PRO-seminariet om äldres rätt i samhället

Lyssna på vad äldre vill

Närmare 300.000 äldre lever med hemtjänst varje dag i Sverige.

Men när beslutet om bistånd tas i kommunen... frågar man då hur de vill ha det? Har de äldre fått frågan hur de vill leva med biståndet?

Den frågan har Glenn Möllergren, doktorand i socialt arbete vid socialhögskolan vid Lunds universitet, ställt i sin forskning om hur äldre upplever hemtjänsten. Han inledde om det på PRO-seminariet ”Äldres rätt i samhället” på Samorganisationen i Malmö.

Det slående i hans studier är att ingen frågat de äldre. De får ett beslut som helt ställer om vardagen för dem, men hur de själva önskar utforma livet då har tydligen mindre betydelse.

Talande exempel
Hur får äldre vardagen att gå ihop när de har hemtjänst! Forskaren hade flera exempel....

• En kvinna, 84 år, ville sova länge på morgonen, men gick ändå upp tidigt för att vara färdig när hemtjänsten kom. Men lördag - sa hon - är hon ledig. Då kommer de inte.
• En annan kvinna hade helt lämnat sitt kök. Hon sörjde den delen av livet, men nu huserar hemtjänsten där.
• Hemmet förändras; soffan intas av hemtjänstens material och arbetsredskap, medicinboxar tar en stor del av matbordet osv.
• Den äldre gubben steg upp tidigt varje morgon, smorde in benen och satt sedan och väntade på hemtjänsten... det skulle vara lättare för dem att dra på stödstrumporna.
• En kvinna älskade sina krukväxter, men någon bestämde att biståndet gällde bevattning av tre krukor.
• Alla var måna om att ha ett gott rykte.... hemtjänsten skulle ju trivas med dem.
• Hemtjänstens schema blir ”normalarbetstid” även för de äldre.

_ Kommunerna har en massa riktlinjer och äldre tvingas anpassa sig efter det och ta ansvar för hemtjänstens stressade jobb. Men hur har man tänkt! Var finns den enskildes frihet när deras livsstil begränsas.

Det är den bilden av äldres liv hans forskning ger. Den första djupare studien om hur äldre får vardagen att gå ihop med hemtjänst.

_ Man frågar inte hur de vill ha det och de frågar heller inte, utan anpassar sig. Och de flesta berättar om maten. När kommunen bestämt att de får nöja sig med frysta mikrade portioner när hemtjänsten har tid, inte när de egentligen vill äta.

Mer än mat
Glenn Möllergrens en slutsats är att maten förändrar hur de lever sina liv. I Malmö vet vi att det blev verklighet för ett år sedan när 1.300 äldre fick en lapp hem att leveransen av varm mat upphör. Protester tvingade förvaltningen att slå back, men bara tillfälligt; nu blir det fryst mat hem, en leverans för flera dagar.

_ De får hålla sig till godo med vad som är bäst för kommunen.

Antalet personer som kliver in i den äldres hem säger också något. I Malmö är snittet 14 olika under en två veckors period, i landet 16. Men det är inte samma personer.... han räknade 26 olika under två veckor. Upp till 225 olika från hemtjänsten på ett år och det säger ändå inget om deras kunskaper. Hans slutsats är, att äldre institutionaliseras med hemtjänsten. Tillvaron förändras. Men vad har de att sätta emot. De får ju hjälp!!!!

Är det ålderism?
Han är kritisk mot nöjdhetsmätningar. Alla fina honnörsord till trots om självbestämmande, delaktighet, värdighet, inflytande, den äldre i centrum..... så är systemet att äldres vardag bestäms över deras huvuden.

Är det av brist på förståelse för äldres egen kunskap om sitt liv och sina behov?

En fråga han fick var att en 80-åring är fostrad till att inte ifrågasätta, hur är det med dagens 60-åringar. Blir det förändring när de behöver hemtjänst? Kanske? Men nu - äldre anpassar sig och rättar sig efter hemtjänstens tider och rutiner för att vardagen ska fungera. Och omvänt; vet de som besluter om hemtjänst verkligen hur den fungerar? De har ju inte frågat experterna! Då hamnar vi där att äldre ska vara tacksamma vad de får.

Är det ålderism? Negativ särbehandling av äldre utifrån deras ålder?

Glenn Möllerstens slutsats är att kommunen och vi, vi vet för litet hur det är att leva med hemtjänst. Trots att så många har det.

Äldre möts äldre av fördomar och en snäv syn på deras rätt, men har inget att sätta emot. De kan inte ta en paus; deras liv, hem, kropp är beroende av rätten att känna sig trygga. Så vad krävs? Lyssna på dem! Äldre måste ha en röst som väger tungt och säkrar deras inflytande. Litet levande demokrati även ”de sista ljuva åren”.

Diskriminering
Så frågan - präglas äldreomsorgen av ålderism? Och vad är ålderism? Det var ett annat tema på seminariet.

Enligt FN:s världshälsoorganisation WHO är ålderism ett samlingsord för fördomar, diskriminering och ohälsosamma strukturer som riktar sig mot personer på grund av deras ålder.

Det ger en nedlåtande inställning att äldre inte kan vara självständiga, att det krävs att någon annan tar hand om deras vardag. Det normaliserar bristerna i äldreomsorgen och blir ett hinder för delaktighet. Och med den underfinansiering som styr i de flesta kommuner är äldreomsorgen i praktiken uppbyggd så.

Hur motarbetar vi ålderism! Folkrörelser som PRO kan skapa förändring om vi har vetskapen och är medvetna. Kraven har vi: mer resurser till äldreomsorgen och höjd status för de kommunala pensionärsråden, som en äldres röst. Och PRO kräver att Sverige aktivt bidrar till att skapa en FN-konvention om äldres mänskliga rättigheter.

Går på knäna
Hemtjänstpersonalens fackliga ordförande Ewa Glimhed gav i sin inledning en bild av hur äldreomsorgen går på knäna; underfinansierad, statliga bidrag minskar år för år och kommunen har inte det som behövs.

_ Det blir en bristande värdering både av de äldre och dem som jobbar med hemtjänst. Nu går många i pension, men ingen frågar efter deras kompetens, deras kunskap och erfarenhet efter alla år i äldreomsorgen. Vi behöver en organisation som ser de äldre och dem som jobbar med dem, inte ser ner på dem.

_ Det brister rent värderingsmässigt. Det sägs ju att vem som helst kan väl jobba i hemtjänsten.

Hon jämför med när hon själva började och gick två veckor bredvid en äldre anställd. Nu blir det litet direktiv i mobilen och ett dag- och ett nattpass bredvid, sen ska de kunna allt!

_ Det är att sänka kraven både på personalen och på vad som är bra för de äldre. Att jobba med datorer är viktigare än att sköta människor. Att vända papper är bättre än att vända morfar med liggsår. Man investera inte i att ge morfar ett värdigt sista liv och de som jobba ansvarsfullt värderas varken tids- eller lönemässigt för det.

Vi undrade om ålderism som begrepp ens ingår i utbildningen för blivande hemtjänstanställda?

Välja kön
Äldreminister Anna Tenjes garanti att en äldre kvinna kan kräva att bara kvinnliga biträden hjälper dem i duschen, kom upp.

_ En pytteliten rättighet för en person som annars inte har så många rättigheter. Inget de äldre jag intervjuat frågat efter, svarade Glenn Möllersten medan Ewa Glimhed var mer bekymrad:

_ Vad öppnar det för? Är nästa steg att vägra släppa in en kvinna med annan etnisk bakgrund? Det går lätt ut över dem som jobbar i hemtjänsten och spricker när vi inte har ordentlig bemanning.

Mullra mer
Ewa Glimheds hade en uppmaning till PRO : _ Mullra mer! Fråga vad som menas med skäliga levnadsförhållanden för äldre, som lagen säger. Vi vet att det lönar sig att mullra.

”Mullra” som att protestera, kräva. Nu har de flesta fast anställda heltid, undersköterska är en skyddas yrkestitel, vilket fått upp dem i arbetsvärderingen. De har arbetskläder och skor... men ser hur ”teknikvansinnet går ut över det sociala”, att göra saker tillsammans med de äldre.

_ När man ser mer på pengar och minuter än på äldre, då funkar det inte!

Hennes sista tips: de 40 miljoner mer som äldreomsorgen nu fått i Malmö... ställ krav på hur de ska användas.