnämnd vill gräva ner leden för att få plats med fler bostäder och grönområden.

Inom Kungsholmen stadsdelsområde finns ytterligare två broar. Mariebergsbron, som förbinder Kungsholmen med Lilla Essingen och Stora Essingebron mellan Lilla och Stora Essingen.

JAN-ÅKE PORSERYD