A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Ekonomi & pension

PROpensionären: Nytt försök att göra KPR obligatoriska

Anne-Louise Aspanius, ordförande i PRO Åtvidaberg, skulle gärna se att det igenbommade badhuset öppnade igen, något hon tror skulle vara lättare att förverkliga om det infördes en lag som gjorde kommunala pensionärsråd obligatoriska. Anne-Louise Aspanius, ordförande i PRO Åtvidaberg, skulle gärna se att det igenbommade badhuset öppnade igen, något hon tror skulle vara lättare att förverkliga om det infördes en lag som gjorde kommunala pensionärsråd obligatoriska.

Gång på gång föreslås lagstiftning för att stärka de äldres ställning genom att göra kommunala pensionärsråd obligatoriska, men det är inget som äldreminister Åsa Regnér (S) prioriterar. Det upprör Anne-Louise Aspanius, ordförande i PRO Åtvidaberg, en av de kommuner som saknar ett KPR.

2018-02-22 Anne-Louise Aspanius är missnöjd. I Åtvidaberg, där hon är ordförande i den lokala PRO-föreningen, finns inget kommunalt pensionärsråd, KPR. Det lades ner för snart tio år sedan och ersattes av en samrådsgrupp.

– Men i gruppen finns inga beslutsfattare med, så det blir bara en dialog med tjänstemän. Vi vill kunna lägga fram våra synpunkter och åsikter till politiker, även om KPR inte är ett organ där det fattas några beslut. Nu kan det vi säger istället bli liggande hos tjänstemännen.

"Borde vara obligatoriskt"

I grannstaden Linköping och på de allra flesta håll i landet finns det pensionärsråd. Åtvidaberg är ett av undantagen på kommunkartan, och Anne-Louise Aspanius tycker att det är orimligt att det ser så olika ut.

– Det borde vara obligatoriskt i alla kommuner, säger hon.

Men socialdemokraten Thomas Lidberg, ordförande i Åtvidaberg kommuns sociala myndighetutskott respektive utskottet för vård och omsorg, är mycket tveksam till att återinföra KPR. 

– Det var envägskommunikation på mina villkor. När vi lämnade över agendasättandet till pensionärsorganisationerna fungerade det inte heller, för det kom inga frågor, eller de frågor som kom var väldigt allmänna. Och man kan fråga sig varför den här gruppen ska ha sina möten med sekreterare och ett antal politiker, när andra grupper också skulle vilja ha den informationen.

Nytt forum för dialog på gång

Istället finns tanken att inrätta ett nytt forum för dialog mellan politiker och Åtvidabergsbor.

– Från politisk håll har vi framhållit att inrätta medborgarmöten tre-fyra gånger per år, där vi kan ge och samla information som berör många intressegrupper i kommunen. Det kan vara äldreomsorg, barnomsorg, skola och stadsplanering, säger Thomas Lidberg.

Tankegången om att äldre inte ska särbehandlas har Anne-Louise Aspanius hört förut – och hon avfärdar den.

– Det är en märklig åsikt. Istället borde de ta vara på kunskaper och livserfarenhet som vi äldre har i samhällsfrågor i stort, säger hon.

Många vill lagstifta om KPR 

Att pensionärsråd borde finnas i varje kommun är en uppfattning som Anne-Louise Aspanius delar med många andra: PRO och andra pensionärsorganisationer tycker detsamma, liksom enskilda politiker på riksnivå. Nästan varje år passerar motioner i riksdagen med förslag om att lagstifta för att göra pensionärsråd obligatoriska i kommunerna.

– Det är viktigt att lyssna på kommunernas seniorer. De yngre agerar på ett annat sätt, mer utåtriktat på sociala medier där de uttrycker synpunkter. Det gör inte seniorer på samma sätt och kommer därför inte till tals, säger Solveig Zander, riksdagsledamot för Centerpartiet.

Under allmänna motionstiden i höstas lämnade Solveig Zander in ett förslag om att lagstifta om kommunala pensionärsråd. Det gjorde även social­demokraten Åsa Lindestam.

Flera förslag har avslagits 

När detta skrivs har Solveig Zanders och Åsa Lindestams motioner ännu inte behandlats i riksdagen, men tidigare år har liknande förslag lett till avslag. 2012 och 2013 lämnade till exempel en grupp socialdemokrater in ett förslag som avslogs med hänvisning till hur flera tidigare avslag har motiverats. 

Ett argument (hämtat från ett avslag från 2001) handlade om osäkerheten kring att pensionärsråd verkligen leder till större inflytande och att det är upp till kommunerna att förbättra rådens verksamhet, samt ta vara på ledamöternas kunskap och kompetens.

Ett annat argument (hämtat från den statliga utredningen ”Senior 2005”) handlade om att människor i alla åldrar måste omfattas av arbetet med att utveckla medborgarnas inflytande och delaktighet. 

Det envisa motståndet i riksdagen innebär att Sverige avviker från våra närmaste grannländer. I Finland blev de kommunala pensionärsråden obligatoriska häromåret och i Norge och Danmark har de redan varit det i ett par decennier, konstaterar forskaren David Feltenius på statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet.

Även Feltenius, som bland annat forskar om pensionärsorganisationers inflytande, förespråkar lagstiftning kring de kommunala råden.

– Jag tror att det finns en poäng med att tydliggöra rådens status genom att skriva in dem i lagen, säger han.

För drygt tio år sedan disputerade David Feltenius med en avhandling om pensionärsorganisationernas politiska inflytande. Hans slutsats var att inflytandet var relativt starkt. 

Hur står det till med pensionärsrådens inflytande idag? 

– Det krävs två för att dansa tango, säger David Feltenius. Kommunen måste å sin sida möjliggöra arenan genom att regelbundet kalla till möten och aktualisera frågor i ett skede i beslutsprocessen då det är möjligt att inhämta synpunkter. Det får inte bara handla om att informera om redan fattade beslut. 

David Feltenius framhåller att råden också måste vara rätt bemannade, med tjänstemän som sitter på relevant information, och högt uppsatta politiker. 

– Och från pensionärsorganisationernas håll handlar det om att göra sitt jobb och skicka personer som är drivande, som tycker att det är roligt, har stort engagemang, väcker frågor och inte bara reagerar på det som sägs från kommunens sida.

De senaste decenniernas största förändring av många kommuners verksamhet är konkurrensutsättningen av exempelvis äldreomsorg. Hur förändrar det förutsättningarna för insyn och inflytande? 

David Feltenius och kollegan Jessika Wide ställde frågan för ett par år sedan i en artikel som publicerades i Statsvetenskaplig Tidskrift. Som så ofta när det handlar om att hitta entydiga mönster i 290 kommuner, är en slutsats att det ser väldigt olika ut.

– Men man kan inte konsekvent säga att marknadsanpassning innebär att KPR trängs ut. Det kan samexistera, säger David Feltenius.

Förändringstakten i kommunerna kommer inte att minska

Förändringstakten i kommunerna kommer knappast att minska, tvärtom. Demografiska förändringar och behoven av stora investeringar i bland annat nya äldreboenden, skolor och förskolor gör att vikten av prioriteringar kommer att öka. Den kommunala verksamhet som pensionärsråden följer kommer att bli allt mer komplicerad, konstaterar Feltenius.

– Det blir en utmaning för pensionärsorganisationerna att följa utvecklingen. Givet det åldrande samhället och hur det ser ut i kommunerna med en allt mer pressad ekonomi, blir det viktigt med uppföljning så att det går att upprätthålla fungerande verksamhet och god kvalitet, säger han.

Men hur utnyttjas de äldres kompetens? Nästan inte alls, är det nedslående svaret som går att utläsa i en tidigare opublicerad enkätundersökning som PRO gjorde i början av förra året. Enkäten skickades till PRO:s företrädare i kommunernas pensionärsråd och det visade sig att endast en tiondel av dem ansåg att deras kompetens utnyttjats genom att stor vikt lagts vid deras synpunkter (se faktaruta på nästa sida). 

Och endast en tjugondel ansåg sig ha kunnat påverka utvecklingen av bemanningen i äldreomsorgen i sin kommun.

– Problemet är att ledamöterna i KPR ofta bara är mottagare av information och kommer in i den politiska processen försent, säger Susanne Öhrling, sakkunnig på PRO:s rikskansli och ansvarig för frågor som rör äldreomsorg och kommunala pensionärsråd.

PRO:s åsikt är att pensionärsråden ska involveras innan beslut har fattats och fungera som remissinstans i vissa frågor.

– Och inte bara äldreomsorg utan även kollektivtrafik, färdtjänst, kultur. Men det glöms lätt bort. Samtidigt finns det många KPR som fungerar jättebra, och det är en viktig kanal för PRO att påverka den lokala politiken så att äldrefrågor tas på allvar, säger Susanne Öhrling.

Anne-Louise Aspanius i Åtvidaberg tänker på samma sätt, men konstaterar att det inte fungerar så.

Vilken kommunal fråga skulle du gärna ha bättre möjlighet att just nu uttrycka dina tankar om? 

Hennes svar kommer blixtsnabbt: Åtvidabergs igenbommade badhus.

– Det finns verkligen krafter som arbetar för att vi ska få tillbaka det. Det skulle vara jättebra för oss äldre, för tidigare hade man vattengympa där. Men det här handlar inte bara om oss utan även om barnen, det finns många frågor som berör dem som står oss nära. Nu får barnen åka till Linköping istället när de ska lära sig simma. 

Text: Thord Eriksson
PROpensionären nr 1, 2018.

Dela den här artikeln:

Vi använder cookies för att ge dig den bästa möjliga upplevelsen av vår hemsida. Läs alla villkor