Vi stödjer inte din webbläsare!

Vi rekommenderar att du uppgraderar din webbläsare för en bättre upplevelse.

Förening Kungsholmen

Riksettan vållade trafikkaos på Kungsholmen

 Under 30 år skar all trafik mellan norra och södra Sverige som en kniv rakt igenom stadsbebyggelsen på Kungsholmen. Till mitten av 1960-talet trängdes långtradare, lastbilar, bilar, motorcyklar med spårvagnar och bussar på S:t Eriksgatan, Drottningholmsvägen och Västerbron, den gamla Riksettan.

Alla transporter söderut från Stockholm skedde från början via Göta landsväg som gick över näset mellan Södermalm och Johanneshov, ungefär vid nuvarande Hammarbyslussen. På 1660-talet förlorade Göta landsväg sin betydelse och ersattes av ”nya landvägen” (blivande Södertäljevägen) vid Hornstull, där också den första bron då byggdes över Liljeholmsviken.

Den viktiga norra infarten till Stockholm var Uppsalavägen och Norrtull. Trafiken leddes via Norrmalm, Gamla stan och Södermalm till i första hand Hornstull. Allt förändrades i ett slag den 20 november 1935 då Västerbron öppnades. Kungsholmen blev ny genomfart i Stockholms innerstad.

Riksettan till Helsingborg
Trafiken kom nu att gå från Norrtull, S:t Eriksgatan i Vasastan, S:t Eriksbron, S:t Eriksgatan, Drottningholmsvägen, Västerbron, Långholmsgatan till Hornstull. Det var början på den stora riksvägen ner till södra Sverige och Helsinborg, som snart fick namnet Riksväg 1, i folkmun ”Riksettan”. Norr om Norrtull började ”Rikstretton” med fortsättning till Haparanda.

På trettiotalet var trafiken tämligen blygsam, men åren efter andra världskrigets slut formligen exploderade den och blev med åren allt tätare. På Kungsholmens gator trängdes den långväga tunga landsvägstrafiken med stadens egen trafik, på S:t Eriksgatan med innerstans spårvagnar och bussar, på Drottningholmsvägen dessutom med spårvägslinjerna till Södermalm och Bromma.

Olidlig trängsel
Trängseln vid rusningstrafik beskrevs som olidlig. Trafikkaos. Stillastående rader av bussar, spårvagnar och bilister. Det blev i praktiken omöjligt att hålla några som helst tidtabeller. Förseningar var legio.

Den alarmerande utvecklingen hade Stockholms politiker uppmärksammat tidigt. 1958 antogs därför en ny trafikplan för Stockholm. 1960 började Essingeleden byggas, också den rakt igenom Kungsholmen. 1966 invigdes den nya motorvägen och genomfartstrafiken flyttades över dit. Då hade riksettan sedan några år bytt namn till E4an.

JAN-ÅKE PORSERYD