Sista våffelcaféet för februari månad men definitivt inte det slutgiltiga

Det smaklökefrestande oset från våffeljärnen i Fika på 7:an lockade många som kom för att ta del av det som stod till buds såväl av förtäring som av den gemenskap som blir när många samlas och det kändes nästan på sin plats att sjunga "Var gång vi kommer samman blir livet till en fest". Och fest är det när man samlas för att få sig såväl en som två våfflor med två olika sorters sylt och en härligt fluffig vispad grädde till. Snart blev alla platser vid borden upptagna och då fann många sin väg in till Tranan för att där umgås. Samtalsämnen fanns det gott om. Där hördes jämförelser mellan palt och kroppkakor, några ville låta sin frustration över Putin komma fram och andra åter frågade bordsgrannarna om vad man ansåg om Sveriges inträde i NATO. Mycket mer fanns att ventilera och tiden bara rann iväg. Uppbrottets stund kom. Mätta och belåtna kom många fram och uttryckte sitt tack till styrelsen som är den som står för att få våffelcaféet att bli vad det är. Styrelsen kontrade med att tacka alla som kommit och hälsade "Välkommen tillbaka". Så sant som det står skrivet så blir det fler kaféer för varför ändra på ett vinnande koncept.