Så fungerar lagen om valfrihetssystem

Kommunen ställer upp de villkor som utförarna ska uppfylla, inklusive de ekonomiska villkoren. Alla som uppfyller villkoren kan bedriva verksamhet i kommunen.

Det finns inga begränsningar av hur många godkända utförare det kan bli. Kommuner är dock skyldiga att ha ett så kallat ickevalsalternativ till de som inte kan eller vill välja utförare. Enligt lagen ska det vara ett fullgott alternativ med samma kvalitet som andra.

En kommun som vill arbeta enligt lagen om valfrihetssystem, LOV, måste formulera ett förfrågningsunderlag som intresserade utövare ska besvara. Där ska framgå vilka krav de ska uppfylla för att bli godkända, bland annat gällande uppföljning och kontroll.

Lika avgift till alla
Brukaren betalar en avgift till kommunen som i sin tur betalar ersättning till utförarna. Kommunen betalar en fast ersättning som är samma för alla utförare.

Därmed återstår att konkurrera med personalens kvalitet, servicenivå, tillmötesgående, olika inriktningar på vården eller omsorgen och så vidare.

Kontroll och uppföljning
Kommunernas ansvar för vård och omsorg regleras i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Om kommunen lämnar över vården till privata utförare är kommunen skyldig att kontrollera och följa upp verksamheten.

Eftersom LOV sannolikt leder till fler utförare så behöver mer resurser till kontroll och uppföljning. PRO pekar på att många kommuner saknar tillräcklig kompetens för att klara av många och omfattande kvalitetskontroller.

Det är också viktigt att förfrågningsunderlagen utformas så att det är lätt att mäta och följa upp resultat.