Vår historia

Lördagen den 14 november 1953 kallades till möte med folkpensionärer i Vattholma och Skyttorp i ordenshuset av mellersta distriktets ordförande K A Lönn, Uppsala. Han lämnade en redogörelse över Folkpensionslagens utveckling och nämnde särskilt de nya bestämmelser som tillämpades från den 1 januari 1954. Efter föredraget beslöts att bilda Vattholma Pensionärsförening med anslutning av Skyttorp. Från Vattholma antecknades 14 medlemmar och från Skyttorp 9 st. Så började det. Dessa 23 medlemmar har efter 60 år blivit över 200 st. Redan 1959 när verksamheten kommit igång fanns 105 medlemmar. Föreningen finansierades av medlemsavgifter, men för att kunna skaffa en fana bestämdes att 2 auktioner skulle hållas. Medlemmarna slöjdade och sydde arbeten till försäljning och det gick mycket bra. Att inte ha någonstans att hålla möten på var ett stort problem i början, men det löste sig så småningom efter enträget påverkansarbete. Dessutom krävde föreningen ett pensionärshem i Skyttorp. Teater, sång, musik, dans och resor var också viktiga för föreningens gemenskap.

1960-talet fortsätter på samma sätt. 1964 ansluter sig Tenstas pensionärer. En syförening har bildats. På förfrågan från Vattholmas kommunfullmäktige, om mat för pensionärer genom skolbespisningen, svarade föreningen nej efter omröstning.

På 1970-talet var PRO:s pensionärer pigga. De ville städa landsvägsdiken, Selmer Ahlbom från Skyttorp skulle hämta säckarna. Kommunen motsatte sig dock detta, skolbarn skulle städa vägrenarna mot ersättning. Det var ofta sång, musik och dans. Föreningen hade en egen orkester. Trion Hilda Karlsson, Sven Ekberg och Sven Bräck spelade på alla möten.

På 1980-talen informerades om motion och nyttig mat. Föreningen hade blivit större och införde uppdrag som kontaktombud. Teater var ett stort intresse och en resa på Transibiriska järnvägen diskuterades.

1990 diskuterades Lenagårdens nedläggning och Vattholmas framtid. Rädslan för rån och inbrott ökade, det bildas ett Seniorstöd med polis och pensionärer. Vanda Bruun Jansson och Inga-Greta Östling kontrollerade priserna i orternas affärer, detta skulle göras varje kvartal.
De första Veteranvetartävlingarna sätter igång. Vilhelm Sagbrant, Nils Andersson och Arne Andersson utgör det första laget.

2000-talet inleddes med kyrkresa till Rimbo och middag på Rånäs slott. Långresan gick till Danmark över nya bron. Föreningens medlemmar spelade boule och bingo. Ahti Dahlman deltog i PRO:s cykelstafett och fick diplom. Veteranvetarna kom 2:a i regionfinalen i Hofors. Föreningen protesterade mot att sopstationen i Skyttorp skulle läggas ned. Den blev kvar.

Sång musik och dans lever fortfarande kvar. Medlemmarna spelar bingo och boule, men också friskvård som shuffelboard och line dance. Julfest och äggsexa äger rum varje år. Det finns studiecirkel och kurserna i sjalmålning, träslöjd och matlagning som samlar många deltagare.

Vad vore föreningen utan kvinnorna?
Astrid Jansson och Lisa Karlsson bakade och lagade mat till föreningens möten, julbord och kaffebjudningar. Om Astrid vet vi att hon jobbade och bodde på Konsum, Vattholma.

Det var kvinnorna som sydde och stickade alla de vackra saker som sedan såldes på auktionerna, auktioner som redan i början gav föreningen möjlighet att skaffa en egen fana och därefter gav ett inte obetydligt tillskott till föreningens ekonomi.