Särskilt boende

Nedläggningen av antalet platser på särskilda boenden, för äldre med stort vård- och omsorgsbehov, har skett allt snabbare under de senaste tio åren.

Över 80 procent av dem som är 80 år eller äldre bor kvar i sin ordinarie bostad. Men det säger ingenting om hur många som verkligen skulle vilja bo kvar om det fanns bra alternativ, anpassade efter deras behov. Det finns undersökningar som visar att drygt var fjärde i så fall skulle flytta till en annan bostad.

För äldre som har stora vård- och omsorgsbehov finns särskilda boenden, som ofta kallas vård- och omsorgsboende. Idag vittnar flera rapporter om den snabba nedläggningen av sådana boenden. De platser som finns kvar är framför allt för dementa eller äldre med mycket svåra funktionsnedsättningar.

Nedläggningarna beror inte på att behovet har minskat i så stor utsträckning, utan på politiska beslut. Många får inte plats på vård- och omsorgsboenden trots att de har både väldokumenterade behov och beslut från kommunen.

De ökade svårigheterna att få plats på särskilda boenden har lett till att många äldre som väntar på särskilt boende hamnar i korttidsvården. Det har också lett till ett ökat tryck på både primärvården, hemtjänsten och anhöriga.

Planera för framtiden
Det är kommunerna som ansvarar för det särskilda boendet. Planering av vård- och omsorgsboenden tar lång tid. PRO kräver att det i både omsorgsplaner och bostadsförsörjningsplaner måste finnas realistiska bedömningar av kommande behov av särskilda boenden.

Det är nödvändigt att skapa fler vård- och omsorgsboenden, och också fler enheter för personer som drabbats av demens. PRO anser att staten måste ta större ekonomiskt ansvar för dessa.

För PRO är det också viktigt att biståndsbedömningen blir jämställd. Idag finns en tendens att män får mer fördelaktiga beslut än kvinnor.