Äldreomsorgen står inför stora nedskärningar till följd av kostnadskrisen. Regeringen borde skjuta till pengar till kommunerna i vårbudgeten, men missar tillfället. Likaså ignorerar man möjligheten att kompensera dem som är födda 1957 för den skatteorättvisa som drabbat årskullen. Den kritiken riktar PRO:s ordförande Åsa Lindestam mot den vårbudget som finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterade idag.

Äldreomsorg i kläm när kostnaderna stiger

Vid årsskiftet upphör Äldreomsorgslyftet, en statlig satsning som tillkom år 2020 för att höja kompetensen i äldreomsorgen. Tiotusentals personer har med hjälp av Äldreomsorgslyftet kunnat utbilda sig till vårdbiträde eller undersköterska. Regeringen hade behövt förlänga satsningen för att möta de växande kraven på äldreomsorgen som ett växande antal äldre leder till. Men regeringen föreslår ingen förlängning.

– Sverige behöver en regering som stödjer välfärden i krisen. Men regeringen ställer sig vid sidan om och tittar på. Jag är rädd för att det kan bli tufft i äldreomsorgen när det blir allt svårare att rekrytera. Kostnaderna ökar kraftigt men staten ökar inte anslagen, säger Åsa Lindestam.

Höj bostadstillägg och barnbidrag

Inför vårbudgeten har PRO krävt att konsumtionsstödet inom bostadstillägget till pensionärer ska höjas med 400 kronor i månaden för ogifta och 200 kronor i månaden för gifta. Organisationen har också krävt att barnbidraget ska höjas med 500 kronor per barn. Det här är åtgärder som kan vidtas utan omfattande utredning och som bidrar konkret till grupper som drabbas av prisökningarna på bland annat livsmedel.

- Det ringer pensionärer till mig och till PRO som berättar om en oerhört tuff ekonomisk situation. Människor som har låg pension och som nu ser köpkraften rasa. Det är personer som får äta gröt i stället för lagad mat. Det skär i hjärtat och den här budgeten gör inget för dessa utsatta, konstaterar Åsa Lindestam.

Årskullen 1957 kompenseras inte för orättvis skatt

– I regeringsförklaringen lovade Ulf Kristersson att alla pensionärer skulle få lägre skatt och i mars sa äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje i riksdagen att hon ”beklagade” att årskullen 1957 kommit i kläm. Ändå gör regeringen inget åt den orättvisa skatten. Det är bedrövligt, säger Åsa Lindestam.

I maj 2022 beslutade riksdagen att det förhöjda grundavdraget för pensionärer ska börja gälla det år en person fyller 67 år, inte året de fyller 66 år som gällde tidigare. När beslutet fattades hade tusentals personer födda 1957 redan gått i pension. De drabbade betalar i genomsnitt 2 000 kronor extra i skatt varje månad. I Sverige finns 112 000 personer födda 1957.

Bra att barnfamiljer får stöd

I sin vårbudget föreslår regeringen att en förlängning och höjning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag.

– Det är bra att barnfamiljer med små marginaler fortsatt får stöd i form av ett förbättrat bostadsbidrag. Pensionärer har ofta barn och barnbarn och vi vill så klart att de ska klara vardagen. Men pensionärerna hade också behövt stöd, avslutar Åsa Lindestam.