Runt 60 procent över 65 år uppger att de har god hälsa enligt rapport från Folkhälsomyndigheten. Samtidigt finns det problem i Sverige med ojämlik vård där äldre är särskilt utsatta. "Man ska inte behöva ha anhöriga med god utbildning och mycket tid för att få den vård som man har rätt till”, säger Carin Lennartsson, sociolog vid Aging Research Center.

Äldres hälsa är en viktig del av de globala målen i Agenda 2030 och har även tagits upp i FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (CESCR). Men problem med jämlik vård för äldre kvarstår i de flesta länder. Många hälsosystem är idag strukturerade för att hantera akut sjukdom snarare än långsiktiga, multipla hälsoproblem med kroniska hälsotillstånd som är vanligt hos äldre. Carin Lennartsson är sociolog och lektor vid Karolinska Institutet och föreståndare för Aging Research Center (ARC). Hon har länge forskat om äldre personers levnadsförhållanden, hälsa och ojämlikhet i hälsa mellan olika grupper i samhället.

– Den ojämlikhet vi ser när det gäller hälsa och livssituation mellan olika grupper grundar sig delvis tidigare i livet. Om vi vill att skillnaderna ska minska räcker det inte med insatser mot utsatta grupper av äldre personer. Insatser för att minska ojämlikheten måste komma tidigare, säger Carin Lennartsson.

Folkhälsan i Sverige

Över 70 procent i Sverige uppskattar idag att de har god hälsa enligt Folkhälsomyndighetens årliga Folkhälsorapport. Bland åldersgruppen 65-84 år uppger 59 procent att de har en god hälsa och medellivslängden i Sverige är idag 84 år för kvinnor och 81 år för män. I flera avseenden utvecklas hälsan positivt men utvecklingen skiljer sig åt.

– Det finns många 80-plussare som är mycket aktiva, som går på konserter, motionerar regelbundet och så finns det den grupp som är beroende av andra, av hemtjänst eller bor på äldreboenden som kämpar för att klara av vardagen. Men generellt sätt mår äldre bättre idag jämfört med tidigare. Många äldre anpassar sig bra till de förmågor man har men det finns också stora klyftor mellan olika sociala grupper, säger Carin Lennartsson.

Ett stort problem inom sjukvården i Sverige handlar om att den inte är anpassad för de med en komplex sjukdomsbild.

– Med stigande ålder ökar risken för att ha olika hälsoproblem samtidigt som kanske både är kognitiva och fysiska. Äldre personer har ofta inte ett problem utan flera, vilket vården ofta har svårt att hantera då man bollas runt mellan olika specialistenheter som fokuserar på varje egen liten del, säger Carin Lennartsson.

Vanligt med psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa är exempelvis vanligt bland äldre personer. Var tredje kvinna och var femte man över 77 år uppger att de har besvär med ångest. Men trots att fler äldre personer lever med psykisk ohälsa, visar undersökningar att äldre ofta inte får hjälp enligt Folkhälsomyndigheten. Carin Lennartsson säger att det idag läggs mycket eget ansvar på varje individ. Det leder till att många äldre personer blir extra utsatta.

– Är man en pigg 70 åring är det lättare att navigera i hälso- och sjukvården, att söka hjälp och söka sig vidare än om man är en sjuk 90-åring utan anhöriga. Det läggs ett ökat ansvar på den enskilde individen, något som vuxit jämför med tidigare år. Man ska inte behöva ha anhöriga med god utbildning och mycket tid för att få den vård som man har rätt till, säger Carin Lennartsson.