Vi stödjer inte din webbläsare!

Vi rekommenderar att du uppgraderar din webbläsare för en bättre upplevelse.

Bild på PRO-anställda Joel Stade

På bilden: Joel Stade politiskt sakkunnig på PRO. Foto: Anneli Nygårds

Kategorier:
Pension
Publicerad:

Pensionsmyndigheten presenterar intressanta åtgärder för högre pensioner

”Vad kan vi göra för att få högre pensioner utan att byta pensionssystem?” Denna fråga har Pensionsmyndigheten ställt sig i en ny rapport. Myndigheten har tittat på tre åtgärder som kan bidra till högre pensioner. Det är hög tid att den debatten om detta kommer i gång.

Pensionssystemet har låg legitimitet

Frågan är akut. När forskarna vid SOM-institutet i Göteborg år 2020 ställde frågan om de offentliga socialförsäkringssystemen i Sverige klarar att upprätthålla en hygglig levnadsstandard för ålderspensionärerna var det bara 29 procent som höll med. Sedan dess har inflationen tagit fart och pensionärernas köpkraft sjunker. Ett pensionssystem som åtnjuter legitimitet i befolkningen måste kunna leverera pensioner som upplevs som rimliga.

De tre åtgärder Pensionsmyndigheten tittat på i sin rapport är:

  • Höjd pensionsavgift
  • Utdelning av överskott inom inkomstpensionssystemet
  • Sänkt förskottsränta

Alla tre åtgärderna är intressanta.

Höj pensionsavgiften till 18,50 procent

Att höja pensionsavgiften är ett sätt att skjuta till mer pengar till pensionssystemet. Det är också ett krav som PRO har ställt länge. Pensionsmyndigheten har räknat på en modell där avgiftsnivån till inkomst- och premiepensionen höjs från 17,21 till 18,50 procent. Tillskottet betalas i praktiken av statskassan. De ökade inbetalningarna höjer på sikt inkomstpensionen med 6,7 procent, enligt myndighetens beräkningar.

En vanlig kritik är att effekten av höjda avgifter dröjer. Att höja avgiften nu ger bara dagens anställda en högre pensionsrätt. Det är inte förrän omkring år 2070 som de första årskullarna som fullt ut får del av pensionshöjningen dyker upp. Pensionsmyndigheten påpekar dock i rapporten att det är fullt möjligt att låta en höjd pensionsavgift komma pensionärerna till del omedelbart, genom att räkna upp det så kallade inkomstindexet. Inkomstpensionen skulle då kunna höjas med omkring 6,7 procent direkt. Det innebär omkring en tusenlapp före skatt för en pensionär med en pension på 13 800 kronor.

Men, påminner myndigheten, det innebär att personer som går i pension mellan omkring 2025 och 2070 kommer att få en pension som är högre än vad som betalats in i pensionsavgift för dem.

Ska det finnas en broms behövs också en gas

Den andra åtgärden som Pensionsmyndigheten tittat på är att pensionssystemet ska börja betala ut överskott. Den ”broms” som i dag finns i systemet ska kompletteras med en ”gas”, kan man säga. Bakgrunden är att pensionssystemet går med stora överskott – tillgångarna ökar snabbare än skulderna. Den sista december 2022 uppgick överskottet till 1 300 miljarder kronor, en ökning med 100 miljarder kronor jämfört med förra året. I dag läggs överskottet på hög i pensionssystemets buffertfonder, AP-fonderna, till ringa nytta för pensionärerna.

I dag är pensionssystemet konstruerat så att pensionen blir sämre om balansen mellan tillgångar och skulder blir för dålig, men pensionen höjs inte när balansen är urstark. Det är inte rimligt. Bromsen har slagit till vid tre tillfällen och sänkt pensionerna för både nuvarande och framtida pensionärer. Men nu när pensionssystemet går som tåget ger det inga fördelar för nuvarande och framtida pensionärer. Systemet missgynnar vanligt folk på ett otillbörligt sätt.

Hur ska pensionen fördelas under pensionstiden?

Den tredje åtgärden är en sänkt förskottsränta. Det är egentligen ingen höjning av pensionen, utan en omdisponering av pensionen under pensionärstiden. I dag gör förskottsräntan att pensionen blir högre i början av pensionstiden och ökningen långsammare. Det bygger på antagandet att vi har större glädje av pengarna som nyblivna pensionärer än i slutet av livet. En sänkt förskottsränta minskar den här effekten. Det gynnar personer som lever längre, vilket kvinnor ofta gör. Man bör dock också ha i åtanke att personer med kort utbildning och ett tufft arbetsliv lever kortare och kan missgynnas av förändringen.

Vad tycker PRO?

Det ska löna sig att arbeta – och det ska löna sig att ha arbetat. Kompensationsgraden, alltså pensionens andel av slutlönen, är alldeles för dålig för många pensionärer. Pensionärer som arbetat ett helt liv med låg lön tvingas inse att deras slit inte syns alls i pensionskuvertet. Om inte riksdag och regering får ordning på de här bristerna hotar pensionssystemets redan låga legitimitet att sjunka ytterligare.

PRO kräver högre pensioner. Att höja avgiften till pensionssystemet är nödvändigt för att åstadkomma det. Det kan till exempel finansieras med de pensionsavgifter som betalas in men som inte går till pensionssystemet utan till statskassan. Det är intressant att Pensionsmyndigheten i sin rapport redovisar hur en avgiftshöjning omedelbart kan påverka pensionerna positivt.

PRO har länge velat att den orättfärdiga bromsen i pensionssystemet ska tas bort, men i väntan på det är det en självklarhet att så länge det finns en ”broms” ska det också finnas en ”gas”. I dagens system tar pensionärer och löntagare all risk. När prognoserna nu pekar mot en god ekonomisk utveckling för pensionssystemet är det inte AP-fonderna som ska fyllas på, utan pensionsutbetalningarna. I ett helt annat pensionssystem bör staten se till att värdesäkra pensionerna och inte skjuta över riskerna på sina medborgare.

Även förskottsräntan är värd at titta på, inte minst för att gynna kvinnors pensioner. Men att fördela om pensionspengarna under pensionärstiden är inte att höja pensionen.

Slutord

Pensionsmyndigheten har skrivit en viktig rapport om hur pensionerna kan bli bättre inom ramen för dagens system. Ett pensionssystem är inget självändamål – det har bara ett värde om det leder till rimliga pensioner. Om dagens pensionssystem ska överleva måste det leverera bättre. Det är bra at myndigheten räknar på hur det skulle gå till.

Bollen ligger nu hos politikerna. Efter regeringsskiftet i höstas är det oklart om det blir några initiativ för högre pensioner. Pensionsgruppens status är oklar och den nya regeringen har inte visat korten. Under tiden krymper respektavståndet och irritationen bland nuvarande och framtida pensionärer växer. Det är hög tid att politiken agerar. Goda uppslag finns i Pensionsmyndighetens rapport. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Text: PRO