Med Mats vid ratten och Ulf vid mikrofonen togs ett gäng PRO:are på en mångtusenårig tidsresa genom Valbo fredagen den 27 oktober.

Resan satte punkt för PRO Valbos cirkel "Valbo, nutid, dåtid och framtid", och 26 personer hade tagit plats i den fullsatta bussen när den rullade från Furugården.
- Jag har aldrig tidigare hållit föredrag i buss, erkände lokalhistorikern Ulf Westin som alltså höll i mikrofonen.
Han hade inte behövt oroa sig, informationen flödade om bygden som syntes utanför bussrutorna. Ett litet korn att suga på var att de enstaviga ortsnamnen typ Bäck och Lund bedöms vara de äldsta. Och det innebär rejält gammalt, typ vikingatid eller äldre.
En annan sak att tänka på vad gäller gamla tider är att vi skulle ha allt svårare att känna igen geografin ju längre bak i tiden vi reser, på grund av landhöjningen.
- Den är runt 60 centimeter per århundrade så på 1000-talet var vattenståndet sex meter högre, betonade Ulf Westin och konstaterade att kusten därmed såg helt annorlunda ut än idag.
Backar man ändå längre tillbaks i tiden, till yngre stenåldern för 4.000 år sedan, var det bara åsarna som stack upp ur havet vilket förstås är skälet till att man bara där hittat stenålderslämningar.
En annan sak att betänka är att vägar i den form vi känner till dem var något okänt för inte alls så länge sedan.
- Det fanns bara stigar mellan byarna, betonade Ulf Westin.
Lund var en av de gamla byarna bussen rullade igenom. Dit kom den moderna tiden i form av järnvägen tidigt, redan 1859 när Gävle-Dala järnväg byggdes. Det var en av landets första järnvägar.
- Lund blev ett stationssamhälle och det byggdes en rätt pampig stationsbyggnad runt år 1900.
När bussen rullade genom Hagaström berättade Ulf Westin att den byn har en egen historia i jämförelse med de övriga, mycket gamla byarna i Valbo socken.
- I början av 1800-talet var det bara skog i Hagaström, men sedan byggde segelduksfabrikör Garberg ett sommarhus där, sade han.
När sedan järnvägen kom och det byggdes en järnvägsstation gick det fort och en rad industrier och verksamheter drogs igång.
- Idag är det bara Durotapet som är kvar från den tiden. Där var först en tobaksfabrik, och Duro tog över från 1930, berättade Ulf Westin.
Han hade mycket att säga om Valbo kyrka. Bedömningen är att det funnits en kyrka på platsen sedan 1100-talet, och sannolikt var där en hednisk kultplats före det.
- Basen för dagens kyrka är från 1300-talet och tornet kom på 1700-talet.
Idag ligger kyrkan i utkanten av Valbo. Men så var det inte när kyrkan kom till.
- Valbo socken sträckte sig från Harnäs till Forsbacka så den låg i socknens mitt då, berättade Ulf Westin.
Under århundradena har sedan Gävle vuxit och tagit över en stor del av det som då var Valbo socken.
En handfull runstenar har under årens lopp hittats, varav en dock försvunnit.
- När en inventering gjordes på 1600-talet fanns en runsten i Alborga, men när en ny inventering gjordes på 1800-talet var den borta. Så håll ögonen öppna när ni är i Alborga, skämtade Ulf.
Ingen av de gamla byarna låg utmed det som idag är Valbovägen. Där var skog fram till början av 1900-talet. Dagens Valbo började istället växa fram så smått när Sala-Gysinge järnväg byggdes och med den Svedens station som så småningom blev Södra Valbo station. En rad industrier startade, från spikfabrik till leksaksfabrik.
- I stort sett allt är borta idag och järnvägen är en asfalterad cykelbana, summerade Ulf Westin
Dagens Valbo centrum började växa fram när kommunalhuset byggdes där 1936, och under 1950-talet var där en enorm utveckling berättade Ulf Westin som nu kommit fram till en tid och plats där många i bussen kunde flika in egna minnen.
Så småningom vände dock utvecklingen och årsskiftet 1970-71 blev Valbo en del av Gävle kommun.
Färden slutade vid Gammelgården på Vretas, Valbo hembygdsförenings anläggning. Där blev det fika med smörgås, kakor och frågestund. Och förstås, lite information om Gammelgården och hembygdsföreningen innan det sattes punkt för den tre timmars långa tidsresan.

Se även: PRO Valbos cirkelverksamhet växer