Här följer en kort historik som, på styrelsens uppdrag, sammanställts av
K A Tjellander (åren 1944-1983) och Ziba Andersson (åren 1984-1993). Historiken är kompletterad med åren 1944 till och med 2003 av PRO:s skrivargrupp under ledning av Sten Johnsson.

Pensionärernas Riksorganisation - förkortat PRO - bildades vid en kongress i Malmö den l mars 1942. Från början kallades sammanslutningen Sveriges Folkpensionärers Riksorganisation och behöll detta namn ända till år 1965 då det av olika anledningar beslöts att ändra namnet till det nuvarande.
Bildandet av en riksomfattande organisation blev signalen till stor aktivitet i pensionärsleden. Redan vid starten förelåg förfrågningar från 147 orter om möjligheten att bilda föreningar och under de närmaste följande åren kom sådana till stånd på löpande band.

Föreningen i Arboga som i år (2004) firar 60-årsjubileum, bildades den 14 februari 1944 då ett möte för pensionärer utlysts i Kyrkskolan. Som ledare och sekreterare vid denna sammankomst fungerade redaktören och kommunalmannen Gustav Danielsson och en redaktör Björklund från Stockholm informerade om pensionärs-rörelsens uppgifter och arbete.
Efter föredraget beslöt de närvarande att bilda Arboga Folkpensionärsförening och en interimsstyrelse valdes med Viktor Risberg som sammankallande. Ett 30-tal pensionärer anmälde sig omedelbart till medlemskap.

Den 19 februari kallades till ett nytt möte varvid en fest styrelse valdes med följande sammansättning: ordförande Viktor Risberg, vice ordförande A. Andersson, kassör G. Lantz, sekreterare Otto Andersson och vice sekreterare K. Lätt.
Vid nästkommande möte den 21 mars fastställdes en inträdesavgift av 25 öre och en månadsavgift med samma belopp. Den 5 september antogs riksorganisationens stadgar och den nybildade föreningen blev en länk i kedjan av liknande föreningar runt om i landet.

Beträffande mötesverksamheten fick föreningen till en början föra en ambulerande tillvaro. Kyrkskolan blev under de första åren samlingsplatsen för de flesta mötena men även Kommunalrummet upplåts för pensionärerna och vid några tillfällen samlades man i ABF:s studiehem Runan. För sammankomster av samkvämskaraktär fick föreningen i begynnelsen disponera frälsningsarméns lokal. Under somrarna blev ofta Folkets Park samlingspunkten och detta var fallet ända tills parken i dess förutvarande skick lades ned.

I slutet av föreningens första årtionde uppfördes det nya Folkets Hus i Arboga, som senare blev Medborgarhuset och i dess lokaliteter fick pensionärsföreningen en stadigvarande samlingsplats, frånsett en period 1971 då Medborgarhuset reparerades. Samlingsplatsen för möten och träffar är fortfarande, år 2003, Medborgarhuset.
Därtill har tillkommit en samlingsplats, gemensam för samtliga pensionärsföreningar i Arboga. Det är en villafastighet belägen invid Medborgarhuset omdöpt till Ahllöfsgården där föreningarna har egna styrelserum, gemensamt kök och samlingsrum.
Socialnämnden beslöt hösten 1997 att man skulle skapa ett äldrecentrum i Arboga. Därvid tillfrågades pensionärsorganisationerna i Arboga om de var intresserade att bedriva verksamhet i Kilströmska Gården. (Numera Ahllöfsgården). Förvaltningen av gården sköts av ett råd bestående av representanter från socialnämnden och pensionärsorganisationerna. I anslutning till fastigheten har föreningarna tillsammans med Arboga kommun anlagt två boulebanor.

I det följande skall här göras ett försök att i koncentrerad form belysa den verksamhet som PRO-föreningen i Arboga har bedrivit på olika områden under de flydda 60 åren.

Samhällstillvänd och social verksamhet

I PRO: s stadgar står inskrivet att pensionärsföreningarna bland annat har till uppgift att bistå medlemmarna med råd och upplysningar i pensions- social- och åldringsfrågor. Den nybildade föreningen i Arboga tog fasta på detta och begränsade ej sitt intresse enbart till de i begynnelsen fåtaliga medlemmarna utan inlemmade alla stadens pensionärer i sin intressesfär.

Därför kom föreningens första samhällsengagemang att gälla de pensionärshem som man vid denna tidpunkt hade börjat uppföra. Yrkanden framfördes att nya pensionärshem skulle byggas i snabb takt och då man ansåg att saken förhalades kallade föreningen pensionärshemsstyrelsens ordförande till ett sammanträde där denne ställdes mot väggen och fick försöka att förklara dröjsmålet.
Man hade även synpunkter på hemmens planlösning, systemet vid antagning av hyresgäster samt städning och renhållning i och utanför husen. I den sistnämnda frågan gick man så långt att en skrivelse i ärendet avsändes till dåvarande socialministern Gustav Möller.

År 2003 finns äldreboende på Götgården, Trädgården, Strandgården, Strömsborg och Hallbäcken. Pensionärerna intressen tillvaratas genom brukarråd på de olika platserna.
Men givetvis stod också andra, för de äldre viktiga frågor på dagordningen. Vid tiden för föreningsbildandet rasade ännu det andra världskriget i Europa och även om Sverige undgick att direkt dragas in i krigshandlingarna innebar ändock orostiden åtskilliga bekymmer genom ransoneringar och avspärrningar.
En del krigsvintrar var mycket kalla och många gamla drabbades av problem med uppvärmning av bostäderna. Framställning gjordes därför till myndigheterna om tilldelning av ved till alla pensionärer. Andra frågor som drevs var fri energi samt kostnadsfri läkarvård och medicin.

Täta uppvaktningar hos olika myndigheter ägde rum och år 1947 tillsattes en speciell kommitté som skulle hålla kontakt med de styrande i staden beträffande de äldres situation. En djärv framstöt för att bereda föreningen representation i vissa nämnder rönte ingen framgång, men som plåster på såret fick man bli remissinstans vid fastställande av det kommunala bostadstillägget.

Tidigt insåg föreningen att ett viktigt inslag i äldreomsorgen var att fritiden kunde fyllas med avkopplande och meningsfull sysselsättning. 1963 väcktes första gången frågan om en hobbylokal för pensionärer.
Det skulle emellertid dröja till 1966 innan den första terapilokalen stod klar. Den var belägen vid Storgatan och flyttades sedan till Borgaregatan. Den s. k. Dagstugan iordningställdes även och dit kunde pensionärerna gå för att äta till billigt pris. Senare övertog servicehuset Stabbaren denna uppgift. Denna möjlighet förelåg fram till år 2002 men numera på servicehuset Strömsborg. Under år 2002 beslöt kommunen upphöra med möjligheten för pensionärer att äta på servicehuset Strömsborg men efter kraftiga protester från PRO-föreningen återupptogs möjligheten år 2003 att åter äta på Strömsborg.

I början av 1970-talet bildades det kommunala pensionärsrådet där PRO-föreningen är representerad liksom i de förtroenderåd (numera brukarråd) som finns vid en del av kommunens ålderdomshem samt vid Stabbaren.
Mycket av föreningens sociala verksamhet sker numera genom dessa organ men naturligtvis förekommer fortfarande direkta föreningsinitiativ som t.ex. utflykter med handikappade och ensamma som annars skulle få svårigheter att lämna sina hem.

Viktiga ärenden som behandlats av kommunala pensionärsrådet (KPR): De sämst ställda pensionärerna hade det mycket svårt med ekonomin i mitten på 1990-talet. En modell att ge ekonomisk hjälp (Borlänge-modellen) kom att användas för att ge ekonomisk hjälp till behövande. Den innebar att alla pensionärer som hade mindre än 4 000 kronor kvar när hyran var betald erhöll ekonomiskt stöd och fick läkarkostnader betalda.
Socialnämnden gav PRO: s ordf. Sven Larsson i uppdrag att utreda hur man skulle kunna göra i vår kommun. Utredningen resulterade i ett ekonomiskt stöd som kallades för "Arbogamodellen". Omkring 70 pensionärer fick därvid ett ekonomiskt stöd. Att de stödberättigade sedan minskat till noll är beroende på att bostadsbidragen ökat kraftigt.

Pensionärsorganisationerna har även hjälpt kommunen med intervjuundersökningar vid flera tillfällen.
Föreningen har haft förmånen att under så gott som hela sin tillvaro vid många tillfällen fått besök av förtroendemän på såväl landstings- som kommunal nivå vilka har informerat om samhällets insatser på det sociala området.

Samarbete med andra föreningar inom PRO.
Den samverkan som under de 60 åren har förekommit mellan föreningarna i Arboga och andra PRO-föreningar är av två olika slag. Dels det samarbete som tillkommit genom initiativ från närliggande föreningar och dels det som är organisatoriskt betingat.
Då det gäller det förstnämnda är det helt omöjligt att räkna upp alla de tillfällen då pensionärer från grannorterna gästat Arboga eller när arbogapensionärerna gjort återbesök. Det finns knappast något protokoll från de flydda åren som inte vittnar om medverkan av besökande sång- och musik-grupper från andra håll och av anteckningarna framgår även att PRO-medlemmarna i Arboga har varit flitiga besökare hos sina grannar för att deltaga i deras sammankomster.
Nämnas bör dock att föreningen i Köping var ett gott stöd för den nybildade sammanslutningen i Arboga. Vid ett av de första mötena infann sig hela styrelsen från Köping och senare kom enskilda medlemmar från grannstaden för att bistå med råd och dåd. Detta samarbete har pågått ända in i 2000-talet.
Nämnas kan att PRO Köpings körledare även är ledare för PRO Arboga sångkör. Dessutom förekommer samarbete inom reseverksamheten med föreningarna i Köping, Kolsva och Kungsör.
Med riksorganisationen knöt föreningen i Arboga omedelbart goda kontakter. Redan vid en konferens i Stockholm i mars år 1945 var föreningen representerad genom sin ordförande Algot Andersson och därefter har Arboga ofta varit företrätt av ombud vid kongresser och konferenser på riksplanet och distriktsvis. Den 6 juli 1947 gästades föreningen av riksordföranden Karl Pettersson som talade vid en fest i Folkets Park.

I december 1948 anslöts föreningen till Bergslagens distrikt av PRO vars styrelse hade sitt säte i Kristinehamn. Distriktet omfattade Värmland, Västmanland och Närke. År 1954 ändrades distriktsindelningen så att Värmland blev ett eget distrikt under det att Närke och Västmanland fortfarande sammanslogs till en enhet. Detta har ju som bekant senare ytterligare förändrats.
Nu kom föreningen i Arboga in i distriktsverksamheten och har fått utöva värdskap vid åtskilliga större samlingar. Den första ägde rum i juli 1950 då folkpensionärernas dag hölls i stadens folkpark med omkring 800 deltagare från distriktet. Distriktskonferenser har hållits i Arboga 1953, 1965, 1976,1983, 1990 och 1997. För närvarande (2003) har PRO-föreningen två representanter i distriktsstyrelsen: Sven Larsson, v. ordförande samt ansvarig för KPR (Kommunala pensionärsrådet) och LPR (Landstingets pensionärsråd) samt Signe Larsson, konsumentansvarig i distriktet.

Genom cirkulär och skrivelser från riksorganisationen har medlemmarna i Arboga hållits underrättade om aktuella frågor för pensionärerna och förbundets tidning har spritts av trägna försäljare. Numera utkommer förbundets tidning "PRO- Pensionären" med 10 nummer per år till medlemmarna och ingår i årsavgiften.
De tidigare årligen återkommande pensionärslotterierna har också varit föremål för föreningens intresse. Dessa lotterier har under senare år avlösts av Seniorlotteriet som säljs till förmån för PRO Folkhögskola i Gysinge. Föreningarna får en viss provision på försäljningen.

Intern verksamhet. Underhållning och förströelse.
Föreningslivet innebär mycket vardagsslit. Därom bär också Arboga PRO-förenings många protokollsböcker vittnesbörd. De första protokollen är visserligen mycket kortfattade men åter-speglar ändå att man gick in för sin uppgift med stort allvar.

Avsikten var att skapa en förening för att bevaka pensionärernas intressen i samhället på samma gång som det i gemenskap skulle givas tillfälle till kamratlig samvaro och avkoppling från vardagen.
De tidigaste knapphändiga protokollen ger inte många besked om den direkta mötesverksamheten utöver det som här redan angivits.
Beslut fattades att hålla möten den första tisdagen i varje månad vilket också i regel skedde. Uppbördsmän och tidningsförsäljare valdes varvid staden uppdelades i olika distrikt.
Att verksamheten i begynnelsen inte var alldeles problemfri vittnar bland annat de täta skiftena på ordförandeposten om, även om inga direkta misshälligheter redovisats.
De ekonomiska möjligheterna var mycket begränsade men man satsade dock på att expandera. Föreningen hade medlemmar bosatta i t.ex. i Säterbo och Valskog och för dessa ordnades sammankomster på respektive orter. I ett protokoll från den l augusti 1944 noterades ett beslut att styrelsen skulle resa till Kungsör för att försöka bilda en pensionärsförening därstädes. Detta på uppdrag av förbundsstyrelsen. Senare protokoll ger inga upplysningar om aktionens resultat men den 5 juni 1945 beslöts om en ny resa till Kungsör, denna gång tillsammans med styrelsen i Köpings pensionärsförening.

Inom Arboga stad bedrevs under år 1945 en intensiv värvningskampanj då 500 inträdesblanketter utdelades bland pensionärer som stod utanför föreningen. Några årtionden senare började PRO Riksorganisation sända ut informationsmateriel om medlemskap och försäkringar i PRO till alla som skall fylla 65 år. Denna uppgift sänd även till aktuell PRO-förening.
I oktober 1944 tillsattes en festkommitté på sex personer och därmed inleddes den del av verksamheten som skulle möta medlemmarnas fullt legitima behov av underhållning och förströelse.

Som redan nämnts ställde Frälsningsarmén sin lokal till förfogande för de tidigaste festerna och det är att förmoda att kårens soldater även medverkade i programmen. Från denna tidpunkt är protokollen fyllda med beslut om olika arrangemang och festligheter ända fram till våra dagar. Särskilt i inledningsskedet visades föreningen stor välvilja från såväl organisationer som enskilda utanför rörelsen genom gåvor in natura till samkvämen och stundom genom att helt bekosta tillställningarna. Som exempel kan nämnas att Arbogaortens köpmannaförening i december 1950 inbjöd hela föreningen till Luciafest i stadskällarens festvåning. Även Arboga kommun visade generositet vid flera tillfällen genom ekonomiska bidrag vid festligheter då även pensionärerna från ålderdomshemmet inbjöds.

Direktör Sven Hult bjöd vid upprepade tillfällen stadens pensionärer till gratis filmförevisning i någon av de biografer som han drev i staden och liknande erbjudanden kom från Folkets Husföreningen sedan Folkan tillkommit. Konsum och Arboga Sparbank har desslikes gynnat föreningen.
Från våren 1995 fram till hösten 2003 har PRO-föreningen vid 12 tillfällen hyrt biografen Folkan för visning av film vid ABF-PRO-träffar för medlemmar och andra intresserade. För programmen vid föreningens olika fester och träffar svarar ofta de egna medlemmarna. Tidigt bildades en sång- och musikgrupp som flitigt medverkade både vid de ordinarie föreningsmötena och festerna. Även sångsolister, musiker och uppläsare bidrog till underhållningen.
Så fungerar det än i dag men musikgruppen har minskat till ett par solister som stöd åt sångkören. Förutom sångkören finns en nybildad sång- och musikgrupp, namnet är BLYG- kvartetten.
Efter hand inleddes ett samarbete med ABF som kom att avsevärt bredda programutbudet. Ett nytt inslag i programmen är mannekänguppvisningarna, där egna förmågor, både manliga och kvinnliga, med stor bravur visat upp dagens mode. Kläderna har välvilligt lånats ut av olika Arbogafirmor.

Många är de föreläsare och artister som under åren berikat pensionärernas träffar genom sin medverkan. Bland dessa återfinns redaktör Lars Madsen, kapten O. G. Tordy, rektor Bror Gustafsson, prosten Arne Lundgren, kyrkoherde Nils Marvick, utbildningsminister Lennart Bodström, domprost Gunnar Helander, landstingsråd Glenn Andersson och kultur-minister Marita Ulvskog.
En av våra egna medlemmar, Rune Mattsson, bidrog med berättelser ur sin egen bok "Samhällets Barn" utgiven på Hägglunds förlag.
För inslag av musik och sång har svarat bl. a. Ensembler ur regionsmusiken, trubaduren Fred Åkerström och sångarparet Mia Marianne och Per Filip. Teaterföreställningar har givits vid besök av skådespelerskan Elisaveta och länsteatern från Västerås och föreningens egen amatörteatergrupp har vid åtskilliga tillfällen fram-trätt med roande pjäser och sketcher.
Såväl svenska kyrkan som frikyrkoförsamlingarna i staden har visat pensionärsföreningen sitt intresse dels genom att inbjuda till samkväm och dels genom medverkan vid föreningens sammankomster.
Traditionsenligt firas Lucia på årets sista möte då någon av stadens präster infunnit sig tillsammans med ljusdrottningen och hennes tärnor. De lyser upp vintermörkret med ljus och med vacker sång.
En kort betraktelse kring Luciafirande! hör också till. Kyrkans barnkör har på senare år ersatts av Stureskolans sångkör. Som tack för besöket görs en insamling till stöd för körens verksamhet.

Speciella högtider.
Till de särskilda högtidsstunderna i verksamheten måste års-mötena räknas då alltid någon företrädare för distriktets styrelse närvarit. Förre distriktsordföranden Gösta Sjöberg besökte ofta årsmötena och likaså hans efterträdare Erik Pettersson och även Sten Söderberg. Denna rutin fortsätter även in i 2000- talet

Den 14 februari 1954 firade föreningen sin 10-åriga tillvaro. Om programmet vid denna högtid nämndes ingenting i protokollen annat än att de särskilt inbjudna gästerna skulle bjudas på lunch och övriga deltagare på kaffe. I en rapport vid möte den 9 mars meddelas att utgifterna för jubileet belöpt sig till kr. 610:25.
Den 7 oktober 1959 hade föreningen besök av före detta socialministern Gustav Möller och styrelsen beslöt att i samband med besöket anordna en 15-årsfest.
Om 20-årsjubileet som firades den 27 september 1964 meddelas inte heller något annat i protokollen än att omkostnaderna blev 976:90 med ett överskott av 123:10.

Beträffande 25-årshögtiden den 16 februari 1969 finns fylligare uppgifter. Vid festen förekom prolog av Ewert Skoglund, musik av Bror Möllers kapell och högtidstal av Gösta Sjöberg, Västerås. Efter högtidsmötet bjöds till middag i rotundan. Arboga stad hade visat sin goda vilja genom att anslå 2 000 kr. till om-kostnaderna.
30 år fyllde föreningen år 1974 och celebrerade detta i samband med årsmötet den 12 februari. Högtidstalare var distriktets representant Ödd Uhrbom och på programmet förekom även sång och musik.
En annan stor dag i föreningens historia blev den 12 september 1967 då föreningens fana invigdes. Fanan var en gåva från syklubben.

Under 1994 firades 50-årsjubileet med en stor fest den 19 februari på Medborgarhuset. Riksorganisationens ordförande Lars Sandberg höll högtidstalet, övriga gäster var distriktsordförande Valter Lundkvist och ombudsman Lars Aronsson med damer. Arboga kommuns representanter var Per Olov Nilsson och Börje Sturk med damer. Flera olika pensionärsföreningar och organisationer uppvaktade.
Cirka 300 personer deltog i firandet. Kostnaderna för jubileet var 58 995 kr som betalades med ett kommunalt anslag på 15 000 kr och 41 122 kr från en jubileumsfond samt 4 420 kr. i deltagaravgifter. Överskottet i redovisningen användes vid en lunchresa för en del ensamma PRO-are till Finnåkers Kursgård den 16 augusti 1994.

Studieverksamhet
Vid föreningsmötet 9 september 1952 framfördes en förfrågan från ABF om det bland pensionärerna fanns intresse för att bilda en studiecirkel. En "provröstning" företogs och det visade sig att 25 personer var intresserade för sådan verksamhet. En studiekommitté valdes omedelbart och vid mötet den 11 november kunde kommittén rapportera att cirkelverksamheten var i full gång. Vilka ämnen som studerades angavs inte. I protokollsböckerna förekommer sedan ingenting om studier eller ABF förrän den 14 oktober 1958 då Karl Blomquist som tillträtt sin tjänst som studieinstruktör besökte föreningen och inbjöd till pensionärsträffar som ABF ämnade anordna.

År 1959 anslöt sig föreningen kollektivt till ABF och den 11 september 1962 beslöts att sända fyra medlemmar till en cirkelledarekurs på studiehemmet i Ramnäs och ett liknande beslut fattades den 11 augusti 1964. Detta resulterade i att årsmötet 1965 utsåg en tremannakommitté som skulle hålla kontakt med ABF.

Vid årsmötet 1966 valdes Gustaf Andersson till studieorganisatör. Nu började studieverksamheten att skjuta fart. I oktober 1966 rapporteras om cirklar i ämnen "Makt och fattigdom" och "Stenansiktet" samt praktiska cirklar i metallslöjd, emaljarbeten, vävning och bandslöjd. Under de följande åren har många av föreningens medlemmar varit engagerade i studiecirkelverksamhet, både som ledare och deltagare.
Ämnen har varit mångskiftande såsom litteratur, språk och geografi och åtskilliga andra. Praktiska kurser i matlagning, keramik och träslöjd har funnits på studieprogrammet. För att göra det ekonomiskt lättare för medlemmarna att deltaga i studieverksamheten har föreningen subventionerat avgifterna.
Föreningen har under åren sänt många av sina medlemmar till olika längre eller kortare kurser som riksorganisationen anordnat på t.ex. folkhögskolorna i Tärna och Skinnskatteberg och på senare tid på Gysinge kursgård. Dessa medlemmar har sedan tagits i anspråk i föreningsarbetet som ledare för sången, teatergruppen och motionsverksamheten etc. Styrelsemedlemmar har fått genomgå kurser avpassade för de uppdrag de innehaft. År 1994 rapporterades 18 studiecirklar. Landskapscirklama är en av de populäraste. Mottot är "Läs och Res".
Även in på 2000-talet fortsätter studieintresset bland medlemmarna och ämnesvalet har breddats med datakurser och litteratur såsom "Arboga Stadskärna", "Alla Tiders Arboga", Matlagning och Språk. Kurser i bridgespel förekommer också och intresset för bridge håller i sig så att veckovisa bridgeträffar pågår år efter år. Äldre i trafiken har också uppmärksammats. Både teoretiska och praktiska kunskaper har praktiserats med hjälp från trafikskola och polis.
Det intresse för studier av olika slag för att öka sitt kunskapsmått som funnits inom föreningen resulterade även i att man inte tvekade att ställa upp i de tävlingar för veteranvetare som anordnas inom PRO. Även om föreningen i Arboga hitintills inte har nått några topplaceringar har dock avsevärt goda resultat redovisats.

Motion och kroppsövningar.
Under och efter andra världskriget startades runt om i landet kampanjer för att förbättra svenska folkets fysiska status.
Den s.k. Riksmarschen arrangerades på de flesta orter och även andra åtgärder vidtogs för att stimulera människor till kroppsliga aktiviteter. Så småningom blev det klart att dylik verksamhet var till nytta inte enbart för yngre och medelålders personer utan även för de äldre.
Inom PRO var man inte sen med att fånga upp dessa idéer och motionsverksamhet stod snart på föreningens program. Så blev även fallet i Arboga och från mitten av 1960-talet handlar protokollen ofta om vad som förekommit inom detta område.
Från styrelsehåll riktades ivriga uppmaningar till medlemmarna att deltaga i pensionärsgymnastiken vilket tydligen hörsammades.

I ett mötesprotokoll från denna tid angives följande:
"Gymnastiktruppen hade sin avslutning för säsongen och tågade in under musik. Och det blev en fin uppvisning av smidiga och vältränade gymnaster. De applåderades kraftigt och ordföranden avtackade ledarinnan fru Öhm och uppmanade flera att bli med då gymnastiken börjar igen i september".

Motionspromenad med bingo
Vid samma tillfälle fann ledaren för skogspromenaderna sig föranlåten att slå ett slag för denna motionsform och utlovade priser till dem som deltager flitigt. Såväl gymnastiken och skogsvandringarna har fortsatt genom åren. De senare har ofta fått karaktären av tips- eller bingopromenader då deltagarna får pröva sin lycka. Under sommarmånaderna har vandringarna ersatts av cykelutflykter till särskilda mål där tävlingar anordnas i boccia, varpa och pilkastning etc.
Har någon lämplig badsjö funnits i närheten har även denna kunnat utnyttjas. Det som finns kvar av ovanstående inpå 2000-talet är bingopromenadema men gymnastiken har ersatts med" vattengympa" i inomhusbassäng.
Nytillkommet är boulespel, såväl utomhus som inomhus. Det sistnämnda i samarbete med Kungsörs Bouleklubb.

Under rubriken kroppsövningar kan väl också dansen inrymmas. På ett ganska tidigt stadium av föreningens historia kan man i protokollen läsa att det efter mötesförhandlingarna gavs tillfälle till en "svängom". Detta har senare blivit allt vanligare. Många sammankomster avslutas med en stunds motionsdans, ibland till musik av föreningens egna förmågor och ibland står gästande musiker för tonerna. Inom föreningen arbetar dessutom en trivselkommitté som några gånger varje säsong anordnar samkväm då dans står på programmet.

Till detta kommer de s.k. KAK-danserna då medlemmar från närliggande föreningar samlas en eftermiddag och då stundom deltagarantalet kan vara mellan 200 och 300 personer. Utom i Arboga har sådana samlingar ägt rum i Kolsva, Kungsör och Köping. Till detta kan tilläggas att danserna, som varit en stor inkomst-källa för föreningen, minskat i antalet tillfällen och halverats när det gäller besökare, successivt under 1990 till 2003, till 100-150 personer. Trots höjningar av entréavgifter är vinsten helt bona. Trivselträffarna på fredagskvällar håller också på att ebba ut. Däremot anordnas vår-, höst- och julfester med framgång.

Resor och utflykter.
Under denna rubrik skulle redogörelsen bli mycket lång om alla de utfärder som föreningen arrangerat under årens lopp skulle redovisas. Detta är dock helt omöjligt varför det här endast kan bli fråga om ett "axplock" ur mångfalden.
Första gången som verksamhet av detta slag omnämnes är i ett protokoll från
den 5 juni 1945 då en kommitté utsågs för att i samverkan med pensionärsföreningen i Köping anordna en lustresa till Kungsör. De resor som sedan företogs under de första åren hade även närliggande orter som mål, såsom Nora, Siggbohyttan och Lindesberg.
Av protokollsanteckningarna från det första årtiondet framgår att åtskilliga resor bekostades av Arboga stad och att pensionärer från ålderdomshemmet deltog. Men också då medlemmarna själva fick bekosta sina resor hölls priserna mycket rimliga även med tanke på dåtida penningvärde. Till Kungsör åkte man buss fram och åter för l krona. En resa till Katrineholm och Vingåker kostade 2 kronor och samma pris gällde för en färd, Örebro tur och retur.
För tjugu år sedan gjorde man en rundtur till Norrköping, Linköping, Vreta kloster. Borens Berg, Örebro och hem igen för 8 kronor per deltagare.
På 1950-talet började man arrangera något som har förblivit mycket populärt, nämligen resor "ut i det blå" där resmålet var okänt för deltagarna.
Åtskilliga av resorna har gällt deltagande i konferenser, sammandragningar och högtider som anordnats av distrikten eller riksorganisationen som t.ex. vid dess 40-årsjubileum på Skansen i Stockholm den 25 maj 1982. Livligt uppskattade har de
s. k. lunchresorna varit där deltagarna betalt en ringa avgift för själva resan under det att föreningskassan har stått för matkostnaderna. Till en början var det stående målet Malmön vid Köping men under senare år har färden ställts till Bergslagen och Södermanland.
De flesta resorna har omfattat endast en dag men i mitten av 1960-talet började utfärder anordnas som sträckte sig över flera dagar. I månadsskiftet juni - juli 1964 besöktes under tre dagar Härnösand och Sollefteå Året därpå genomfördes en femdagars resa till Jämtland. Andra mera avlägsna resmål under denna period var Malmö och Göteborg och omgivningarna runt dessa metropoler.
1970-talet innebar att man var redo att bege sig utanför landets gränser. Ett protokoll från mars 1971 förmäler att intresse fanns för deltagande i en ABF-resa till Tyskland och senare under detta årtionde rapporteras om besök i de nordiska grannländerna. T.o.m. ett så fjärran land som Italien omnämns men då gällde det privat initiativ från enskilda medlemmar.
Några resor har kombinerats med studier på så sätt att någon av föreningens studiecirklar under vintern har studerat ett visst landskap och när sommaren kommit har man rest dit för att beskåda de sevärdheter man läst om. Värdet av denna reseverksamhet som bedrivits genom åren kan inte överskattas.
Även om det inte är ovanligt att också äldre personer i våra dagar ger sig ut på resor på eget initiativ är det alltid trivsamt att få färdas tillsammans med goda vänner under betryggande ledning och i förvissningen om att alla arrangemang är ordnade på förhand.
Inom Arboga PRO- förening finns numera en resekommitté som arbetar med att förbereda alla utfärder och vars medlemmar även fungerar som ledare vid resorna. Reseintresset har fortsatt in i 1980-talet till 2003 men på de allra senaste åren i samarbete med Köping, Kungsör och Kolsva. I genomsnitt 4 till 5 resor per år. Hemliga resorna vår och höst är mycket eftertraktade. Utrikes flerdagarsresor under perioden har varit till bl.a. Åland, Prag, Danmark, Norge och Tyskland. Resor till revyer, teaterföreställningar och museer har också förekommit.

Utåtriktad verksamhet
Vid genomläsning av Arboga PRO-förenings protokoll kan konstateras att medlemmarnas intresse ej var begränsat till att omfatta enbart den egna verksamheten. Man följde vaksamt vad som hände nära och fjärran och var redo att efter sina möjligheter hjälpa till med att lindra nöd och lidande.
År 1956 då Ungerns folk levde under svåra förhållanden ordnades en penninginsamling som tillföll den hjälpverksamhet som organiserats inom Sverige.
I slutet av 1950-talet svarade föreningen för underhållet av ett fadderbarn i ett afrikanskt u-land. Dessutom har vid flera tillfällen insamlingar gjorts till ändamål som Röda Korset, Cancerfonden och Amnesty International.
Rent praktiskt har också medlemmarna villigt ställt upp då hjälp begärts. Under de år då Barnensdagsfestligheter förekom i staden medverkade pensionärsföreningens folk vid servering och lottförsäljning. Från ledningen för Folkets Park kom årligen begäran om hjälp med städning vilken aldrig förklingade ohörd. Detta har även varit fallet då nu parken har återuppstått så har pensionärerna medverkat med såväl städning som byggnadsarbete.

Medlemsutveckling och ekonomi.
Det har i denna historik redan angivits att medlemsantalet vid föreningens bildande uppgick till ett trettiotal personer. Av de efterföljande protokollen framgår att nya medlemmar tillfördes föreningen vid så gott som varje möte.
Någon direkt medlemsrapportering sker dock inte i protokollen förrän vid årsmötet 1948 då 120 medlemmar rapporteras. Denna utveckling fortsatte och vid årsmötet 1955 meddelades att föreningen efter sitt första decennium bestod av 392 medlemmar. Årsmötesprotokollet tio år senare innehåller ingen uppgift om medlemsantalet.
Vid årsmötet den 11 februari 1975 var medlemssiffran 352. Fyra år senare hade den dock åter stigit och 415 medlemmar rapporterades. Vid tidpunkten för denna berättelses avfattande (1983) består föreningen av 550 medlemmar. Vid komplet-terande berättelse år 1993 fanns 644 medlemmar och vid denna senast kompletterande berättelse är 2003 finns det 660 medlemmar. Medlemsökningen har stannat av och har under de senaste fem åren varierat mellan 665 och 655 medlemmar.
Föreningens ekonomi baserades under de första åren på de blygsamma medlemsavgifterna, gåvor från enskilda och vissa organisationer samt på tillfälliga bidrag från Arboga stad till bestämda sammankomster och utfärder.
Tanken att från staden begära ett anslag till den reguljära verksamheten väcktes första gången vid ett möte den 5 oktober 1948 men förslaget rönte enligt protokollet "ringa anslutning". Vid sammanträdet den 5 december 1950 meddelade emellertid styrelsen att den skriftligen hos staden anhållit om ett anslag till verksamheten pä 300 kronor och att stadsfullmäktige beviljar denna hemställan.
I början av 1960-talet höjdes stadens årliga anslag till 500 kr och i mitten av 1970-talet hade summan ökat till 7 000 kr
I protokollet från mötet den 10 oktober 1978 noteras att kommunens fritidsnämnd övertagit fördelandet av de finansiella anslagen till föreningarna och att bidragen utgår i proportion till sammanslutningarnas medlemsantal. Detta innebar för PRO: s vidkommande ett kommunalt anslag av c:a 12 000 kr årligen och mötessekreteraren antecknar belåtet "att det är bara att tacka och ta emot". Detta system vid anslagsfördelning tillämpas fortfarande inom kommunen. Dessutom utgår en viss summa för varje aktivitet under året som har tillräckligt antal deltagare.
Det kommunala grund- och aktivitetsbidraget uppgick till 30 000 kronor i slutet på 1990-talet men i skrivande stund (december 2003) är bidragen nere i 22 000 kr Detta är inte beroende på minskade aktiviteter från PRO- föreningen utan ar ett resultat av Arboga Kommuns dåliga ekonomi.
Bidraget täcker inte de hyreskostnader föreningen betalar till kommunen för fast förhyrda lokaler, (expedition och källarelokal), samt tillfälliga hyreskostnader vid möten och träffar Även om det kan sägas att det kommunala anslaget, speciellt under senare år, utgjort ryggraden i föreningens ekonomi har det dock funnits andra inkomstkällor.
I samarbete med ABF vid månadsträffar som är öppna för alla pensionärer får föreningen årligen 10 000 kronor från ABF. Medlemsavgiften som vid starten var
25 öre i månaden har under åren höjts i flera omgångar och utgör för närvarande (1983) 30 kronor per år. Det skall dock framhållas att merparten av detta belopp går till riksorganisationen och uttaxeringar till andra ändamål som t.ex. Gysinge kursgård.
I medlemsavgiften inkluderas även en olycksfallsförsäkring som gäller vid föreningens möten och aktiviteter samt under väg till och från desamma. Beträffande utvecklingen av medlemsavgiften har den år 2004 i takt med penningvärdes-försämringen ökat till 160 kronor/år. Fördelat med 95 kr. till PRO-RO, 35 kr. till distriktet och 30 kr. till föreningen.
Från 2002 anslöt sig föreningen till central uppbörd av avgiften. PRO-RO sänder i början av året ut inbetalningskort till föreningens medlemmar på den totala avgiften Distrikt och föreningar får sedan sin andel av avgiften från PRO-RO.
Fester och utflykter har ibland givit överskott men däremellan gått med förlust. Det har därför gällt att finna andra vägar för att stärka finanserna. Genom paketauktioner har kassan under åren tillförts betydande belopp. Den första hölls den 6 november 1951 och inbringade kr. 93:22. Resultaten från sådana arrangemang har oupphörligt ökat och har under senare år rört sig om c:a 2 000 kronor. Kvinnliga medlemmar i en tidigare syklubb och senare syförening har givit verksamheten ett avsevärt pekuniärt stöd genom sin försäljning där inkomsten tillfallit föreningskassan. Vid försäljningar under de senaste åren fram till 2003 med ett genomsnitt på 10 000 kronor per år. De manliga som arbetade i terapiverkstaden och genom försäljning gynnat föreningen har upphört helt.
Glömmas skall inte heller de traditionella kaffelotterierna som numera förekommer vid varje sammankomst.

Övrigt.
Trafiksäkerhetsråd
År 1986 bildades ett trafiksäkerhetsråd i Arboga kommun.
PRO har två representanter i rådet. Syftet med rådet är att bevaka och beivra olägenheter som gör det svårt att klara sig i trafiken. Barn och äldre utgör grupper som är särskilt utsatta i trafiken. PRO-föreningen har även deltagit i planeringen av innerstadstrafiken i Arboga. "Gågata" eller "gårdsgata" på del av Nygatan. Resultatet blev försök med enkelriktad "gårds-gata" men efter l års försök talas det om andra lösningar.
Prisundersökningar i Arboga
Sedan 1990 har PRO undersökt priserna i matvarubutiker runt om i Sverige. C:a 3 500 PRO-are undersökte år 2002 priserna i l 300 butiker i landet. Även PRO i Arboga deltager i dessa undersökningar. År 1996 undersöktes 6 matvarubutiker. Skillnaden i priser för matvarukorgen (c:a 40 varor) uppgick till omkring 25%.
Vid efterföljande årliga undersökningar har skillnaderna minskat till omkring 5% .Två av de år 1996 undersökta butikerna har upphört. Arbogas matvarubutiker har i december 2003 fått en ny konkurrent i tyska matvarukedjan Lidl som har öppnat butik i Arboga.
År 2000 var Arbogas varukorg i genomsnitt 5% lägre än landets genomsnitt. När dåvarande konsumentminister Marita Ulvskog besökte Arboga berömde hon PRO:s prisundersökningar och ansåg att dessa fyller en viktig funktion i landet.

PRO kontakt.
Medlemskontakterna är viktiga i PRO. För detta viktiga arbete finns PRO-kontakt och kontaktombuden. Kontaktombuden finns som en länk mellan styrelsen och medlemmarna.

Att vara kontaktombud innebär t ex att:
Hålla kontakt med nya medlemmar.
Informera om föreningens verksamheter medelst mötes-, informations- och
reseprogram.
Göra besök på särskilda äldreboenden där medlemmar bor
Hålla särskild kontakt med de som inte orkar eller kan deltaga i föreningens vanliga
aktiviteter.

PRO-föreningen i Arboga har 21 kontaktombud som ansvarar för lika många områden inom Arboga tätort. Områden som varierar mellan 14 till 50 medlemmar fördelade på 10 till 35 hushåll vardera. 25 av våra medlemmar är grupp- alternativt serviceboende på 7 olika äldreboende i Arboga.
Utöver dessa finns 97 medlemmar, fördelade på 76 hushåll, som bor på Arboga landsbygd eller närliggande orter. Dessa medlemmar får PRO-föreningens mötes- informations- och reseprogram per post.
Kontaktombud är ingen ny företeelse, dessa har funnits inom PRO-föreningen i många år. Tidigare benämndes de som "Väntjänsten".

"Syneförrättning 98".
År 1998 genomförde PRO-medlemmar i hela landet en kartläggning
”Syneförrättning 98” i 3 745 boendeenheter i sjukhem, ålderdomshem, servicehus och gruppboenden. Syneförrättningen bidrog till att ställa äldreomsorgen i fokus i valrörelsen 1998 och till regeringens löften om ökade statsbidrag.
PRO Arboga utförde "Syneförrättningen” på 10 enheter avseende:
Boendemiljö, Handikappanpassning, Dagligt liv. Inflytande, Personalinsatser och Läkarinsatser.
Arboga kom på femte plats av Västmanlands 11 kommuner. (28)

Slutord.

I föreliggande historik reses inte anspråk på att denna skall utgöra en fullständig och uttömmande redogörelse över den jubilerande föreningens mångskiftande verksamheter under den tid som flytt. Av utrymmesskäl har uppgifterna blivit mycket summariska, men det är ändock styrelsens förhoppning att det nedtecknade skall giva en någorlunda klar bild av Arboga PRO-förenings historia och verksamhet under de tillryggalagda 60 åren.
P.S. De första 40 åren är ordagrant återgivna men med tillägg för åren fram till 50 år. Därefter fram till 60 år är det nyskriven text som är invävd under de rubriker som är aktuella för de beskrivna händelserna.

Ordföranden inom Arboga PRO-Förening 1944-2013

Viktor Risberg 19/2-2/5 1944
Algot Andersson 2/5 1944-5/7 1945
August Ewert 5/7 1945-6/9 1949
Henning Karlsson 6/9 1949-14/10 1952
Karl Engstrand 1953-1954
Karl Lennbom 1955-1956
K.G Nordström 12/3 1957-18/6 1957
Ernst Öhling 18/6 1957-1962
Einar Knutsson 1963-1965
G.A Sander 1966
Hilmer Wikström 1967-9/9 1969
Sven Larsson 9/9 1969-1974
Jonas Carlsson 1975-1978
Elis Oscarsson 1979-1980
Eric Carlsson 1981
Lennart Axelsson 1982-1987
Elny Westerlund 1987-1993
Helge Larsson 1993-1994
Sven Larsson 1995-2002
Ulla Berndtsson 2003-2010
Jan Bergström 2010-2011
Rolf Östlin 2011-2013
Eva Nielsen 2013-

Historiken har utlånats av Stina Hagström vilket vi redaktörer är mycket tacksamma för.