I dag debatterar riksdagen sjukvårdens finansiering. Tidpunkten kunde inte varit bättre. PRO ser allvarligt på de nedskärningar som sker i hälso- och sjukvården över hela landet.

Den borgerliga regeringen driver, med öppna ögon, Sverige rakt in i en omfattande sjukvårdskris. Det är inte bara djupt oansvarigt utan drabbar också patienter och personal på ett skoningslöst sätt. Särskilt hårt drabbas äldre med många vårdkontakter och komplexa vårdbehov.

Före valet var de nu styrande borgerliga partierna väldigt aktiva med att påpeka den dåvarande regeringens ansvar för sjukvården. Så varför agerar ni inte nu, när ni har makten?

Inflationen drabbar sjukvården

Sjukvårdskrisen kan inte komma som en överraskning. När priserna skenar i samhället drabbar det inte bara konsumenternas plånböcker, vilket är nog så kännbart, utan även det offentliga. Sjukvården får betala mer för allt de köper in och till följd av inflationen ökar avsättningar till pensioner.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, räknar med att underskottet i regionerna, som ansvarar för sjukvården, kommer att uppgå till 22 miljarder kronor i år. Det är lika mycket som årskostnaden för två medianregioner. Det har blivit mer kostsamt med hälso- och sjukvård och det måste regeringen kompensera för.

Sjukvårdskrisen är regeringens ansvar

PRO vet att många regioner kämpar för att mildra effekterna av regeringens uteblivna stöd. Men i slutändan är det Sverigedemokraternas och regeringens ansvar att situationen i sjukvården förvärras allt mer. I regioner som Östergötland, Sörmland och Gävleborg, där borgerligt styre råder både på nationell och regional nivå, blir påfrestningen på sjukvården tydlig när båda nivåerna prioriterar skattesänkningar över satsningar på personal och verksamhet.

Sjukvårdskrisen fördjupas för varje dag som går. Vårdcentraler stänger och köerna på de som är kvar växer. I en del regioner råder anställningsstopp, vilket innebär att personal som slutar eller går i pension inte ersätts. I andra regioner lånar man pengar för att betala lönerna och varslen haglar. Storsjukhusen blöder miljarder och står inför omfattande besparingar.

Nya avgifter för patienterna

Samtidigt införs och höjs avgifter inom tandvård, ambulanssjukvård och för patienter på både vårdcentraler och sjukhus. I en tid när människor redan har svårt att få ekonomin att gå ihop, blir det ännu dyrare att vara sjuk. De som redan har det tufft drabbas givetvis hårdast, bland dem är många pensionärer.

Det som är mest smärtsamt är att denna sjukvårdskris hade kunnat undvikas. Ulf Kristersson har med Sverigedemokraternas stöd medvetet valt denna väg genom att underfinansiera vården och uppmana till "effektiviseringar". Regeringen prioriterar skattesänkningar för de med högst löneinkomster och vägrar höja statsbidragen, vilket innebär att statens stöd till hälso- och sjukvården helt enkelt inte räcker för att behålla nuvarande personal och kapacitet. Detta i ett läge när sjukvården behöver mer resurser kommande år, inte minst då vårdtyngden väntas öka i takt med att andelen äldre i landet blir allt fler. Inte minst med tanken på den vårdskuld Sverige lever med efter pandemin.

Vänd inte välfärden ryggen

Tydligare än så kan knappast de styrande partiernas bristande förståelse för situationen illustreras. Alla ser ju att sjukvården har svårt att leva upp till vårdgarantin, att patientsäkerheten är i fara, men det är bara regeringen och Sverigedemokraterna som inte förstår att det i första hand handlar om brist på pengar och personal.

De som får ta smällen är de som blir sjuka. De allra svagaste kommer råka mest illa ut, men hela samhället drabbas av en sämre välfärd. I stället för att sänka skatten för de som har mest pengar, kräver dessa tuffa tider investeringar i välfärden. Nu är inte rätt tid att vända välfärden ryggen.