Vi stödjer inte din webbläsare!

Vi rekommenderar att du uppgraderar din webbläsare för en bättre upplevelse.

Förening Särna

Kolbottendag

Kolbottendag

Kolbotten är Särnas nationalrätt!

Någon gång under året vill vi gärna baka kolbotten, för oss medlemmar eller för allmänheten. Följ vårt aktuella program för mer information. Bilden ovan är från Festveckan 2022 när vi bakade tillsammans med Intresseföreningen bevôrë särnmåLë Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Recept på Kolbotten

Ett av otaliga recept på Kolbotten:

Kolbotten, Särnas ”nationalrätt”, gräddas i en kolbottenpanna. Kolbottenpannan har rundad botten och skaft av trä.
Man tar kornmjöl, salt, lite vetemjöl och vatten och blandar till en smet. Kolbottenpannan smörjs med fläsksvål och degen breds ut tunt på botten av pannan med en degjonge (träkniv med brett blad).
Förr i tiden kunde pannan också smörjas med en fetpong. Fetpongen såg ut som en kåldolme. Den tillverkades av talg från en tacka. Talgen var saltad och insvept i hjärtsäcken från ett får.
En särskild järnställning där det går att elda på två plan används numera vid gräddning av kolbotten. Man gräddar kolbotten mellan eldarna och den behöver inte vändas för att gräddas på båda sidor.
Kolbotten kan också gräddas i en ”eldgrotta”. Först eldar man så att man får en tjock och fin glödbädd. På glödbädden läggs två vedklabbar parallellt med en pannbredd mellan. Som en bro ovanpå dessa läggs flera kluvna långa vedträn och ”grottan” är klar. De vedträn som ligger ovanför glödbädden tar eld och får brinna ordentligt.
Kolbottenpannan ställs in i grottan där det är eld på båda sidor och ovanpå med glödande kol under. Efterhand lägger man på nya vedträn och glöden faller ner på glödbädden allteftersom det brinner.
Till kolbotten äter man smör, getmessmör och dravle (färskost) gärna med långmjölk.
En specialitet för Särna är messmörduppa. Man tärnar fett fläsk och steker fläsket långsamt, därefter rörs messmör ner i fläskflottet.
Förr i tiden åt man även kolbotten till fisk.
Hos gamla tiders nomadiserande fjällbönder fick kolbotten ersätta rovor och potatis.
Då fick man ofta klara sig utan vetemjöl eftersom vete inte odlades i området och var dyrt att köpa. Ibland fick man dryga ut kornmjölet med barkmjöl från innerbarken av tall. Man stötte även fiskben som blandades i brödet.

Recept på Dravle

Efter att man tagit upp ostmassan från vasslan vid osttillverkning fortsätter man att koka vasslan. Efter en stund flyter mer ostmassa upp (dravle). Den tas upp med hålslev och läggs i en silduk eller handduk så att vasslan kan rinna av. Vasslan kokas vidare till messmör. Dravle är en färskvara och bör ätas inom några dagar.