Det fria vårdvalet

Valfrihet finns idag i flera former inom både äldreomsorgen och primärvården. Men det är skillnad mellan den vård som kommunen har gjort en upphandling om och den vård som ges genom det fria vårdvalet.

När det talas om "det fria vårdvalet" ordnar kommunen inte någon traditionell upphandling. Det är alltså inte kommunen som avgör vem eller vilka som ska utföra vården, det är istället patienten som gör sitt val. Däremot har de företag eller kooperativ som utför vården först blivit godkända eller certifierade av kommunen.

Vid en upphandling däremot har kommunen satt upp krav och av dem som uppfyller kraven väljer kommunen det företag som kan ge vården eller omsorgen billigast.

Valfrihet eller tvång att välja
När det fria vårdvalet fungerar gynnar det mångfald. Men att välja fritt är inte alltid enkelt, och för många kan valfriheten tvärtom bli till en svårighet, när de får en lista över ett stort antal utförare som alla med översvallande positiva beskrivningar vill erbjuda sina tjänster.

Om regionerna inte styr var verksamheterna ska etableras är risken dessutom stor att vissa områden får en kraftigt försämrad öppenvård, medan andra områden får ett överflöd av vårdcentraler. De senaste åren har vi sett hur glesbygd och socialt utsatta områden drabbats av denna utveckling.

När vårdgivare konkurrerar om patienterna finns också risken att de försöker välja bort de patienter som företaget inte ser som lönsamma, för att istället få patienter som inte kräver tid och resurser. De som drabbas blir då äldre med många sjukdomar, kroniskt sjuka, psykiskt sjuka och invandrare med språkproblem.

Kompetent personal
PRO anser att etableringen av vården ska planeras demokratiskt, med utgångspunkt från var behoven finns.

Primärvården måste också få mer kunskap om äldres sjukdomar och sjukvård för äldre. Allmänläkare, sjuksköterskor och annan personal på vårdcentralerna måste erbjudas kompletterande utbildning.