Historik Östervåla-Harbo

Det var den 22 november 1965 kl. 14 som det hände. Då togs de första trevande stegen till bildandet av Östervåla-Harbo PRO.

Till den dagen och tiden hade Roland Wåhlin kallat några pensionärer i Östervåla till ett möte. Frågan var kort! Ska vi bilda en pensionärsförening?

Gösta Sjöberg, Västerås ordförande i Västmanlands PRO:s länsförbund var kallad att hålla ett anförande. Östervåla tillhörde på den tiden Västmanlands län.

Sjöberg höll ett informerande föredrag om pensionärsföreningarnas mål och medel samt arbetskraft.

Så står att läsa i det allra första protokollet nedskrivet av K.G.Georgny som var fungerande sekreterare.

Vid efterföljande diskussion ställde Sjöberg frågan om de närvarande var villiga att bilda en pensionärsförening. Det blev ett enhälligt ja och en interimsstyrelse bestående av K.G. Georgny, Helmer Öhlander, Enok Lindblom, Maria Åkerlind och Thure Sahlberg valdes att föra frågan framåt. Redan vid starten antecknade sig ett 15-tal som medlemmar.

Den 18 december samma år, hade interimsstyrelsen sitt första möte och de beslutade att utse Helmer Öhlander till ordförande. Ett annat viktigt beslut togs: Att inköpa en protokollsbok.

Det beslutades också att ett möte skulle hållas den 25 januari 1966 för föreningens definitiva bildande.

Vid föreningens första årsmöte 24 februari 1966 togs beslut att styrelsen skulle bestå av åtta ledamöter. Till ordförande valdes Enok Lindblom. Medlemsantalet var nu uppe i 67. Nu var verksamheten i full gång som förstås sedan varierats under de gånga åren. Styrelsemöten har varvats med kvartalsmöten och trivselträffar med underhållning.

Vid ett styrelsemöte den 27 juli 1966 togs beslut att hos kommunalfullmäktige begära höjt bostadsbidrag till alla pensionärer som det beslutats inom närgränsande kommuner. Östervåla hade det lägsta bostadsbidraget.

Om föreningen fick gehör för sitt äskande om höjda bostadsbidrag framgår inte av något protokoll.

Det togs också ett beslut att välja en samarbetskommitté för Harbodelen då föreningen fått många medlemmar från grannsocken.

1967 var medlemsantalet uppe i 280 och föreningen fick då ett erkännande i form av ett diplom från riksorganisationen för den goda medlemsvärvningen.

1968 hade föreningen 284 medlemmar. Medlemsantalet fortsatte att stiga och 1981 var det uppe i 444 stycken. Sedan började medlemsstocken att dala och var ett tag under 200 innan det åter vände uppåt. Vid sekelskiftet var antalet medlemmar 212. Idag har föreningen 320 medlemmar. (Uppdatering 2023 är det 360 medlemmar)

Verksamheterna har under åren varit många och är det i högsta grad fortfarande med bland annat fiske, bingo, boule och olika former av studiecirklar. Motionsgrupp fanns också ett tag.

En sång- och musikgrupp fanns under många år. Pensionärskören, Seniorklang, som var flitigt anlitad inte bara vid föreningens egna sammankomster utan också i kyrkor och vid andra sammanhang. Alltid lika uppskattad. I dag finns ingen sådan kör. Då det råder brist på medlemmar som vill vara med och låta göra sin musikaliska röst hörd eller hantera ett instrument. Det råder dock inget tvivel om att det finns många sångfåglar i föreningen. Det gäller bara att stråla samman och kvittra ihop. Eller lira instrument ihop.

Reseverksamhet har hela tiden funnits och under en period gjordes inte bara dagsresor utan också flerdagsresor bland annat till Norge.

Reseverksamheten har genom åren förändrats liksom pensionärernas liv och leverne. Flerdagsresor fungerar inte längre i PRO:s regi. Däremot fungerar det bra med dagsresor och det som är populärast är färder med båt till Åland samt travresor. Det är arrangemang som görs tillsammans med övriga PRO föreningar i kommunen.

För eningen har under åren styrts av följande ordföranden: Enok Lindblom, Helmer Öhlander, Lisa Lundén, Gösta Rönnblad, Olof Alsing, Roland Wåhlin och Sven-Olov Olsson. Jubileumsåret är det Jan-Erik Eriksson som svingar ordförandeklubban. Curt Fogelin är föreningens nuvarande ordförande med start 2018.

När man läser de gulnande protokollen från föreningens start får man klart för sig att det varit en väl fungerande förening till medlemmarnas glädje och där man genom olika beslut försökt ta till vara pensionärernas intressen och rättigheter i samhället.

Vid pennan Curt Fogelin