1. Att vara digital är positivt

De flesta lyfter fram att det är berikande att använda digitala tjänster. Att det underlättar vardagen.

De beskriver hur de kan ta del av nyheter och ha kontakt med släkt och vänner via sociala medier eller e-post. Vissa lyfter fram att det är lätt att boka resor eller läkarbesök, köpa varor och betala räkningar. Det finns stora möjligheter att spela spel, titta på sport, lyssna på ljudböcker och musik eller släktforska. En del nämner möjligheten att vara med vid webbsända gudstjänster eller begravningar.

"Digitala hjälpmedel har underlättat för mig att boka läkarbesök online och få snabbare tillgång till vård."

"Efter att ha blivit ofrivilligt ensam är det digitala samhället en viktig del för mig."

"Att använda internet underlättar mycket, tex att sitta hemma och i lugn och ro beställa varor och tjänster, betala räkningar, använda E- faktura, överföra/skicka pengar etc."

2. Nätet är ganska otryggt

Det finns en stark oro för att råka ut för obehagliga upplevelser och brott. Flera nämner lurendrejeri, telefonbedrägerier och risken att bli hackad eller id-kapad.

Många lyfter fram att man måste vara försiktig med vilka appar man laddar ner och vilken information man delar i sociala medier. Vissa vill inte använda Bank-ID eller Swish av rädsla för att exponera personuppgifter.

Det finns en osäkerhet om vad som händer med den data man lämnar ifrån sig. Många vill också dela med sig av tips om hur man kan skydda sig.

”Det som oroar en, är att man kan bli "rånad" utan att man märker det långt senare.”

”Jag är rädd för att uppgifter om mig såsom betalkortnummer, kontonummer och e-post-adress ska hamna i orätta händer.”

”Det är lite läskigt att få massor av erbjudanden efter att ha besökt en sida.”

3. Det är dyrt att vara digital

För att vara digital krävs tillgång till både digitala tjänster och produkter. Det innebär kostnader för inköp och månadsavgifter.

Mobiltelefoner är dyra och behöver bytas ut med jämna mellanrum, liksom surfplattor och datorer. Kostnader för supportavtal, reparationer, bredbandsinstallation och olika abonnemang kan bli orimligt stora.

Den som har en låg pension kan till och med tvingas avstå från att vara så digital som den önskar. Många lyfter fram behovet av konsumentvägledning på området. Det är svårt att veta vilka produkter och tjänster man behöver, och vad som är rimligt att betala för dem.

”Ekonomin begränsar. Skulle gärna ha Wifi i lägenheten. För att få mera tid till internet och kunna se teveprogram i efterhand.”

”Önskar att alla pensionärer med låg lön, fick hjälp att köpa och uppdatera sina gamla datorer, telefoner, surfplattor m.m. till och för samhällsviktiga redskap så att vi kan följa med i samhället.”

”Skulle vilja göra mera men jag vågar inte. Rädd för att göra något som kostar och som jag inte förstår”

4. Tekniken är ofta besvärlig

Det är vanligt att tekniken krånglar och ställer till besvär. Det finns mycket som ger upphov till stress. Till exempel programvaruuppdateringar som inte fungerar, ständiga säkerhetsuppdateringar, installation och uppdatering av appar, tjänster som hänger sig.

Det kan också vara svårt att förstå tekniska instruktioner, att felsöka och lära sig ny teknik. En del nämner att de ogärna provar sig fram, eftersom de är rädda för att skapa nya problem.

"Det ändras lite för ofta, t ex precis när man lärt sig hur det fungerar kommer något nytt."

”Mitt största problem med datorer/smarttelefoner är uppdateringar säkerhetslösningar installeringar och annat underhåll då jag tycker det är svårt att förstå instruktionerna.”

”Man saknar installation/info på papper. Svårt att tex installera i telefonen med infot i densamma.”

5. Tjänster är onödigt krångliga

Många av de digitala tjänsterna är för krångliga. Samtidigt ligger ansvaret för att göra rätt på användaren. Några av de saker som utpekas som krångliga är bristande logik, många moment som kräver att man håller saker i huvudet, distraherade pop-uper, oklara menyer eller att texten är obegriplig.

Finns det flera digitala tjänster inom samma område (till exempel parkering eller vård) så har tjänsterna ofta helt olika interaktionsdesign. Dålig design skapar irritation, stress och leder till att en del människor ger upp.

Alternativet till digitala tjänster är ofta kognitivt utmanande, och kräver ibland att man ändå är digital. Man blir ofta hänvisad till en automatisk telefontjänst med knappval. Användaren måste hålla många olika alternativ i huvudet och sedan logga in med till exempel bank-id innan man till slut kommer fram till en person.

”Oftast bristfällig beskrivning på hur komma vidare. Vissa knapptryckningar verkar så självklara att de inte nämns.”

”Jag tycker det är svårt att rätta till fel och felsöka. " Fastnar" lätt o kan inte göra det jag tänkt.”

”Ibland är jag väldigt kritisk till hur vissa tjänster har utformats. Det verkar som om teknikerna har härjat fritt utan en relevant referensgrupp av användare.”

6. Det är ett annat språk

Många upplever att de inte talar ”samma språk” som dem som har skapat den digitala tjänsten.

Terminologin är ofta teknisk. Instruktioner innehåller facktermer eller branschspråk. Och behöver man be om hjälp krävs att man kan förklara vad som är fel, men det är ofta oklart vad olika funktioner kallas. Terminologin är heller inte enhetlig, saker benämns olika i de olika tjänsterna.

”Jag känner att jag inte hänger med, förstår inte instruktionerna, vi pratar inte samma språk.”

”Mycket skulle kunna skrivas mer läsarvänligt. Myndigheter bör särskilt lägga sig vinn om att använda ett lättbegripligt språk.”

”För tekniskt krångligt om problem uppstår, om man behöver support så kan dom inte förklara på ett lättsamt sätt, blir för mycket fackspråk.”

7. Vill ha kompetensutveckling

Många vill vidareutveckla sina kunskaper, oavsett om de är nybörjare eller om de är digitalt vana.

Vissa nämner att den naturliga kompetensutveckling man ofta får på en arbetsplats, försvinner när man går i pension. Många önskar kostnadsfria grund- och fortsättningskurser och möjlighet att fördjupa sig i både digitala produkter och tjänster.

”Skulle vara bra att lära sig mer om filhantering och hantering av foton”

”Hoppas att det startar upp gratis kurser hur man använder sin mobil m.m.”

”Önskar träffar för pensionärer där man får ta upp fråga om sin laptop. Få lära sig hur man på enklast sätt kan utföra saker på sin dator.”

8. Behöver någon att fråga

Att ha någon i sin närhet som kan och vill hjälpa till med digitala tjänster är ingen självklarhet.

En hel del lyfter att det borde finnas hjälp att få via kommunen. Gärna en digital hjälpare eller fixare, som man kan ringa och som kommer hem och hjälper till på plats. Det kan handla om att få hjälp att installera wifi i hemmet och annat som kräver visst tekniskt kunnande.

Vissa lyfter fram behovet att kunna få hjälp via ett ombud för att betala räkningar, boka tid på vårdcentral, boka resor, och så vidare. Många tar hjälp av anhöriga för att lösa olika saker. Andra har ingen att be om hjälp.

”Jag saknar möjligheten till att lätt och enkelt få hjälp. I min närhet finns ingen jag kan fråga.”

”Någon som kan hjälpa oss som är äldre att klara av till exempel att beställa tid på vårdcentral eller boka biobiljett. Någon som man kan lita på.”

”Det är inte alltid lätt vare sig att handla eller betala. Ibland hakar det upp sig. Brukar fråga väninnor eller mina barn om hjälp.”

9. Digitaliseringen går för fort och för långt

Att digitaliseringen är för omfattande är det många som skriver under på. Många vill ha kontakt med en människa i stället för att använda digitala tjänster.

Att det saknas analoga alternativ till digitala tjänster bekymrar många, liksom att det inte går att använda kontanter överallt.

Vi håller på att skapa ett samhälle som stänger ute många medborgare. Och ett samhälle som blir extra sårbart om det blir kris eller krig.

"Det går för fort. Vad händer om det blir strömavbrott i orostider?"

”Jag tror att vi blivit för beroende av den digitala världen, vi blir så sårbara vid en cyberattack.”

”Jag känner mig hunsad när jag ringer myndigheter och andra och tvingas kommunicera med telefonsvarare och skickas hit och dit. Det är hemskt! Låt mig prata med en människa!”

10. Det finns ett reellt digitalt utanförskap

Den som inte använder digitala produkter och tjänster har svårt att klara av vardagen på ett självständigt sätt. Även om inte alla pensionärer lever i ett digitalt utanförskap, är det alltför många som gör det.

En del upplever att de har halkat efter, och skuldbelägger sig själva för att inte ha hängt med. Många berättar om sina partners, syskon, föräldrar, vänner och bekanta som inte längre klarar sig själva på grund av den snabba digitaliseringen.

”Jag är 82 och maken snart 87. Vi upplever problem med t ex - att parkera eftersom man ska ha ett flertal parkeringsautomater nedladdade - att förstå alla program i disk- och tvättmaskin samt spis - att gå på bio är alltför avancerat - att igångsätta en ny TV klarar vi inte själva. Vi känner oss inte delaktiga i samhället! Det är så mycket som har blivit så krångligt att vi avstår från aktiviteter. Så är vi många som upplever tillvaron!”

”Det är teknikdiskriminering, de flesta utgår ifrån att en använder och förstår tekniken. Efter ett långt arbetsliv har en tagits ifrån samhället och mänskliga rättigheter, det känns för djävligt.”

11. Digital legitimation – en säkerhetsrisk

Medan vissa tycker att digital legitimation är smidigt, eller till och med det bästa som har hänt, tycker andra att det är både för krångligt och för otryggt att använda.

En del lämnar därför över sin digitala legitimation till anhöriga när de beställer varor eller betalar räkningar. En del har till och med gett bort sin e-legitimation till en annan person. Man mer eller mindre tvingas att bryta mot lagen. Om något allvarligt inträffar är man själv ansvarig. Att ha en digital legitimation kräver också att man har uppdaterade digitala produkter och bra uppkoppling, vilket inte alla har. Utan en digital legitimation är man mycket begränsad.

”Min man har inte bankid. Han kan inte handla på nätet för det krävs både bankid och kort. Därför har jag fått göra det istället. ”

”Mitt internet är så svagt att jag inte kan koppla in internetbank och därför har jag inte BankID och utan BankID är det rätt kört i det här samhället.”

”Jag har en gammal mamma med ett mobilt bank-id som jag har installerat åt henne. Jag hjälper henne att betala räkningar varje månad. Det är jag som betalar, det vill säga slår in hennes kod, hon är för rädd att göra fel.”

12. Både bra och dåligt för personer med funktionsnedsättning

För personer med fysiska funktionsnedsättningar, som nedsättning av syn, hörsel och finmotorik finns både fördelar och svårigheter med att använda digitala tjänster och produkter.

En del lyfter fram att det är svårt att använda digitala tjänster med liten text och dålig kontrast om man har synbegränsningar. Att pekskärmen inte fungerar för en person med för torra och kalla fingrar, är ett annat problem. Tjänster som kräver att man tittar på skärmen under lång tid är svårt för den som lider av torra ögon.

Samtidigt är många nöjda med att det ofta går att göra inställningar och till exempel använda högtalaren vid telefonsamtal. De beskriver att digitala tjänster kan vara en hjälp när man har funktionsnedsättningar.

”Darrningarna gör att det ibland är svårt att skriva. Kan bl a uppstå oavsiktliga skriv/stavningsfel. Lite plågsamt.”

”Har hörapparater och fungerar bra med dem (de är också kopplade till internet för t.ex info om någon ringer på dörren)”

”När jag är ute och går i skogen med hunden tar jag en massa bilder som jag sedan lägger in på datorn och DÄÄR kan jag sedan se tydligare vad jag borde sett om jag haft normal syn.”

13. Förutfattade meningar om äldre personer

Både i samhällsdebatten och vardagen möter pensionärer förutfattade meningar om sin inställning till och kunskap om digitala tjänster.

Många berättar att de blir betraktade som mindre digitalt kunniga, enbart på grund av sin ålder. Att det finns många i samhället som har förutfattade meningar om pensionärer. Några av de vanligaste fördomarna är att pensionärer är okunniga, ointresserade eller starkt kognitivt påverkade av sin ålder. Sanningen är ju att personer över 65 är mycket olika.

”Tycker att det är viktigt att ni inte drar alla pensionärer över en kam. Vi är olika när det gäller bakgrund o förmågor”

”Alla äldre är inte datoranalfabeter.”

”Att vara gammal behöver inte alls betyda att man automatiskt inte har kläm på det där med "data" utan gäller allt oavsett ålder, om förmågan brister.”

14. Oro för den egna framtiden

Även om många pensionärer inte har så stora utmaningar just nu, så finns det en oro för hur det kommer bli längre fram. Till exempel om man får nedsatt syn, problem med rörlighet eller om anhöriga går bort och det inte finns någon som kan hjälpa en med den digitala vardagen.

En del är rädda att inte hänga med lika bra som idag, att förändringarna kommer att ske allt snabbare.

"För det mesta positiv. Men lite rädsla inför framtiden när fingrarna kanske inte fungerar lika smidigt."

”Så länge man är frisk och har hjärnan med sig fungerar det bra. Men oro finns för den dag man inte hänger med längre, hur ska man då klara sig? Oroande!”

”Hitintills har det fungerat ganska bra, men allt går fortare och fortare, så snart hänger man nog inte med längre. Inte ett kul framtidsscenario.”

Läs undersökningen: Så använder PRO:s (digitala) medlemmar internet Länk till annan webbplats.

Läs undersökningen Äldre personers användning av kommunala webbplatser Länk till annan webbplats.