Våga tala om psykisk ohälsa

Vad är psykisk hälsa och ohälsa?

Psykisk hälsa handlar om välbefinnande, om att må bra, fungera väl och att kunna hantera livets upp- och nedgångar. Det är alltså inte enbart frånvaro av sjukdom. Ett nedsatt psykiskt välbefinnande kan vara ett tecken på psykisk ohälsa.

Psykisk ohälsa kan vara tillfälliga besvär av oro, nedstämdhet eller sömnbesvär, men uttrycket används också för att beskriva psykiska sjukdomar som ångest eller depression. Det som kännetecknar all psykisk ohälsa är att den påverkar vårt välbefinnande och får oss att fungera annorlunda än vanligt.

Psykisk ohälsa är vanligt hos äldre personer

Vi blir allt äldre och även friskare högre upp i åldrarna. Men åldrandet i sig innebär en ökad risk för både fysiska och psykiska sjukdomar.

Ungefär en av fyra personer som är 65 år och äldre har någon form av psykisk ohälsa som kan påverka det dagliga livet och försämra livskvaliteten.

Ångest och depression är vanligt bland äldre personer, men långt ifrån alla som mår dåligt söker den hjälp som finna att få.

Vad kan jag göra själv?

Det går att stärka den psykiska hälsan

Alla har rätt till en psykisk hälsa och det är aldrig försent att stärka din hälsa. Det finns mycket du själv kan göra för att må bra och att göra något litet varje dag räcker långt.

Några av de viktigaste sakerna för ett hälsosamt åldrande är:

• Fysisk aktivitet – att röra sig utifrån sin egen förmåga spelar stor roll både för att hålla igång kroppen och hjärnan. Du sover bättre och risken för flera kroppsliga och psykiska sjukdomar minskar om du rör på dig.
• Bra matvanor – att äta god och näringsrik mat, och kanske äta tillsammans med andra, är bra både för den psykiska och den fysiska hälsan
• Social gemenskap, delaktighet och meningsfullhet – att ha regelbunden kontakt med andra människor, träffa släkt och vänner och att känna sig behövd – är alla skyddsfaktorer för den psykiska hälsan

Vem kan drabbas och hur?

Inte en naturlig del av åldrandet

Med åldern förändras och försämras kroppens funktioner och kroppsliga sjukdomar är vanliga. Det är lätt att känna sig ensam och begränsad av att inte längre kunna göra saker på egen hand. Åldrandet är också en tid som ger utrymme för reflektion kring det levda livet. Att förlora en närstående kan väcka tankar och känslor kring livet och döden. Detta kan leda till tillfälliga psykiska besvär.

Till skillnad från att känna sig ledsen orolig eller nedstämd kan ihållande känslor tyda på psykisk ohälsa som kan kräva behandling.

Om du har sorg som inte går över eller känner dig orkeslös eller ledsen så gott som dagligen i flera veckor, kan du ha drabbats av depression. Ångest, depression och andra psykiska sjukdomar är inte en naturlig del av åldrandet och det finns hjälp att få.

Kroppslig och psykisk hälsa påverkar varandra.

Olika sjukdomar som demens, diabetes eller stroke liksom smärta kan påverka den psykiska hälsan. Att ständig ha värk kan till exempel leda till nedstämdhet.

Omvänt kan psykisk ohälsa ibland yttra sig som kroppsliga besvär. Ångest kan ge hjärtklappning, illamående eller magont. Om du är spänd eller känner dig orolig kan det leda till huvudvärk eller ryggsmärta.

Ihållande sömnbesvär, värk eller smärta hos en äldre person kan vara symptom på en depression. Även vissa läkemedel kan orsaka depression och överkonsumtion av alkohol kan orsaka ångest och nedstämdhet. En läkare kan hjälpa dig att reda ut dina besvär och ge dig rätt behandling.

Depression är vanligt

Ungefär var tionde person över 65 år är drabbad av depression. Även lindriga depressioner hos äldre personer kan minska livskvaliteten och göra det svårt att klara av vardagen. En svår eller långvarig depression kan led till ett allvarligt tillstånd.

Det finns behandling som kan hjälpa

Det finns flera olika sätt att behandla psykisk ohälsa. Om du drabbas av psykisk ohälsa är det viktigt att söka hjälp hos din vårdcentral. Där kan orsaken till både kroppsliga och psykiska besvär redas ut och vid behov kan du få behandling. Både läkemedel och samtal kan användas för att behandla ohälsa.

När ska jag söka hjälp?

Ju tidigare psykisk ohälsa upptäcks, desto större möjlighet finns att behandla den framgångsrikt. Symtomen kan skilja sig från person till person, men det finns varningstecken.

Det kan vara att du till exempel isolerar dig och inte har lust att göra sådant som du brukar tycka om att göra. Eller känner sorg som inte går över, är orkeslös, orolig eller ledsen så gott som dagligen i flera veckor. Då är det viktigt att du söker hjälp.

Om du eller närstående lever med någon form av våld eller har problem med beroende är det också viktigt att du söker hjälp.

Viktigt att söka hjälp och få hjälp vid tankar om självmord

Den allvarligaste följden av psykisk ohälsa är självmord. Andelen självmord är högre bland äldre än yngre personer och högst andel finns bland män i åldern 80 år och äldre. En vanlig orsak till självmord är depression. Men också annan psykisk ohälsa eller hög konsumtion av alkohol eller tabletter kan öka risken för självmord.

Att någon gång ha tankar om att ta sitt liv är inte ovanligt. Men om självmordstankarna är återkommande eller om du har konkreta planer på att ta ditt liv ska du söka hjälp. Prata gärna med någon du känner förtroende för. På din vårdcentral kan du få hjälp och behandling. Det finns också olika stödlinjer, till exempel självmordlinjen, dit du kan ringa anonymt.

Telefonnummer finns längst ner i denna text.

Om du mår mycket dåligt och känner att du inte orkar mer, ska du söka hjälp direkt på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller akutmottagning, eller ringa 112.

Om du är närstående till någon som du misstänker har tankar eller planer på att ta sitt liv är det viktigt att göra någonting direkt. Prata med personen och ge dig tid att lyssna. Att tala om självmord ökar inte risken för att personen ska ta sitt liv. Tvärtom kan ett sådant samtal förebygga självmord.

Om du behöver hjälp

• För akuta situationer som är livshotande ring 112
• På vårdguiden 1177.se Länk till annan webbplats. finns skriftlig information. Du kan också få personlig rådgivning av sjuksköterska genom att ringa 1177 eller mejla 1177.se.

Du kan vända dig till din vårdcentral

På vårdcentralen behandlas såväl kroppsliga sjukdomar som de flesta lindriga till medelsvåra depressioner och andra psykiska besvär. Genom vårdcentralen kan du också få remiss till en specialist i psykiatri om du skulle behöva det.

Vid behov av tolk eller annat stöd, tala med personalen när du bokar tid.

En vårdcentral kan ibland kallas något annat till exempel husläkarmottagning. Många vårdcentraler har en äldremottagning.

Stöd och hjälp från din kommun

Genom en biståndshandläggare i din kommun eller stadsdelsnämnd kan du få information om vilket stöd kommunen kan erbjuda. Det kan till exempel vara olika sätt att bryta ensamhet eller att få hjälp att hantera vardagen.

Biståndshandläggare kan även ge information om stöd till dig som är anhörig eller närstående.

Organisationer kan erbjuda social gemenskap och stöd

Många föreningar, pensionärsorganisationer liksom religiösa samfund, kan erbjuda stöd och sociala verksamheter.

Det finns många olika patient, brukar- och anhörigorganisationer som kan ge stöd och som har specialkunskaper på olika områden. De flesta ingår i nätverket Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (www.nsph.se Länk till annan webbplats.).

Hjälplinjer

Det här är exempel på flera hjälplinjer och stödorganisationer som du kan kontakta via telefon eller internet för att få någon att tala med (fler hittar du på www.1177.se Länk till annan webbplats.)

• Hjälplinjen

Telefon: 0771-22 00 60

• Mind Äldrelinjen

Telefon: 020-22 22 33

Webbplats: www.mind.se Länk till annan webbplats.

• Mind Självmordslinjen

Telefon: 901 01

Webbplats: www.mind.se Länk till annan webbplats.

• Jourhavande medmänniska

Telefon: 08702 16 80

• Anhöriglinjen

Telefon: 0200-23 95 00

Webbplats: www.anhorigasriksforbund.se Länk till annan webbplats.

• Kvinnoofridslinjen

Telefon: 020-50 50 50

Samtal syns inte på telefonräkning

Anm.

Ovanstående är ett utdrag från broschyren ”Våga tala om psykisk ohälsa” utgiven av Socialstyrelsen. Vissa citat och bilder har här utelämnats pga upphovsrättsliga skäl. Vill du ha den kompletta broschyren kan du beställa den från: Socialstyrelsens publikationsservice www.socialstyrelsen.se/publikationer Länk till annan webbplats.. (artikelnr 2019-6-27)

E-post: publikationsservice@socialstyrelsen.se