Träffpunkt Ösmo 2026-04-14

Det finns många olika risk- och friskfaktorer för kognitiv svikt och demens. Det räcker därför inte med
bara en åtgärd, utan det krävs att alla fem ”fingrarna” aktiveras:
-Hälsosam kost
-Fysisk aktivitet
-Kognitiv träning
-Sociala aktiviteter och
-Kontroll av hjärt- och kärlrelaterade riskfaktorer
-Hälsosam kost
Kostmodellen inom FINGER är baserad på de nordiska näringsrekommendationerna. De följer samma
principer som den internationellt välkända medelhavskosten. Näringsrik och varierad kost och daglig
fysisk aktivitet är bra för både hjärnan och hjärtat.

Fysisk aktivitet
Regelbunden fysisk aktivitet är viktig för vår mentala och fysiska hälsa. Fysisk aktivitet är den demensförebyggande faktor som har allra starkast evidens (kunskap som är vetenskapligt prövad och visat att den fungerar genom forskning) och den bör innehålla både konditionsträning och styrketräning. Alla muskelgrupper bör aktiveras och träningen bör spridas ut under veckan

Kognitiv träning Våra hjärnor kan och bör tränas genom hela livet. Forskning har tydligt visat att mental stimulans under alla tider i livet minskar risken för kognitiv svikt och demens. Tack vare hjärnans plasticitet och formbarhet kan vi stärka vår kognitiva reserv oavsett ålder.
Sociala aktiviteter
Många studier har visat att sociala aktiviteter och socialt engagemang kan minska risken för kognitiv svikt. Våra hjärnor mår bra av att vi umgås med vänner och att vi känner oss delaktiga i ett socialtsammanhang. Till det här ”fingret” räknas också behovet av avkoppling, sömn och stressminskning.För att fungera bra behöver hjärnan vila och tid för återhämtning. Kontroll på hjärt- och rlrelaterade riskfaktorer
Det är viktigt för hjärnhälsan att hålla god hjärt- och kärlhälsa och ha kontroll på blodtryck, kolesterol, blodsocker och kroppsvikt. Avvikande värden ska behandlas oavsett ålder. Forskning visar att höga värden inom dessa områden i medelåldern ökar risken för demens senare i livet.

Den senaste forskningen visar att minst 45% av alla fall av demens har koppling till modifierbara livsstils- och miljöfaktorer. Vi vet också att processen som leder till demens kan börja 20–30 år innan vi kan ställa diagnosen. Därför brukar vi säga att det aldrig är för tidigt att börja förebygga. Livsstilsåtgärderna kan också bidra till att bromsa en process som redan startat, så det är heller aldrig för sent. Det var tolv medlemmar som fick goda råd innan det var dags för kaffe med köksgruppens goda korvmackor.

Text och foto Ulla Laiho och fbhi.se.

Webbredigering Dennis Skoogh