Vi stödjer inte din webbläsare!

Vi rekommenderar att du uppgraderar din webbläsare för en bättre upplevelse.

Fyra pensionärer i en grupp

Foto: Anneli Nygårds

Kategorier:
Pension
Publicerad:

Finansministern pressad om beskattningen av 1957:orna

Finansminister Elisabeth Svantesson försvarade sig i riksdagens talarstol mot kritiska riksdagsledamöter – och kanske gav hon i slutet av debatten en öppning för att regeringen ska ändra sig?

Med början vid halv tio-tiden på förmiddagen den 26 maj skedde en intressant debatt i riksdagens plenisal. En pressad finansminister var kallad till riksdagen för att debattera beskattningen av svenskar som är födda året 1957. Vad ska regeringen göra för att kompensera denna grupp som genomsnitt betalar flera tusenlappar mer än andra pensionärer i skatt varje månad under 2023?

Förra året fyllde 112 000 personer 65 år

Det finns 112 000 personer i Sverige som är födda året 1957. Under förra året fyllde de 65 år. Många av dem hade räknat med att få nedsatt skatt från årsskiftet. Men i maj, sju månader innan årsskiftet, ändrades villkoren. Riksdagen beslutade att skjuta upp den nedsatta skatten ett år för 1957:orna. Nu får de vänta till året då de fyller 67 år, årsskiftet 2023/2024, innan de får sänkt skatt.

Varje månad under 2023 betalar årskullen 1957 i genomsnitt drygt 2 000 kronor mer i skatt än vad de räknat med.

Riksdagsdebatten

Initiativtagare till debatten i riksdagen var Janine Alm Ericson (MP). Hon var kritisk till att 1957:orna inte fick nedsatt skatt vid årsskiftet, en skattelättnad som de räknat med. Hon var också kritisk till att Svantesson inte tagit initiativ till att kompensera årsgruppen. Det fanns en chans att lägga förslag i vårbudgeten men den missade regeringen, menade hon.

Finansministern beklagade situationen som årskullen hamnat i och påminde om att det var den förra S-regeringen som lagt förslaget till förändrat beskattning och att både S och MP röstat för det i kammaren. Att ändra skattetabellerna var inte möjligt, enligt ministern, och det var inte heller lämpligt med åtgärder som riskerade inflationsbekämpningen. Svantesson hänvisade till Tidö-partiernas planer på åtgärder för att förbättra ekonomin för pensionärer generellt.

Utöver Janine Alm Ericson (MP) uttryckte riksdagsledamöterna Ilona Szatmári Waldau (V), David Perez (SD), Niklas Karlsson (S) och Isabell Mixter (V) stöd för krav på kompensation för 1957:orna. Niklas Karlsson föreslog samtal för att lösa frågan om 1957:orna. David Perez lovade att SD skulle lyfta frågan om kompensation i förhandlingar med regeringen inför höstens budgetproposition.

Ett politiskt spel

– Frågan har fastnat i ett politiskt spel. Den nuvarande regeringen skyller på Socialdemokraterna, som satt vid makten när beslutet skedde i maj förra året. Socialdemokraterna pekar på den nuvarande regering och påpekar att det är den som måste föreslå åtgärder för att kompensera de drabbade. Man skyller på varandra. Det är frustrerande, säger Joel Stade, sakkunnig för frågor om pensionärers ekonomi på PRO, Pensionärernas riksorganisation.

Inte en del av pensionsöverenskommelsen

Ibland hör man påståendet att höjningen av åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget har varit tydlig länge då höjningen ingick i pensionsgruppens överenskommelse om höjda åldrar i pensionssystemet. Men det stämmer inte, enligt Joel Stade:

– I den tryckta överenskommelsen från december 2017 står uttryckligen att ”åldersgränserna i skattesystemet hanteras inte inom ramen för denna överenskommelse”. Beslutet om den höjda åldersgränsen kom som en blixt från klar himmel för de allra flesta.

Framtiden för 1958:or och 1959:or

Frågan om hur det blir för årskullarna 1958 och 1959 nämndes också i debatten. För personer födda 1958 gäller att de får del av det förhöjda grundavdraget från och med januari det år de fyller 67 år. Den 1 januari 2026 höjs åldersgränsen för den nedsatta skatten ytterligare ett år vilket innebär att de som är födda från och med 1959 kommer att få den lägre skatten från och med januari det år de fyller 68 år.

– Det är givetvis tufft för 1959:orna att de får vänta till året de fyller 68 år innan de får lägre skatt. Men de kan i alla fall planera i förväg. Det riktigt tuffa för 1957:orna var att riksdagen ändrade reglerna efter att många av dem redan gått i pension. Människor måste kunna veta hur villkoren ser ut när de fattar viktiga beslut om arbetsliv och privatekonomi, understryker Joel Stade.

Ändring i sikte?

I media och i riksdagsdebatten är kritiken hård mot regeringen. Drygt 4 000 personer har blivit medlemmar i Facebook-gruppen Född 57 - Åldersdiskriminerad och Straffbeskattad av Riksdagen och medlemmar i gruppen demonstrerade också utanför riksdagshuset i anslutning till debatten.

I sitt sista inlägg i debatten sa finansminister Elisabeth Svantesson att hon ”analyserar frågan noga” och tar frågan ”på stort allvar”. Hon bekräftade också att engagemanget i frågan är stort.

– Nu kräver även riksdagsledamöter från KD och SD – partier i regeringsunderlaget – kompensation för åldersgruppen. Pensionärsorganisationerna är eniga om vikten av kompensation för den drabbade gruppen och allt fler 1957:or upptäcker den orättvisa som de drabbats av. Trycket mot finansministern ökar, konstaterar Joel Stade.

Organisera er!

PRO och de andra stora pensionärsorganisationerna protesterade mot skattehöjningen innan den beslutades, vilken nämndes i riksdagsdebatten. Alla organisationerna lyfter 1957-frågan i kontakter med beslutsfattare i riksdag och regering och bildar opinion i media.

– Ju fler 1957:or och andra nyblivna pensionärer som organiserar sig i pensionärsorganisationerna, desto effektivare kan vi påverka politikerna. Det gäller högre pensioner men också rättvis skatt, avslutar Joel Stade.

Om du vill titta på debatten finns den på riksdagens webbplats:

Interpellationsdebatt 26 maj 2023 - Situationen för pensionärer födda 1957 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Text: Joel Stade