Vi rekommenderar att du uppgraderar din webbläsare för en bättre upplevelse.
Svenskarna litar inte på att de kommer få en dräglig tillvaro på äldre dar, visar en ny rapport från PRO, SKPF Pensionärerna och Tankesmedjan Tiden. I rapporten föreslås också två konkreta åtgärder för högre inkomstpension.
Svenska folket är inte nöjda med det allmänna pensionssystemet. Mest missnöjda är kvinnor, personer med medelhög utbildning och genomsnittlig lön. De med starkast ekonomisk position är minst missnöjda. Det framkommer i forskarbilagan till rapporten Dags för en gaspedal i pensionssystemet, som presenterades av PRO, SKPF och Tiden i dag. Bakom forskningen står Maria Oskarson, professor emerita i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Maria Oskarson konstaterar att svenska folket tycker att det allmänna har ett långtgående ansvar för att vi ska kunna se fram emot en dräglig materiell nivå som pensionärer, men att förtroendet för att pensionssystemet kommer att leverera detta samtidigt är låg.
–På pappret har Sverige ett bra pensionssystem. Det skapar drivkrafter till arbete, är finansiellt stabilt, ger människor valfrihet och är hållbart över tid. Pensionssystemet har egentligen bara ett problem: Det ger för låga pensioner, säger PRO:s ordförande Åsa Lindestam.
I rapporten konstateras att pensionssystemet inte levererar de pensioner som utlovats. I det tidigare ATP-systemet var målet att den allmänna pensionen skulle vara 60 procent av slutlönen och samma mål sattes för det pensionssystem Sverige fick på 1990-talet. Men den allmänna pensionen når inte upp till 60 procent av slutlönen.
De höjningar av åldersgränserna i pensionssystemet som har beslutats höjer visserligen pensionen, men även med stigande riktålder blir den allmänna pensionen bara 50 procent av slutlönen.
Den låga inkomstpensionen innebär en lång rad problem. Förtroendet för pensionssystemet sviktar, vilket Maria Oskarson visar i sitt kapitel. För stora grupper lönar det sig inte att ha arbetat ett långt arbetsliv. Andelen pensionärer som tar emot någon form av grundskyddsbidrag har sedan 2020 ökat från 33 till 70 procent. Bara 30 procent av Sveriges 2,3 miljoner pensionärer har en pension bara utifrån sin livsinkomst.
Rejäla höjningar av inkomstpensionen krävs för att det ska löna sig att ha arbetat. Däremot ska inte grundskyddet i pensionssystemet – till exempel garantipensionen och bostadstillägget – försämras.
I rapporten finns två huvudförslag för att höja inkomstpensionen:
De här åtgärderna kan politikerna besluta om direkt. Inom några år kan de tillsammans ge 10 procent högre inkomstpension.
Därutöver menar PRO, SKPF och Tiden att grundskyddet i pensionssystemet behöver ses över, att pensionsrätt bör beräknas på den bakomliggande lönen vid sjukdom och föräldraledighet och att en svensk variant av Danmarks så kallade Arnepensionen bör utredas.
I dag har kvinnor bara 30 procent av männens pension i genomsnitt. För att förbättra jämställdheten föreslås i rapporten att förutsättningarna för ett längre arbetsliv måste bli mer rättvisa genom att den fysiska och psykiska arbetsmiljön förbättrats. Tjänstepensionerna behöver också ses över – i dag gynnar de högavlönade män på ett orimligt sätt.
Ladda ned rapporten Dags för en gaspedal i pensionssystemet här Pdf, 2.7 MB.
Text: PRO