Caféträff 2025-11-20

Det började med att fem män, däribland landshövdingen Per Johan Bråkenhielm initierade bygget av spårvägen i Uppsala. Bygget påbörjades i början av 1905 och stod färdigt i början på september 1906, snabbt jobbat av de män som kommit till Sverige för att hjälpa till med bygget, de flesta kom från Tyskland och var kunniga inom detta arbete med spadar som enda hjälpmedel.

Kostnaden uppgick till cirka 500 000 kr. Invigning skedde den 11 september 1906 då uppsalaborna fick provåka med en spårvagn. Provåkningen pågick från kl 8 på morgonen och framåt natten för det var oerhört många som ville prova på detta, närmare 5.000 personer. Den gången var det gratis. Sedan kostade det 10 öre att åka. Det var ingen som frågade vad hästarna, som hittills skött jobbet, tyckte om det.

Fram till 1928 utökades spårvagnsnätet och från 1928-1944 hade spårvägsnätet följande linjer.

Linje Sträcka
1 Norra stationen–Sysslomansgatan–Domkyrkan–Stora torget–Järnvägsstationen

2 Erikslund–Sysslomansgatan–Domkyrkan–Stora torget–Järnvägsstationen

3 Stora torget–Vaksalagatan–Almtuna–Väderkvarnsgatan–Stora torget [motsols]

4 Svartbäcken–Svartbäcksgatan–Stora torget–Bäverns gränd–Svandammen Polacksbacken

Mälarlinjen Upsala (Svandammen)–Ulleråker–Ultuna–Graneberg

Den 8 augusti 1928 öppnades Sveriges första snabbspårväg ner till Graneberg vid Ekoln. Invigningen skedde under ledning av spårvägsdirektör Hilding Ångström.

1945 på midsommardagen brann vagnhallen som var belägen vid Dalgatan ner och därefter avvecklades spårvägarna successivt och bussarna tog vid.

En mycket intressant föreläsning med många bilder. Det finns även film att gå in på nätet och titta på. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.