Vi stödjer inte din webbläsare!

Vi rekommenderar att du uppgraderar din webbläsare för en bättre upplevelse.

Förening Centrala Huddinge

Besöksräknare

Bra att veta

Här samlar vi lite av varje av information och kunskap - Bra att veta!
Dela gärna med dig av Din kunskap eller tipsa om något passar in under rubriken och som kan ha allmänt intresse - särskilt för oss äldre.
Meddela webansvarig som tar ställning till lämnade förslag.

Länkar till några utvalda hemsidor

Här en hjälpreda för att snabbt ta dig till några utvalda hemsidor. Använder du mobil kan klicka på länken för att komma vidare. Med dator sätter du pekaren på namnet och håller nere Ctrl-knappen samtidigt som du trycker höger musknapp. I listan som visas på skärmen väljs "Öppna i nytt fönster" och tryck samtidigt på vänster musknapp. Saknar Du någon ofta använd länk? Meddela webansvarig!

Vad är en framtidsfullmakt (SFS 2017:310)

Den som hamnar i en situation som gör det omöjligt att sköta sin ekonomi behöver ha utfärdat en framtidsfullmakt för en nära anhörig eller vän som är att lita på.
Framtidsfullmakt ger den utsedde (kan vara fler) befogenhet att hantera sådana detaljer som upptas i fullmakten, till exempel uttag från bankkonton och andra ekonomiska transaktioner. Förväxla inte med en vanlig fullmakt som bara gäller ett specifikt uppdrag för utställaren. Lagtexten hittar du här: SFS 2017:310 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Många institutioner och försäkringsbolag har gratis blanketter för nedladdning men mot betalning kan hjälp fås av juristbyråer, men är sällan nödvändigt.
Svenska bankföreningen har en enkel blankett som omfattar alla former av bank-ärenden - den hittar du här: bankföreningens faktablad och blankett här: SvB Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

NORDEA - numera en finskregistrerad bank - accepterar inte Baknföreningens utan har sin egen mer omfattande blankett som finns här: Nordeas fullmaktssida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Notera att du i båda fallen måste gå via SvB's och Nordeas hemsidor och ladda ned resp. blankett som kan fyllas i direkt på den skärm den tas upp, men måste ändå skrivas ut för signering av innehavaren samt två vittnen.

Radiostationer i Stockholmsområdet

Vem lyssnar på radio? Jo för många ensamma äldre är radio ett dagligt sällskap men ofta är det samma kanaler trots ett stort utbud. Utan att veta stationsnamn och sändarfrekvens är det svårt hitta alternativ

Klicka fram alla stationer med sina frekvenser här Stockholms radiostationer Pdf, 102.2 kB, öppnas i nytt fönster.

En någorlunda modern radio kan ställas in digitalt, d v s med stationens frekvens i Megahertz (MHz). Ofta kan minst 5 stationsval göras lätt åtkomliga med ett knapptryck. Hur inställningen går till skiljer sig mellan olika radiapparater, så bruksanvisningen kan behöva konsulteras - den är väl sparad?

Vad vet du om demens?

Texten är en del av en artikel från Netdoktor.com. Författare är Mdr Mats Halldin vid Sophiahemmet och medicinsk chef på Netdoktor.

Översiktligt är Demens en kronisk sjukdom i hjärnan med gradvis försämring. Typiska symtom är minnes- och koncentrationssvårigheter, nedsatt bedömnings-, planerings- och orienteringsförmåga, språksvårigheter och nedsatt funktion i det dagliga livet, som kontroll av invanda arbetsmoment men också av känslor.

Typiska symtom på demens i sammanfattning:

Försämrat minne.
Koncentrationsproblem.
Försämrad eller försvunnen omdömesförmåga.
Minskad förmåga att planera.
Minskad förmåga till abstrakt tänkande och saker tolkas bokstavligt.
Förändrat tal, som lätt blir osammanhängande och repetitivt.
Problem med enkla vardagshandlingar, som till exempel att klä på sig.
Problem att kontrollera blåsa och tarm.
Känslomässig instabilitet, irritabilitet, bristande initiativ och socialt
olämpligt uppförande.

I Sverige finns cirka 150 000 personer med demens. Förekomsten av demens stiger kraftigt med ökande ålder, från cirka 2 procent bland 65-åringar till cirka 10 procent hos 80-åringar och cirka 30 procent bland 90-åringar.

Vad orsakar demens och hur kan den hejdas?

En del former av demens, bland annat Alzheimers sjukdom, beror på att att hjärnvävnadens funktion och utseende har förändrats. Andra former kan bero på sjukdomar i hjärnans blodkärl. Hjärt-kärlsjukdom, rökning, exponering för luftföroreningar och övervikt är faktorer som ökar risken för att utveckla demens.

Fysisk aktivitet - Regelbunden motion verkar ge lägre förekomst av demens vid jämförelse mellan medelålders personer med bra kondition och dem med sämre. Fysisk aktivitet anses fördröja försämring i tidiga skeden av demenssjukdom. Studier har visat att äldre som deltog i kognitivt stimulerande aktiviteter som spel, läsning och musiscerande, löpte lägre risk att utveckla demens.

Kostens roll för insjuknande i demens är oklar, men vissa studier talar för att medelhavskost som är rik på omättade fetter, nötter, grönsaker, frukt fisk och fullkorn och endast små mängder rött kött kan minska risken.

Hur ställs diagnos?

Tyngdpunkten ligger i sjukdomshistorien. Läkaren bedömer patientens symtom och beteende både i samtal med patienten och anhöriga. Vid kroppsundersökning letar läkaren framförallt efter tecken på hjärt-kärlsjukdom och neurologisk sjukdom.

Därefter görs tester för att bedöma mental funktion och eventuella psykiska sjukdomar, som depression. Olika blodprover tas för att kartlägga eventuella rubbningar i ämnesomsättning eller andra möjliga orsaker till symtomen. EKG tas och som regel görs också en datortomografi eller MR-undersökning av hjärnan.

Behandling och läkemedel

Det övergripande syftet med behandlingen är att skapa bästa möjliga livskvalitet för patienten och anhöriga. Det är viktigt att patienten försöker att träna och upprätthålla intellektuella funktioner så långt det är möjligt. Det är också bra att försöka undvika att bli isolerad och passiv.

Det finns hjälp att få genom kommun och regionen som hemtjänst, hemsjukvård eller vistelse på särskilt boende för kortare eller längre period. Det finns även organisationer att vända sig till: Demensförbundet och Alzheimerföreningen.

Läkemedel kan användas för att behandla bidragande orsaker till demensen, till exempel depression, vitamin B12-brist, diabetes eller behandling för hjärt-kärlsjukdom. Vid Alzheimers sjukdom finns läkemedel som kallas kolinesteras-hämmare. För en del personer bromsar den utvecklingen vid mild till måttlig demens. Vissa har dock ingen effekt av medicinen, och på gruppnivå har kolinesterashämmare sammantaget liten effekt.

Prognos

Demens utvecklas långsamt och gradvis, och utvecklingen delas in i tre faser:

Fas 1: Minnesproblem, svårt att minnas namn på saker och människor.
Fas 2: Större språkproblem, koordinationsproblem.
Fas 3: Fysisk och motorisk svaghet, urininkontinens.

Tillståndet förvärras gradvis. Allt eftersom försvagas också immunförsvaret och många besväras av infektioner, särskilt lunginflammationer. De flesta som drabbas av demens blir gradvis alltmer vårdkrävande. Mot slutet av sjukdomen får patienten ofta flytta från det egna hemmet till ett särskilt boende.

src="http://www.seoett.com/raknare/count3.php?url=&cs=14" />