Tofflor rimmar på våfflor men ingen kommer till 7:an i tofflor när man kommer för att få äta våfflor. Hit går man på stadiga fötter med skor efter väderlek. Vad kan vara på gång? Jo, det är ju våffeldags! Lite kuriosa omkring våfflor: Ända sedan 1600-talet har våfflor omnämnts i skrift men "rätten" har förmodligen funnits längre. Varianter på våfflor är: 1) Vardagsvåfflor, matiga med ägg i smeten, 2) Frasvåfflor, spröda, frasiga utan ägg, 3) Entrevåfflor, en blandning av de två nämnda. Nog om detta och åter till hur dagen blev. Klockan var slagen och besökarna visade sig. Tillströmningen från när dörren öppnades var stor och i köket fanns styrelsen beredda att svara upp till den betjäning som den traditionsenligt vill tillhandahålla. Kön som bildades ringlade sig långt ut i foajén. Att beteckna de våfflor som PRO UME serverade sker bäst genom att det första i kön för de våffelsugna gästerna var Entrévåfflorna som när stegen gjort att man stod vid serveringsdisken blivit Frasvåfflor att låta sig ta för sig av två sorters sylt och den vispade grädden. Koppar, kaffe, te och mjölk fanns som alltid uppställt på ett serveringsbord. Våffeljärnen upphettade och frasigt goda läckerheter överräcktes till de 90 besökarna. Lika trevligt som alltid dessa våffeldagar var den sistlidna. Glada leenden som gav leenden tillbaka, ett gemytligt sorl bland borden, gamla bekanta blandades med nya tillkommande gäster. Allt var med andra ord som det brukar vara när våfflor ska fylla magarna. FIKA-salen fylldes snabbt och då är det bra att TRANAN finns där man också kan slå sig ner. "Det lider allt mot kvälls nu" sa det gamla bergatrollet med sorgsen röst och den frasen passade väl in när skymningen föll och tiden sprungit iväg. Dags för ett Hejdå men icke desto mindre ett Välkommen åter när nästa våffelmåndag kommer och våffeljärnen åter står uppvärmda, smeten tillredd, sylt i skålarna och grädden vispad.