Vi stödjer inte din webbläsare!

Vi rekommenderar att du uppgraderar din webbläsare för en bättre upplevelse.

Förening Farsta

Molkomsbacken till Östmarksgatan

Tredje delen av Värmland i Farsta

Molkomsbacken, foto: Solvig T

Nygårdskällan är ett trevligt utflyktsmål i närheten av Molkom för hela familjen. En vandringsled på 2 km genom kuperad och orörd terräng genom ett ravinsystem leder fram till källan, där det finns en rastplats. En vandring på Acksjöleden bjuder dig på en omväxlande natur och framför allt tysthet och en storslagen känsla av vildmark. Brattforshedens krigsflygfält (Fält 16) är unikt och ett av två krigsflygfält som bevarats i Sverige. Det är idag ett levande kulturreservat då flygplatsen fortfarande används. Hembygdsgården ligger i en mycket vacker omgivning med Borssjöns blå vatten nedanför betesmarkerna. Nyed är namnet på den gamla församling som bildades 1593 då hertig Carl gav tillstånd åt cirka 30 hemman att bilda en egen socken med namnet Ny-Edh. Det byggdes därför en kyrka på edet mellan Borssjön och Molkomssjön. Eftersom det redan fanns en socken med namnet Ed i Värmland, fick den nybildade socknen heta Ny-Ed. Hembygdsgården omfattar ett stort antal byggnader med många intressanta minnen från äldre tider. En del av de gamla hantverk, som förr var mångas levebröd, visas i några av småstugorna. Själva hembygdsgården har inretts som ett upplevelsemuseum med levande miljöer.

Munkforsplan är i huvudsak en stor parkeringsplats nedanför T-banestationen i Farsta C.

Få svenska komiker har blivit så omtyckta som Fridolf Rhudin från värmländska Munkfors!

I en bevarad miljö vid det gamla bruksområdet i Munkfors har komikern och skådespelaren fått sitt eget museum, en utställning över hans liv och karriär. Ett rum tillägnas "Olle i Skratthult Länk till annan webbplats." (Hjalmar Pettersson, 1886-1960), Munkfors-pojken som blev svensk-amerikas främsta underhållare. Munkfors har även fostrat en av våra dagars största svenska artister, Bosse Parnevik, som naturligtvis också finns representerad på museet. Varje år arrangeras Svenska Bondkomikfestivalen vid museet, en hyllning till alla artister som genom tiderna roat och fått människor att skratta. Det är ett heldagsarrangemang med artistuppträdanden, utställningar, marknad och kvällskabaré med utdelning av Fridolf Rhudin-priset. Vackert beläget intill Klarälvens högsta naturliga vattenfall i Bruksparken finns Laxholmen Kulturhus där man får uppleva en härlig blandning av konst.

Mårbackagatan, foto: Solvig T

En lång och litet avlägset belägen gata är Mårbackagatan som länkar Larsbodavägen till Ågesta broväg.

Selma Lagerlöf Länk till annan webbplats. (1858-1940), en av världens mest kända författare, föddes och växte upp på Mårbacka. Redan som ung flicka bestämde hon sig för att bli författare. Debutromanen Gösta Berlings saga 1891, Jerusalem 1901-1902 och Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige blev stora framgångar och Selma Lagerlöf fick som första kvinna Nobelpriset i litteratur 1909.

Jag skulle aldrig blivit författare om jag inte vuxit upp på Mårbacka med dess åldriga sedvänjor, dess rikedom på sägner, dess milda vänliga människor. Så beskriver Selma själv sitt författande. Mårbacka gick efter faderns död ur släktens ägo, men tack vare sina stora litterära framgångar kunde Selma Lagerlöf år 1907 återköpa gården. Hon använde den först som sommarbostad. Efter det att Selma Lagerlöf tilldelats Nobelpriset i litteratur (1909) köpte hon även tillbaka den jord och skog som tillhört gården och startade ett eget jordbruk, med moderna idéer där de anställda bland annat erhöll pension och sjukförsäkring. Gården omfattade på 30-talet 140 tunnland åker och 200 tunnland skog. Åren 1901- 1923 lät hon bygga om huset till dess nuvarande utseende efter ritningar av den kände arkitekten Isac Gustaf Clason. Som politiker verkade hon för kvinnans frigörelse.

Ett gravfält från järnåldern med 16 gravhögar finns vid Löveds Herrgård söder om Forshaga. Upplev platsen på våren då marken är täckt av vitsippor Gravfältet ligger intill Pilgrimsleden.

Edö på Nordmarksvägen, foto: Solvig T

En av få raka gator i Farsta är Nordmarksvägen med bl a Edö äldreboende.

Nordmarks gruvmuseum Länk till annan webbplats. visar 700 års utveckling på 700 kvm med huvudinriktning på bergsbruk. Museet omfattar 12 byggnader på ett

10 000 kvm stort område i närheten av Nordmarks kyrka. I Nordmark har bergsbruk (gruvor och hyttor) funnits från tidig medeltid (1200-1300-talet) fram till 1980 då den sista järnmalmsgruvan lades ned. Från Filipstads bergslag där gruvorna i Nordmark och Persberg var de största järnmalmsproducenterna, kom under 100 år runt 1650 10% av världsproduktionen av järn. I museet visas kartor, fotografier, redskap och modeller m.m från bergsmansgårdarna, arbetarbostäderna, gruvorna och hyttorna i trakten. Bland modellerna kan nämnas en 10 kvm stor miniatyr i skala 1:87 över hur industrianläggningarna vid gruvorna såg ut 1920 med tillhörande bangårdar på Nordmark-Klarälvens Järnvägar (NKIJ).Där finns också ett Gunde Johansson-rum där minnen från den folkkäre författaren, artisten och underhållaren visas. Gunde var bosatt i trakten och ägare till Motjärnshyttan under senare delen av sitt liv. I ett nybyggt mineralmuseum visas representativa Nordmarksmineral samt div. mineralprover utifrån. Nordmark jämte Långban är ett av världens mineralrikaste områden. Bland byggnaderna på museiområdet finns några från från 17-1800talet t ex Masmästargården. Bössmedjan och Get-Annas Backstuga m.m. Här finns också en bergartssamling med ett representativt urval av samtliga bergarter inom Filipstads kommun samt diverse gamla, stora maskindelar tillverkade vid Finnshyttans bruk på 1880-talet.

På båda sidor om Magelungsvägen ringlar sig Nykroppagatan.

Hornkullens silvergruvor i Nykroppa bjuder på spänning för både stora och små. Enligt legenden bröts silvermalm i Hornkullen redan före Digerdöden, alltså omkring 1350. Driften lades ner under mitten av 1800-talet. Silvermalmen smältes dels i Nykroppa och dels i Herrhult. Den väg malmen bars från gruvan till hyttan är nu en del av den vandringsled som kallas Silverleden. Gruvområdet utgör ett unikt monument över svensk gruvdrift. Det finns flera olika gruvhål i Hornkullen, med det är Dunderkammaren och Tors Hål som länspumpas och är möjliga att gå ned i. Med lite fantasi kan man höra släggorna slå och stånggången gnissla. Kanske kan man tänka sig lukten och röken från tillmakningseldarna. I anslutning till gruvan finns en kulturstig förbi gamla torpruiner och rester efter den stånggång som drev vattenpumparna i gruvan. Strax intill Silverleden finns en bäck som är guldförande och guldvaskning har blivit ett populärt nöje.

Rottnerosbacken slingrar sig i flera vindlingar vid sidan av Värmlandsvägen.

Lucianatten 1929 ödelades den gamla herrgården i Rottneros av en häftig brand. Svante Påhlson (1882-1959) återuppförde herrgården samt anlade en blomster- och skulpturpark med inspiration från de stora parkerna i Europa. En spännande kombination. Selma Lagerlöfs Ekeby i Gösta Berlings Saga är idag Rottneros herrgård. Det är en plats full av skrönor och historier, drömmar och visioner som längtar efter att berättas. Den uppmuntrar även barnens leklust i Nils Holgerssons äventyrspark.

Storforsplan är en av de båda stora parkeringsplatser som ligger på var sin sida av Farsta Centrum.

I Brandmuseet i centrala Storfors kan man se och provsitta gamla brandbilar, prova en brandstång och se brandredskap som användes förr. Innan telefoner fanns i de flesta hushåll larmades brandkåren via brandskåp. Dessa ingick i stadsbilden men fanns också i större samhällen. I år kan man i Storfors Spruthus se ett urval av olika brandskåp. Arvika brandkårs första brandtelegraf skaffades 1896 och visas i nästan komplett skick. Den användes för att ta emot signaler från skåpen. Allt sådant tillverkades hos LM Ericsson fabriker och själv var han bördig från Värmskog. I Spruthuset visas fotografier på Storfors brandkår och brandbilar från 1941, 1956 och 1959. Besökare kanske kan komplettera med namn eftersom alla på bilderna inte är kända. Spruthuset valdes 2001 till kommunens bästa byggnad och nu finns ritningar från byggåret 1897 och äldre bilder att titta på. Som vanligt får man titta och känna på saker. Vuxna inbjuds också att testa sitt kunnande i matte och barn kan leta bilder.

Ågesta Broväg, foto: Solvig T

Farstas troligen första köpcentrum ligger vid Sunneplan ovanför Ågesta broväg.

Sunne kyrka är en stenkyrka från 1888. Sevärt är till exempel dopfunten från 1200-talet, kryptan och korkåpan av Sten Kauppi. Sunne kyrkas historia kan följas från 1200-talet i bevarade handlingar. Den nuvarande kyrkan återuppbyggdes efter brand 1886 och stod klar 1888. Kyrkan rymmer cirka 800 personer och kallas på grund av sin storlek för "Fryksdalens domkyrka". Kända prästsläkter i Sunne var bland andra familjen Fryxell. Till minne av Anders Fryxell finns en byst söder om kyrkan. Fryxell som även var professor i historia har skrivit texten till Värmlandsvisan. Författaren Göran Tunström, vars far var präst, hade sitt barndomshem i ett gult hus söder om kyrkan. Huset brann tyvärr ner till grunden år 2008.

 

 

 

 

Sunnemobacken är en liten avstickare från Värmlandsvägen.

Tidigare fanns det ett järnbruk i Sunnemo, vilket var beläget i nuvarande Hyttdalen. Det var borgmästaren i Karlstad som år 1640 lät uppföra en hytta, Sunnemohyttan.

Ett uppsving för bygden kom med bruket, och 1653 uppfördes Sunnemo kyrka. Senare tillkom även ett gjuteri där det kom att tillverkas bland annat grytor, pannor, mortlar, kugghjul och järnkakelugnar. Driften vid gjuteriet upphörde på 1860-talet. Sunnemohyttan var länge en av de större i Värmland, men utkonkurrerades till sist av de större industriella järnverken. Sunnemo låg alltför avsides, och saknade tillgång till järnväg. Den 13 maj 1887 blåstes hyttan ned för sista gången.

Säfflegatan är en ganska anonym tvärgata till Larsbodavägen.

Sveriges mest kända utedass finns i Säffle kommun! von Echstedtska gården är kanske den märkligaste av Värmlands ännu bevarade äldre gårdar. Till det yttre en strikt karolinsk herrgård, byggd 1762-64, men i interiörerna blommar sirlig rokoko. Hemlighuset har burleska takmålningar utan motsvarighet i landet! Apelgården har enbart värmländska äppelsorter. Här finns en örtagård och galleri med kända konstnärer från när och fjärran. En resa längs Säffle kanal tar dig från Vänerns öppna vatten in till Sveriges allra innersta hamn i Arvika. Du reser 80 km genom landskapet, med en stigning på knappt en meter och ofta med närhet till båda stränderna. Här och var öppnar sig sjöar framför dig med makalösa naturscener. Se historien längs vägen, njut och ta vara på nuet. Det är nu 200 år sedan Baltzar von Platen ledde förarbetet som förespråkade kanalens nytta. När Byälvens vattendrag kunde skapa direktförbindelse från det innersta av Värmland, ut till hela vida världen via hamnen i Göteborg, grundades bruk och blomstrande hamnlägen. Säffle kanal byggdes 1837 och dimensionerades upp för att stå färdig i sitt nuvarande utförande år 1870. Säffle kanal, som även kallas Vikingaleden, har nyttjats sedan urminnes tider och de många fornminnen och gravhögar som kan ses i området vittnar om att leden var betydelsefull för vikingarna. Vägen har även använts av pilgrimernas vallfärd till Olav den heliges grav i Nidaros. Från dessa tider finns mycket kvar att se och utforska.

Ännu en gata med anknytning till Larsbodavägen är Torsbygatan.

Historia, mystik och kultur blandas i nya Finnskogscentrum i Lekvattnet vid Torsby. Se den spännande basutställningen med betoning på det skogsfinska kulturarvet. Här möter du nordisk historia och många människoöden. Byggnadens design och inredning är en hyllning till den skog som gjort livet i nordvärmland möjligt. Efter att ha huserat i Torsby Herrgård i många år så flyttade Torsby Finnkulturcentrum från centrala Torsby ut till Lekvattnet. Samtidigt bytte det namn till Torsby Finnskogscentrum och det invigdes 14 juni 2014. Efter 50 år på Frykens botten finns Frykenbilen att beskåda i Torsby Fordonsmuseum Länk till annan webbplats.. Här finns gamla fordon och antika föremål. Museet har bilar, motorcyklar och andra veteranfordon. Men här finns även motorer, radioapparater, skrivmaskiner och en mängd andra intressanta föremål av äldre modell.

Ölmevägen består av ett flertal smågator som anknyter till Nykroppagatan.

Kummelön vid Ölme är kanske Värmlands mest populära naturreservat med bland annat ekar och lindar av imponerande storlek. De gamla ekarna erbjuder boplats för flera fågelarter. Kummelöns vårflora med vitsippor och blåsippor är imponerande. Nu är den nya vandringsleden Järnleden invigd. Den 25 kilometer långa leden sträcker sig från Bergsjön till Kristinehamns hamn – och följer delvis vägar och stigar som funnits sedan 1600-talet! Järnleden går mellan Bergsjötorp, vid Bergsjön, och Kristinehamns gästhamn. Temat för leden är ”Järnets väg till Vänern” – och delar av de vägar och stigar som används, är de samma som användes på 1600-talet, då de tidiga järntransporterna gick från Bergslagen ner mot Vänerkusten och Kristinehamn (eller Bro som orten hette innan stadsbildningen 1642). Ölmeviken är en välbesökt rastplats för diverse fågelarter på våren. Den första stora "flyktingvågen" i mars innehåller vanligtvis större mängder sångsvanar och gäss, ibland t o m tundrasädgås, bläsgås, spetsberggäss och mindre sångsvanar. Av andra arter kan nämnas bläsand, kricka, fjällvråk, trana, ljungpipare, ängspiplärka och snösparv.

Parallellt med den långa Larsbodavägen sträcker sig Östmarksgatan fram till Färnebogatan.

Hagen är Östmarks hembygdsgård med bl a en svenskstuga från 1760-talet. Öppet vid olika evenemang sommartid. Det stora evenemanget är Östmarksdagarna i juli då bygdens föreningar ordnar en mängd aktiviteter som visaftnar, auktion, konst- och hantverksutställning. Dessutom ordnas där både nationaldagsfirande och midsommarfirande i den vackra hembygdsgård. Gården ligger högt med utsikt. Purala har en av de största rökstugorna i Värmland och ligger vi sjön Röjden. Gården ägs och förvaltas av Solör-Värmland Finnkulturförening sedan 1964. Föreningen har till uppgift att bevara minnena av den skogsfinska kulturen i Solör och Värmland. Purala (på svenska Puranstorp), vars första odlare hette Erik Purainen, kom från Savolax i Finland. Purala är en parstuga som består av den finska rökstugedelen och den mer svenskinfluerade svenskstugedelen. Mellan dessa två ligger i mitten en förstuga och en kåve. Rökstugan är den ursprungliga delen, byggd 1808. Senare tillbyggdes de övriga rummen samt övervåningen.