Patientnämnden – en rättighet

Ring patientnämnden! Den uppmaningen har vi nog alla fått när vi klagat på sjukvården.

Just det ska vi göra – ringa, skriva, mejla. Det är vår rättighet! Lagen kräver att det finns en patientnämnd i varje region, även i Region Skåne.

Enligt lagen är det främst två syften med Patientnämnden:
- den ska hjälpa en patient i kontakten med vården, i allt som gäller bemötande, behandling osv.
- den ska medverka till att förbättra kvaliteten och säkerheten i vården.

Frågan är om det har den effekten när en patient som känner sig felbehandlad och/eller felbedömd klagar?

Patientnämndens förvaltningschef Jonas Duveborn menar att det har det förutsatt att nämnden jobbar offensivt!

- Det innebär att använda klagomålen för att hitta riskområden i vården och kunna sätta fokus på dem. Ofta med utbildningsinsatser till vårdpersonalen. Men det kräver att folk kontaktar oss.

Det är A och O. Många kontaktar nämnden och för fram sina synpunkter och klagomål, men säger samtidigt att de själva inte vill gå vidare och hoppas att nämnden gör det så att andra inte råkar lika illa ut. Nämnden kontaktar berörd instans i vården, sammanfattar och identifierar fel.

Men nämnden är ingen myndighet och kan därmed heller inte utdöma vite, ersättning, straff eller andra påföljder. Det nämnden kan göra är att gå vidare med ärendet till IVO (Inspektionen för vård och omsorg), skriva en Lex Maria-anmälan osv.

Skånepanelen
Duveborn och nämndens ordförande Åsa Ekstrand (M) informerade på Regionala Pensionärsnämndens (RPR) senaste möte och gav vissa fakta:

De har runt 6000 ärenden per år och än fler tips per telefon. Ändå hör vi på PRO-möten argumentet att det inte hjälper att kontakta Patientnämnden. Det är en personlig känsla. För att förstå problemen bättre och därefter kunna förbättra arbetet formade nämnden under 2022 en Skånepanel. En enkät på webben med runt 8000 deltagare, äldre som unga, i alla Skånes kommuner med frågor till människor som varit missnöjda med sin vård.

Svarsprocenten var relativt låg, ca 50 procent svarade. Ca hälften av de som svarat på enkäten uppgav att de varit missnöjda, men få hade klagat via Patientnämnden.

De som valt att inte gå vidare hade olika argument för det; det lönar sig inte, visste inte hur man gör, orkade inte. Alarmerande var de som inte vågade klaga eftersom de var beroende av vården.

Enkäterna var ett bra initiativ för de visade att kännedomen att man kan klaga är dålig. Då ska vi veta att patienten självklart även kan klaga direkt till den som gett vården.

Många PRO:are har själva eller som anhöriga erfarenhet av att tvingas söka sig till akuten och sett hur fullt det är där. Patientnämnden påbörjade en granskning men hann inte slutföra den innan IVO:s egen rapport om kaoset på landets akutmottagningar kom.

Flest klagomål gäller psykiatrin, barnsjukvården och den kommunala hemsjukvården, som ligger under nämndens klagomålstak.

Ärenden ska inte dras i långbänk, därför har de en tidsram på fyra veckor för att besvara ärenden, kortare tid när det gäller barn. Nämnden skriver egna rapporter som går till alla inom vården – bl a om kvinnohälsa, efter-covid och psykiatrin.

Kontentan av genomgången på RPR (Region Skånes Pensionärsråd) är främst att man inte ska dra sig för att kontakta nämnden när man upplever att det finns fog för det. Sedan är det nämndens sak att utreda ärendet och lämna förslag och synpunkter på förbättringar. En demokratisk rättighet för oss alla.

Besök Patientnämnden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.