Det var omkring tjugo personer som handarbetade och lyssnade på Vera. Hon berättade i stora drag hur man går tillväga när man startar sin släktforskning. En bra början är att anteckna det du redan känner till – utgå från dig själv och fortsätt en generation bakåt genom att skriva upp föräldrars namn och födelseår. Vera lämnade förtryckta blanketter och förklarade hur man fyller i dem. Leta upp dem i födelseboken. Genom att sedan gå till adressen i husförhörslängden, får du fram uppgifter om hela familjen/hushållet inklusive föräldrarnas födelseförsamling och födelsedatum.

År 1936 fotograferade mormonerna och lade upp på microfisch svenska kyrkoböcker från 1940- och 1950-talen. De fick lämna en kopia på allt de fotograferat. Microfishapparater fanns på bibliotek dit man kunde gå och släktforska.

Foto Wikipedia

Kyrkböckerna förvaras fysiskt hos Riksarkivet, men i dag är det vanligare att vi söker i digitaliserade arkiv, vilket gör det möjligt att söka i kyrkböcker på nätet. Hos Riksarkivet är denna tjänst gratis. Numera kan man med ett dna-test hitta okända släktingar, få ledtrådar till okända föräldrar och se släktlinjer före skriftliga källor ända tillbaka till de första människorna. Man testar autosomalt DNA, Y-DNA och mtDNA. Vera nämnde hur man hittade mannen som 2004 dödade en kvinna och pojke i Linköping. Med dna-tester och släktforskning lyckades släktforskaren Peter Sjölund ringa in två bröder, varav en var mördaren.

Vera läste om ett gammalt mord, som skedde på Nynäs gods. I oktober 1822 dog nio år gamla Hedvig Ulrika Rosalie Adlercreutz efter att hon hade blivit överfallen i sin säng av barnsköterskan Fredrika Mellgren, som dömdes att ”mista livet, halshuggas och å båle brännas” för mordet. Hon avrättades på galgbacken i Jordbro. Hedvig Ulrika Rosalies far, den finske friherren Carl Johan Adlercreutz, hade 1809 deltagit i avsättandet av kung Gustav IV Adolf. Carl Johan avled 1815 och upplevde inte tragedin med sin dotter.

Ulla berättade om sina anor Eric Käck, indelt soldat, som deltog i finskryska kriget 1808-1809, då Sverige förlorade Finland till Ryssland. Hon berättade även om hans son Pehr Gustaf Ericsson, som levde mellan 1820 – 1894. Under en resa till Uppsala 1875 passade han på att besöka Artur Hazelius, skaparen av Nordiska Museet, vilket kom att leda till att han engagerades som ”skaffare”. Hazelius hade anlitat folk över hela Sverige som samlade in material till museet.

Fredrik Lindström utmanade de närvarande med quiz-frågor. De var mycket svåra. En fastnade på hjärnan. Vad hette de två männen i kung Davids livvakt? Det var två utländska folkslag, keretéer och peletéer som översatt till svenska blev Kreti och Pleti. Under några sommarveckor brukar Fredrik leda guidade turer i Ösmo och i Torö kyrkor.

I köket arbetade Anki Holmsten med att brygga kaffe, duka fram smörgås, pålägg och kaffebröd, som vi sedan blev bjudna på. Hon är även diakoniassistent och vaktmästare.

Text och foto Ulla Laiho

i samarbete med ABF