A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Vård & omsorg

PROpensionären: Så funkar framtidens trygghetslarm

Sensorer känner av hur Maj-Lis Nordvall rör sig i lägenheten. ”De blinkar till ibland, men det berör mig inte”, säger hon. Sensorer känner av hur Maj-Lis Nordvall rör sig i lägenheten. ”De blinkar till ibland, men det berör mig inte”, säger hon.

Sensorer registrerar allt som Maj-Lis Nordvall gör hemma i sin lägenhet. Om hennes beteende avviker från det normala larmas hennes son via sms. Försöksprojektet drivs av Skellefteå kommun, och tanken är att tekniken på sikt ska kunna kombineras med ett traditionellt trygghetslarm med knapp.

2019-02-28 Maj-Lis Nordvalls tvårummare i centrala Skellefteå moderniserades i höstas. Kommunens tekniker kom dit och monterade sensorer som känner av hur hon rör sig i lägenheten.

– Och så har de satt någon sorts tajmer på tv:n och kaffebryggaren och en detektor på ytterdörren så att det syns när jag lämnar lägenheten, säger Maj-Lis Nordvall, 69 år.

Hon deltar i ett försök som Skellefteå kommun genomför och där ytterligare sju hushåll deltar. Dessutom kommer hushåll i Kiruna och Uppsala att anslutas.

Alla data om Maj-Lis rörelsemönster och vanor som den installerade utrustningen samlar, ska med tiden bilda en normalprofil. Tack vare artificiell intelligens, AI, ska sedan systemet märka när något avviker från hennes normala mönster.

Om Maj-Lis till exempel inte sätter på morgonkaffet som vanligt skickas automatiskt ett sms till hennes son, som bor med sin familj i samma fastighet.

– Jag har min larmcentral en trappa ner, det känns tryggt, säger Maj-Lis, som är medlem i PRO Skellefteå.

Teknikskiftet går trögt - bara var tionde har gått över till digitalt. Läs mer här.

På sikt kan det automatiska trygghetslarmet, som det hos Maj-Lis Nordvall, kombineras med ett traditionellt larm med knapp, tror Kenny Lundström.

Han är ansvarig för trygghetslarmen i Skellefteå och en av projektledarna i försöket med sensorer.

Målet med försöket är att resultaten ska leda till lösningar som går att använda i stor skala, förklarar han. 

– Användarna måste idag anpassa sig till den teknik och de traditionella larm vi har nu, vi säger att vi kan erbjuda trygghet inom hemmets fyra väggar. Man kan också säga att du blir fånge i ditt eget hem. Med de nya larmen, till exempel gps, anpassas tekniken till de behov som finns och det ökar självständigheten rejält, säger Kenny Lundström.

 

Projektets koordinator heter Lena Dahlgren. Utöver detta jobbar hon med att installera trygghetslarm och trygghetskameror i Skellefteå – två funktioner som hon tror kommer att finnas kvar oavsett all annan ny teknik.

– Skillnaden är att det här ger en större grad av självständighet, säger hon.

Maj-Lis Nordvall berättar om en väninna som tycker att det verkar olustigt att ha installationer i sitt hem som registrerar minsta rörelse. 

– Hon säger att det skulle få henne att känna sig bevakad. 

När Maj-Lis hörde den invändningen svarade hon att hon tvärtom trivs, att det känns skönt att vara sedd.

– Larmet berör mig inte. Jag ser bara att det blinkar till ibland när jag går förbi en sensor, och det bryr jag mig inte om.

Innan Maj-Lis häromåret gick i ålderspension efter en period med sjukpension jobbade hon som kartritare, ett arbete som från 90-talet har utförts i dator.

Hänger den datorkunnigheten ihop med att hon nu så fritt från misstanke låter datorer kartlägga hennes vardagsliv i hemmet? 

– Så kan det vara, säger hon. Jag har satt mig in i hur det fungerar medan det kanske skulle kännas svårare för den som inte har den vanan.


Trygghetslarm – så funkar de!

Det finns två huvudtyper av trygghetslarm, analoga och digitala. Båda bärs nära kroppen, oftast runt handleden, och har en knapp som bäraren trycker in om hen behöver larma till exempel omsorgspersonalen.

Larmsignalen från de analoga larmen, som är av en äldre typ och nu håller på att fasas ut, skickas via det gamla telefonnätets koppartrådar. De digitala larmens signaler skickas via gsm-nätet eller optisk fiber.
Som framgår av artikeln intill pågår försök med att utveckla automatiska digitala larm som tar hjälp av artificiell intelligens och där en signal larmar om något tyder på att den som använder larmet kan behöva assistans.

Text: Thord Eriksson 

Dela den här artikeln:

Vi använder cookies för att ge dig den bästa möjliga upplevelsen av vår hemsida.