8 april 2026
Brandkåren i Borås
Den 8 april 2026 var det dags för vårt studiebesök och vi var 20 glada pensionärer som gillade detta.
Här blir vi insläppta på Museét i Borås
Lyssnar på vad som ska hända
Tomas Johansson berättar vad vi ska få upleva.
En vanlig brandspruta från förr.
Hattar för brandmän under olika sekel.
Hand brand spruta för häst
Telegrafstation som var livsviktig i för många räddningar.
Västergöta Knallen, Vem skulle inte vilja ha en sådan staty i bokhyllan.
Fika med hela gänget och Tomas Johansson berättar stolt om brankårens olika sekel. Och gott med winebröd också.
En lite udda grej var detta med en gengaständstickor. Något alldeles nytt för mig men ändå gammalt.
Riktigt kraftiga och stora nålar som skräddaren behövde när han skulle sy i läder. Och fixa stövlarna till brandmännen. Inget fanns att köpa färdigt.
En rejäl symaskin behövdes på stationen. Och vilket märke var bäst då tror ni? Jo Husqvarna så klart. Väldigt stor maskin som man sällan får skåda,
Man måste ju se stilig ut när man jobbar för staten och speciellt i Borås.
Er uråldrig katalog med fyra län som upptagningsområde. Den är från februari 1923. Katalogen omfattar samtliga abonnenter, som voro inkopplade den 1 november 1922. Hur tjock lunta skulle det bli om man gjord samma idag med alla abonnenter?
Brankåren var på frammars och behövde uppdatera elektroniken och här är en av de fina som man använde.
Det har funnits ett antal olika bransläckare under åren och de har varierat i storlek men oftast varit röda.
Ja som alla vet så behöver även brandmän funtionsdugliga kläder i sitt jobb. Och här är en variation som nyttjades flitigt.
Så här kunde en annons se ut om brandkåren sökte nytt folk till verksamheten. Bra villkor! Eller hur?
Stämpelkort som man trycker ner i en apparat och registrerar när man kommer till jobbet och när man går hem så gör man om procedren igen som då kallas att stämpla ut.
En rejäl droska eller brandkärra som kunde användas effektiv i arbetet.
Men tiden så blir brand kärrorna bara större och effektivare.
Tornväktare. En man som jobbade i tre timmars pass. Och de jobbade alltid i par så när den ene sov jobbade den andre. De stod högt på på en plats och varnade för bränder när det var dags.
Sådana här lampor kunde lysa där det fanns en brandstation i stan.
SPRUTHUS kallades dessa byggnader. En byggnad där man förvarade brandutrustning (brandstation). Där förvarades brandsprutor, slangar, hinkar och stegar. Och kunde vara en samlingsplats för frivilliga brandkåren.
Ett helt glasskåp fullt av brandkårs leksaksbilar som någon har samlat på och fanns att beskåda.
Så gick färden hem för mig och min privatchaufför och vi passerade Pinockio i Borås på år färd.
Vi vill från PRO Åsunden tacka för den underbara tidsresan inom brandkåren som Tomas Johansson berättade.
Han berättade om att det anskaffades den första handkraftsprutan 1778. Och att det var 30 man i ett pumplag som stod vid sprutan och pumpade i sitt anletes svett. det kunde vara när det var smällkallt ute men också en het sommardag.
Natten mellan den 20 och 21 december 1822 var natten då nästan hela staden lades i aska. Isen på Viskan var aln-tjock. Vattenhämtarna hade ett styvt arbete att med hjälp av de tunga vattentunnorna forsla fram vattnet från Viskan till handkraftssprutorna.
De kopparnitade slangarna av läder var hårda och sköra och ej i så bra skick. I den kalla natten var kvinnorna tvungna att ta av sig strumporna för att täta de värsta läckorna.
Borås har drabbats av fyra ödeläggande stadsbränder. Den första Lucianatten 1681 och sedan den 14 juli 1727, 1822 och den 14 juli 1827.
Borgmästaren och stadens rådmän var ansvariga för brandskyddet. Manskapet fördelas vid stadens brandredskap i olika "sprutlag". Utöver instruktioner om brandmaterial, fanns också bestämmelser om gatu- och tornväktare. Gatuväktarna skulle genomvandra stadens gator och på bestämda tider vid varje kvarter tillkännage vad klockan är slagen. Tornväktaren skulle också visa sin vaksamhet bl.a genom att tuta i en lur var fjärdedels timma.
Vid brand skulle det klämtas i kyrkklockorna samt avlossas tvenne skott med stadens två kanoner. Vilka var placerade på torget framför rådhuset. Dessa kanoner finns idag att beskåda vid entrén på brandstationen. Tornväkteriet upphörde 1899.
1839 bildades en "frivillig brandcorps" utöver den borgliga. Denna kår blev en elitkår. Boråsarna var noga med att följa alla brandföreskrifter. Den skarpögde Carl von Linné som gjorde sin västergötaresa 1746 och kom till Borås den 4 juli kunde intyga att Borås var en ren och snygg stad. Han slutade med orden. "Utanför varja husport stod en tunna vatten för vårelds skull".
År 1876 skedde en genomgripande omorganisation av brandsläckningsväsendet. den allmänna brandkåren bildades byggd på allmänna värnpliktensgrund. I den ingick varje arbetsför mansperson mellan 18-60 år. Kåren indelas i 6 sprutavdelningar. En vattenhämtaravdelning, en riv och bergningsavdelning, samt en vakt och reservavdelning. Brankårens medlemmar hade särskilda brickor om halsen som igenkänningstecken för respektive avdelning.
Förr i tiden så gick brandmännen hem för att äta, frukost, lunch och middag men uppehölls sig resterande tid helst på stationen. Det fanns ju ingenserviering på arbetsplatsen och så slapp man en del arbete på hemmafronten.
Arbetstiderna var orimliga för en brandman. 80-90 timmar i veckan var inget ovanligt alls.
8 april 2026
Tillsammans för ett bättre liv
I PRO ser vi tillsammans till att livet som pensionär blir bättre och roligare. Här kan du träffa nya vänner, välja mellan mängder av aktiviteter och engagera dig i viktiga frågor. Som medlem får du också en lång rad förmåner som hjälper dig i din vardag.
- PRO medlemsresor
- Utvecklande studier
- Fri datasupport
- PRO Mervärde
- Försäkringar
- Billigare resor
- Samhällspåverkan
