Harriet Thurgren berättade idag om sin farmor, Moa Martinson, egentligen Helga Maria Martinson,född Swartz, som levde mellan 1890 - 1964 och hade sina rötter i Vårdnäs socken i trakterna runt Norrköping. Hennes mor Kristina Swartz var en 19-årig ogift piga. Moa växte upp i kåkar, kyffen och statarlängor. Efter ett par år flyttade modern till Norrköping och började arbeta på fabrik. År 1895 gifte
hon sig med Alfred Karlsson och kunde ta dottern till sig. Styvfadern arbetade på olika gårdar och hamnen. På grund av föräldrarnas arbetsbyte flyttade de ofta och hamnade så småningom på Jursnäs statarlängor i Sorunda.

Foto www.moamartinson.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
I Jursnäs arbetade Karl Johansson, som Moa kom att gifta sig med 1922. De flyttade till Johannesdal i Sorunda. De fick fem söner under åren 1910–1916. Barnen gick först i Berga skola och sedan Jursnäs skola. De två yngsta drunknade 1925 i sjön Styran då de var på väg hem efter att varit med matsäck till
sin far, som arbetade på Säby. Fadern begick självmord 1928.

Foto privat
Moa var duktig på att laga mat. Hösten 1906 fick hon en utbildningsplats på en restaurang i Stockholm och började därefter arbeta som kallskänka runt om i Sverige. Hon startade en caféverksamhet i Johannesdal för skogsarbetarna. Moa hade ett kontrakt med ett skogsbolag.

Hon skaffade mat åt familjen genom att odla på några åkerlappar, fiska och sätta ut fällor. Hon köpte till mark av Olle Holmérs föräldrar på Säby gård och tomten omfattade därefter ca 12 tunnland.

År 1927 var hon i Göteborg och sökte en plats som skribent på Arbetare-Kuriren. Det var där honmötte Harry Martinsson. De brevväxlade med varandra och kärlek uppstod och en tidig vårdag år 1928 stod han utanför torpet efter en övernattning på vägen. De gifte sig borgerligt den 3 oktober 1929.
Äktenskapet varade fram till 1940, med formell skilsmässa 1941.
Moa var en av de mest berömda proletärförfattarna, som framträdde under 1920- och 1930-talen. År 1924 skrev hon sin första roman, Pigmamma, om arbetarkvinnornas värld, som 1928 publicerades som följetong i tidningen Brand. Sitt litterära genombrott fick hon med sin första utgivna roman ”Kvinnor och äppelträd” utgiven 1933. År 1922 fick hon sin första insändare publicerad i tidningen Arbetaren. 1927 började hon skriva artiklar om situationen för arbetarkvinnorna i tidningen Tidevarvet. Det var här hon började använda signaturen Moa. Hon skrev även i många andra tidskrifter.

Moa och Harry Martinsson målade en hel del. Många författare och skribenter besökte torpet Johannesdal, där Moa serverade sin goda mat. Kuplettsångaren och skådespelaren Karl Gerhard och Moa Martinsson var ofta ute på turné tillsammans. Han sjöng sina kupletter och Moa föreläste. Det var stor glädje i stugan när Karl Gerhard besökte henne och storbönderna fick se honom kliva ut från en svart limousine i lackskor. Han hade sin adoptivdotter Fatima med sig.

Moa Martinsons politiska intresse resulterade i att hon 1924 blev invald i kommunalfullmäktige i Sorunda landskommun. Hon avled 1964 och är begravd på Sorunda kyrkogård. ”Sällskapet Moas vänner” bildades 1982 för att bevara och värna om Moa Martinsons författarskap och livshistoria. De verkar också för att torpet Johannesdal och dess samlingar ska bevaras. Man stödjer forskning om Moa och hennes verk, stöttar utgivning och spridning av Moas böcker och annat hon har skrivit. Det årliga Moa-priset delas ut av ”Sällskapet Moas vänner” i samarbete med ABF. Det första priset delades ut 1989.

Träffen avslutades med kaffe och semlor för de 28 åhörarna på Träffpunkt Ösmo.
Karta: Bengt Agemark
Foton privata: Harriet Thurgren Foton övriga: Ulla Laiho Text: Ulla Laiho Webbredigering: Dennis Skoogh