23 mars 2026
Palliativ vård: leva bra så länge som möjligt
Myter och missförstånd reddes ut i direktsänt PRO-webbinarium.

Drygt 20 000 personer har varje år behov av palliativa insatser. Men långt ifrån alla får tillgång till sådana. Foto: Mostphotos.
Palliativ vård är så mycket mer än vård som man får de sista dagarna i livet. Det handlar mindre om att någon ska dö och mer om att en sjuk person ska kunna leva bra så länge som möjligt. Vårdformens syfte är att behandla, lindra och stötta både patient och anhöriga.
I ett direktsänt webbinarium bjöd PRO in Bertil Axelsson och Tove Stenman från Nationella rådet för palliativ vård Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. att berätta om vad palliativ vård innebär, vem som har rätt till det och räta ut några myter och frågetecken.
Bertil Axelsson är läkare och professor emeritus i palliativ medicin. Tove Stenman är sjuksköterska, doktorand och master i palliativ omvårdnad samt barnmorska.
Olika sorts lidande
Tove Stenman förklarade under seminariet att den palliativa vården utgår från ett holistiskt perspektiv.
–Ordet palliativ kommer från latinets ord för mantel, en metafor som handlar om en omhuldande lindring och omsorg som vi ska ge när livet går mot sitt slut. För att vi ska kunna göra det behöver vi förstå att människan består av fler dimensioner än kroppen. Den som är sjuk kan ha ett fysiskt lidande, ett psykiskt lidande och ett socialt lidande som kan handla om oro för familjen.
Det finns många olika sjukdomar och tillstånd som kan berättiga till palliativ vård. Exempel är cancer, demens, hjärtsvikt och skröplighet på grund av hög ålder. Gemensamt är att de alla är livshotande tillstånd.
Palliativ vård kan börja tidigt
Bertil beskriver hur den palliativa vården kan innebära olika saker beroende på var i sjukdomsförloppet någon är.
–Tidslinjen kan vara olika lång. Det finns dramatiska sjukdomar som utvecklas under några veckor eller månader. Men de flesta lever man med i flera år. Från början finns det möjlighet till många palliativa insatser trots att man är pigg och klarar sig själv. Då gör man allt med syftet att förlänga livet så långt det går och med en så hög livskvalitet som möjligt.
I ett senare skede kan vården innebära andra saker.
–Ju längre det går blir man allt svagare, trots alla insatser från sjukvården. Då kan det komma en period där man kanske inte ska göra riktigt allt. Man kanske inte ska lägga en svårt lungsjuk person i respirator för då kommer den aldrig ur respiratorn. Det är en stor skillnad vad som är den bästa vården beroende på om man är i början av den här tidslinjen eller i slutet.
Alla har inte tillgång
Tyvärr finns det stora ojämlikheter i tillgången till olika typer av palliativ vård runt om i landet. Det är något som behöver förbättras anser både PRO och NRPV. En annan viktig sak är att införa mer tid på schemat om palliativ vård i de olika vårdutbildningarna.
Det finns både en allmän palliativ vård och en specialiserad palliativ vård, berättar Bertil Axelsson under seminariet.
–De allra flesta kommer att få palliativ vård av den vanliga vårdpersonalen på sjukhus, vårdcentral, särskilt boende eller inom hemsjukvården. Sen finns det en mindre del som kan ha lite mer komplicerade problem och då kan de behöva ha kontakt med specialister.
Mer information om palliativ vård och vad man har rätt till kan du få genom att titta på hela seminariet som finns här:
23 mars 2026
Tillsammans för ett bättre liv
I PRO ser vi tillsammans till att livet som pensionär blir bättre och roligare. Här kan du träffa nya vänner, välja mellan mängder av aktiviteter och engagera dig i viktiga frågor. Som medlem får du också en lång rad förmåner som hjälper dig i din vardag.
- PRO medlemsresor
- Utvecklande studier
- Fri datasupport
- PRO Mervärde
- Försäkringar
- Billigare resor
- Samhällspåverkan