Vi fortsatte söderut via Askim och Hovås mot Särö. Vi kunde se rester av den gamla järnvägen som gick från Långedrag ut till Särö från 1903 fram till 1965. Ändhållplatsen, som låg ute vid havet, döptes till Blomstermåla och är idag i restaurang och den gamla banvallen är numera cykelväg.

Det gick också en ångbåtslinje som fraktade sommargästerna från staden ut till sommaridyllen Särö. Ingrid berättade att de rika familjerna som bodde där hade sitt tjänstefolk med sig, men för dem var det bara arbete som gällde. Familjerna gick klädda i vita kläder, vilka skulle vara rena varje dag, så mycket tid gick åt att tvätta. De fastboende lärde också sommargästerna att segla i skärgården.

På 1880-talet kom kungligheterna till Särö. Oscar II och kronprins Gustaf kom med kungayachten ”Drott” på många besök. Gustaf V var sedan ofta här och spelade tennis.

Ingrid berättade om Särös utveckling, hur Svenska Kyrkan, med insamlade medel. byggde kyrkan, som idag är 100 år. Om badhusen som var uppdelade, männen för sig och kvinnorna för sig. Många rika familjer upptäckte också idyllen härute och byggde hus här, bla familjerna Broström och Walllenberg.

Vi fortsatte genom samhället ut till ”Blomstermåla” där vi kunde betrakta havet och de stora skärgårdshus som finns kvar. Skillnaden mellan höghusen inne i Göteborg och Särö är verkligen stor! Särö har idag har förtätats med nya villaområden, dock har man tagit hänsyn till naturen så det finns gräsytor och skog kvar.

Vi for vidare mot Hisingen över Älvsborgsbron, som var Sveriges längsta när den invigdes 1966. Den har en segelfri höjd på 45 m. Vi passerade stora industriområden, bl a Volvo och Torslanda gamla flygplats, som på sin tid var Nordens största internationella flygplats. 1977 lades flygplatsen ner för att ersättas av Landvetter.

Vi åkte förbi Amhult, som byggdes 2004, där det idag bor ca 20.000 innevånare och vidare på den gamla vägen ut till Hjuviks Brygga. Här beundrade vi utsikten över Lilla Varholmen, innan vi vände och körde mot Biskopsgården, som stod klart 1970-talet. Förtätningen av bostäder blir tydlig, husen är både höga och långa, men det är nära till stora grönområden som Svarte Mosse.

Vi åker sedan på Göteborgs längsta gata Hjalmar Brantingsgatan, som är 5 km lång, passerar Lundby och kommer in i centrum, förbi Centralstationen och Posthotellet och vidare mot Gamlestaden. Här passerar vi Gamlestadens fabriker på väg ut mot Kviberg, där vi åt en rejäl lunch på Restaurang Campo. Här finns också fotbollsgymnasium och stora anläggningar för idrott på det gamla militärområdet.

Sedan gick färden vidare mot de norra stadsdelarna. Vi passerade Kortedala, där Skogaholms bageri fanns fram till 2002. Hjällbo och Hammarkullen, som är känd för sin festival. I Rannebergen gjordes en kort paus och där beundrade vi utsikten över Göteborg. Färden gick vidare via Gårdsten och Bergsjön. Intrycket här i norra stadsdelarna är att det är ett typiskt 50-60 tals område, byggt under miljonprogrammets tid. Fina vandringsleder finns i området med en grön och lummig natur. Gå rakt norrut, och du kommer till Nödinge innan skogen tar slut! Hemfärden går via Angeredsbron. Det var en fantastisk resa, som är näst intill omöjlig att sammanfatta. Vi har idag fått uppleva en stad full med kulturella, geografiska och historiska kontraster.

Vår guide Ingrid lämnar oss i Kärra, där vi tackar vår chaufför Peter och vår fantastiska guide Ingrid för en fin och lärorik resa. Tack Marita för att du ordnade resan!

Margaretha Jonsson