En tidig morgon samlades ett 50-tal medlemmar från våra tre PRO-föreningar i kommunen, PRO Bohus-Malmön, PRO Kungshamn och PRO Smögen för att ställa kosan mot Sandefjord i Norge.
Reseledare och chaufför bestod av Lilla Bandet från Färjelanda.

När vi hade hämtat upp alla utefter vägen ledde Ulrika allsång i bussen.
I vanliga fall brukar Lilla Bandet även uppträda för sina resenärer u nder resorna. Detta gick tyvärr inte att genomföra på denna resa då det är föbjudet att föra in instrument i Norge. Det hade blivit för dyrt.

Färden gick upp till Moss i Norge där vi skulle ta 10-färjan över till Horten.
Tiden gick dock väldigt fort och det blev lite nervöst för Johan, vår chaufför,
om vi skulle hinna med den färjan.

1 minut före avgångstid kunde vi ändå rulla ombord på färjan.
Det var skönt att få sträcka på benen en stund.

Väl framme på den västra sidan av Oslofjorden dröjde det inte länge förrän vi kunde stanna för att få lite fika med färska frallor och bullar som Ulrika och Johan hämtat på ett bageri i Vänersborg på morgonen.

Alla lät sig väl smaka och vad gjorde det då att vi fick trängas med en grävmaskin på rastplatsen.

I Sandefjord väntade Wenche Ruud för att guida oss genom staden.
Wenche visade sig vara en barndomsvän till vår chaufför Johan som är uppvuxen i Sandefjord.

Under rundturen fick vi bland mycket annat se Valfångstmonumentet,
en skulptur av skulptören Knut Steen, placerad i en rondell.
För säkerhets skull tog Johan ett extra varv i rondellen så att vi kunde se ordentligt.

På torget var det livligt. Man förberedde för både lokalt och regionalt val.
Torget kantades av tält från alla politiska partier och i mitten lekte barnen.

Efter att ha gått runt en stund passade det bra med en glass i solskenet.

Vi besökte även Valfångstmuséet och fick en guidad tur. Norge har en tusenårig historia av valfångst. I slutet av 1800-talet började Norges kommersiella valfångst. Tack vare en norsk uppfinning kunde man även fånga de snabba valarna med en harpun som exploderade inne i valen.

Valen jagades i första hand för oljan, främst till industrin som smörjmedel till maskiner men även för tillverkning av parfym.

Det största fångståret var 1930-1931. De stora fångsterna gjorde dock att man höll på att utrota valarna. Idag finns stora restriktioner.

Valarna togs omhand på fasta landstationer långt hemifrån Norge.
De som arbetade där kunde vara borta 6 månader i taget.
Här ser vi en modell av en landstation

På 1920-talet började man även använda flytande valkokerier.

Efter museibesöket var det dags att starta hemresan. I hamnen låg Fjordlines färja och väntade på oss för att ta oss till Strömstad, en resa på 2½ timme.

Väl ombord bjöds vi på en mycket omfattande och vällagad buffé.

Efter en skön båttur börjar vi skönja rådhuset i Strömstad.

Åter vid Abba-gården i Kungshamn efter en trevlig dag som även innefattade ett besök i Taxfree-butiken på båten. Vi hade ju varit ute på internationellt vatten.

Läs även om resan på Lilla Bandets Facebooksida
Facebook Lilla Bandet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.