Naturreservatet Tysjöarna, tillika Natura 2000-område

Ännu en regnig julidag sommar 2026….men vem bryr sig när en tur till Tysjöarnas unika flora, fauna och blekefält står på programmet.

Tysjöarna, ett naturreservat på ca 90 hektar, är ett av världens största blekefält. Denna våtmark skapades när de två sjöarna på 1800-talet dikades ut för att skapa mer odlingsmark.

Den kalkhaltiga jorden som ansamlats bildar här den mycket speciella miljö som många växter gynnas av.

Blekefält uppkommer när kalkhaltig jord i genom en kemisk process löser ut kalken. När kalklösningen nås av växter som behöver koldioxid sker ytterligare en kemisk reaktion som fäller ut en del av kalken på botten av vattendraget och bleke bildas.

De utdikade sjöarna gav upphov till en våtmark som ”blomstrade”. Ett rikt fågelliv med sällsynta arter av vadarfåglar utsåg Tysjöarna till sin häckningsplats.

Många mindre vanliga växter, t ex jungfru Marie nycklar, tätört, vattenklöver och flädervänderot gillade den näring som erbjöds på myren.

Den sistnämnda kan vara en tillgång om du besväras av häxor. Det ansågs nämligen att genom att placera växten i hemmet så skulle en häxa på besök avslöjas om blomman vände sig mot personen ifråga.

Den unika mossan tegelbryum, som kräver extremt kalkrika förhållanden, har vid Tysjöarna funnit en fredad zon.

Genom åren har olika intressen ”stridit” om Tysjöarna.

När området blev ett naturreservat 2013 påbörjades ett dämningsarbete för att främja leken för den harr och öring som skulle vandra upp i Semsån. Detta tvingade vadarfåglar att söka andra häckningsplatser och bl a mossan tegelbryum dränktes.

Därefter har följt en rad juridiska processer om vilka bevarandevärden som ska prioriteras.

Den unika floran tack vare blekefälten, fågellivet eller fiskebeståndet?

Långdragna förhandlingar mellan Naturvårdsverket och Länsstyrelsen har pågått/pågår med en förhoppning om en lösning som ska tillfredsställa båda bevarandeintressena.

Några ”stackare” som också har sin boning inom Tysjöarna är olika arter av myror som trivs på våtmarker/myrar.

De kan inte som stackmyrorna på skogsmark bygga gångar under jorden. Istället samlar de växter som får bilda stackens ”botten”. Vatten tränger så småningom upp under stacken och när det blir alltför blött om fötterna tvingas myrorna flytta och påbörja bygget av en ny bostad. Därav den mångfald myrstackar som kan ses efter leden runt sjön.

I Tysjöarnas naturreservat finns anordningar för att underlätta besöket. En lång träramp som passar för rullstol, barnvagn eller rullator leder till ett av utsiktstornen. Vidare finns det rastplatser och utedass där rullstol och rullator får plats.

Leden är ordentligt rustad med träspångar över de sanka markerna, vilket gör promenaden lättsam.

Men säg det regn som varar….när dagens matsäck ska fram så kan vi avnjuta den utan ”vattenskador”.

En lugn och skön naturupplevelse, bara ett stenkast från staden brus, blev till ca 7 km i benen och en härlig syresättning av hela kroppen. Fakta för knoppen har vi (som alltid) fått oss till livs av Margita Söderberg.

Text. Ann-Christin N Isaksson

Foto: Margita Söderberg, Annika Lago och Ann-Christin N Isaksson