Din egen trädgård kan bidra till ett bättre klimat. Med enkla medel kan en liten villatomt bli en hållbar oas för både växter, insekter och människor.

Susanna Rosén är författare, frilansjournalist, fotograf och utbildad biolog. I sin senaste bok Klimatsmart trädgård vill hon få alla som gillar trädgårdsskötsel att tänka i nya banor. Att utgå från det man redan har är det mest klimatsmarta.

Om man har en vanlig villatomt med gräsmatta och några rabatter, hur ska man göra för att den ska bli mer miljövänlig?

– För det första, om man redan har växter som trivs på platsen, då är det klimatsmart i sig. Då behöver man inte hålla på att förändra jorden, till exempel. Vill man ha nya växter är det bra om det är flera nyttor med de växter man kompletterar med, att de är blommande växter som ger nektar åt pollinerande insekter, att det går att skörda och kanske äta, säger Susanna Rosén.

Om man har fruktträd på tomten är det bra om de får stå kvar, för de blir som naturliga parasoller som ger skugga på sommaren. Perfekt för människor – och för växter.

– Skuggan minskar avdunstningen från växterna under trädet och det gör att man inte behöver vattna så mycket, säger Susanna Rosén.

Hon har 13 fruktträd på sin tomt utanför Stockholm och den torra sommaren 2018 märkte hon att hennes trädgård var den enda i området som var grön – utan att hon hade vattnat.

Och gräsmattan då, hur blir den mer klimatsmart?

– En klippt gräsmatta är det artfattigaste man kan ha, och det är dåligt för klimatet.

Istället kan göra den mer ängslik. Ett lätt sätt att börja med det är att när ängsväxter, som gullvivor och rödfibblor, tar sig in på gräsmattan så klipper man gräset runt dem så att de står kvar på små öar. Först när de gått i frö och vissnat klipper man kort där också. Och för varje år blir öarna större och till slut blir de en sammanhängande äng, säger Susanna Rosén.

Det finns också ängsplanteringar man kan köpa på rulle och rulla ut precis som en gräsmatta.

Varför är det då så viktigt att ha många olika växter i sin trädgård? Jo, för det mår de pollinerande insekterna bättre av. De gillar särskilt ängsblommor eftersom de är rika på nektar.

– En trädgård som har en större mångfald av växter är rena gottebordet för insekterna. Och utan pollinerarna får vi inte mat på bordet. Det blir inga frukter eller bär om de inte hjälper till, säger Susanna Rosén.

Och – se till att din trädgård är giftfri. Annars blir den inte klimatsmart.

– Bannlys gifter och kemikalier. Använd bara sådant som är ekologiskt och återanvänd trädgårdsavfallet. Det sorgliga är alla som städar sina trädgårdar, tar bort allt som kan bli till näring, kör det i stora säckar till tippen och sedan åker till trädgårdsbutiken och köper gödsel och torrmull, säger Susanna Rosén och kommer med ett tips:

– Gör som jag – jag direktkomposterar, alltså släpper allt bortklippt och rensat rätt i rabatten. Det ser kanske skräpigt ut, men det vissnar och blir försvinner ner i jorden.

5 snabba tips hur du får till en trädgård med en bättre miljö

* Skippa den perfekta gräsmattan, klipp små öar runt ängsblommorna och låt gräsmattan långsamt bli mer lik en äng.

* Sluta med gifter och kemikalier. Återanvänd trädgårdsavfallet som gödning istället.

* Ta till vara allt du klipper bort och fläta till exempel växtstöd av gamla grenar.

* Köp trädgårdsredskap av bra kvalitet så att de håller längre – eller gå ihop med grannen om större redskap.

* Spara och torka frön och föröka växter själv.

Direktkomposten förbättrar jorden

Att kompostera på plats är lätt som en plätt:
* På hösten räfsar du in de vissna löven från gräsmattan och lägger dem över rabatterna. Gräsmattan ser städad ut samtidigt som man förbättrar jorden och vintertäcker i rabatterna, precis som det ser ut i naturen.
* På våren, när du snyggar till planteringarna inför en ny säsong, bryter du ner de vissna perennerna i små bitar med händerna eller så klipper du ner dem med en sekatör och låter materialet täcka jorden. Det vissnar snabbt och försvinner ner i jorden.

Läs mer i boken Klimatsmart trädgård – plantera och odla för hållbarhet av Susanna Rosén.

Text: Johanna Ankarcrona.