PROs hearing om Nära Vård

”Nära Vård” kallas omställningen av sjukvården i Sverige. Det ska garantera en bättre och rakare sjukvård för äldre, prioriterat enligt största medicinska behov, och ha sin grund i primärvården

Karl-Erik Kruse & Susanne Björkenheim Foto: Peter Johansson

Karl-Erik Kruse & Susanne Björkenheim Foto: Peter Johansson

Den – vårdcentralen – är navet i ”Nära Vård”. Sjukvården ska utgå därifrån.

Att det är kris i sjukvård och äldreomsorg, brist på resurser och personer vet vi alla. Men inte brist på antalet äldre. Vi blir fler! Men sjuka äldre skall inte vara inlagda på sjukhus, utan sjukvården "flyttar" hem till dem i stället. Att det blir den bästa och mest prioriterade vården ska "Nära Vård" garantera.

... efter tio år
Regeringen beslöt om omställningen redan 2017... nu nästan tio år senare står vi där och frågar: ”Var blev Nära Vård av”? Därför ordnade PRO Skåne en hearing kring det, på Kulturhuset i Hässleholm.

Primärvårdens ansvariga regionråd Lisa Flint definierade det som en sjukvård som äldre ska ha lätt att nå och som hänger ihop, att den sker i samarbete mellan regionen och hemkommunen, och att den äldre är delaktig i sin behandling.

Hanna Gröning, ordförande för distriktsläkareföreningen Skåne och specialist i allmänmedicin på vårdcentralen Lomma, förklarade rakt ut att vårdcentralerna idag inte är navet. För att bli det krävs främst tre saker: att regionen följer Socialstyrelsens riktvärde på en läkare per 1100 listade patienter på vårdcentralen; mer resurser och en rimlig arbetsmiljö.

... krävs fler läkare
PRO:arna vet av egen erfarenhet att det i många kommuner inte alltid ens finns en fast läkare på vårdcentralen. Snittet i Skåne är över 1300 listade per distriktsläkare, men på vissa vårdcentraler kan det vara upp till 1900, dvs nästan dubbelt mer än rekommenderat. Det har lett till en tvist mellan regionen och läkarföreningen, som vill ha kvar hyrläkare, medan regionen vill förbjuda dem.

Hanna Gröning menade, att hyrläkarna fyller en funktion så länge regionen inte sätter till resurser för att anställa fler.

– Nu tvingas vi göra oss av med personal, i stället för att kunna garantera alla listande en fast läkarkontakt på vårdcentralen. Bristen på specialistläkare gör att många vårdcentraler inte når vårdgarantin för läkarbedömning.

Folk får vänta på att ens få träffa en läkare på vårdcentralen. Läkarföreningen kräver att regionen snabbt gör en strategi för hur Socialstyrelsens riktvärde för antalet patienter per läkare ska uppfyllas. Nu är risken att geografin, var man bor, och ålder avgör vilken vård man får. Bägge fördömde att man på den privata sidan kan ha upp till 5000 patienter per läkare, medan skattebetalarna står för fiolerna.

... ut från sjukhusen
Vi som patienter ska i första hand gå till primärvården, då kan sjukhusens resurser koncentreras till de riktigt svåra sjukdomsfallen.

Regionrådet höll med. - För att vända på kuttingen och få vårdcentralerna att fungera som navet måste mer av sjukvårdens totala resurser gå dit.

Lisa Flints besked var att hela 25 procent av sjukhusens resurser måste ut till primärvården.

Hanna Gröning betonade då att mer resurser till primärvården; JA, men det kan inte ske med besparingar på sjukhusen, utan kräver ett tillskott av resurser totalt till sjukvården, och öronmärkt till primärvården. Trots enighet om ”Nära vård” så förstärks inte primärvården, samtidigt som Skåne redan har minst vårdplatser på sjukhus i hela landet.

Bägge framhöll att ”Nära Vård” kräver att det utbildas fler allmänläkare. Men Lisa Flint besvarade inte vår fråga om regionen ändrar så att en patient ska listas på en bestämd läkare, inte som idag bara på en vårdcentral.

... sjukhus hemma
Att stärka primärvården är det mest centrala, sker inte det kan resten av målen med ”Nära Vård” aldrig bli av. Det gäller förändringen av vårdcentralernas uppdrag – med mobila team och sjukvård i patientens hem, det som nu dyker upp som ett eget begrepp ”Sjukhus hemma”.

Mobila team och att regionen och kommunerna samverkar om den vård och omsorg som planeras i den äldres hem kräver samordning och att vi som sjuka äldre har både insyn och makt över och förståelse för den behandling vi får. Där är det lika viktigt att den kommunala sjukvården också stärks med mer resurser.

Lisa Flint såg den palliativa vården, i livets slutskede, som ett bra exempel på hur sjukvård och kommun samarbetar.

... åtta år
På vår fråga hur lång tid det ännu ska ta innan omställningen är klar, svarade hon... åtta år till. Det är samma åtta år som antalet äldre ökar och äldre över 80 år fördubblas. Hur får de en bra och jämlik vård!

Flera PRO:are tog upp risker i att flytta mer vård till hemmet när sjukhus och primärvården är så underfinansierade. Ett exempel: en äldre kvinna som de senaste 3,5 åren haft 13 olika läkare på sin vårdcentral, fyra av dem hade hon aldrig ens träffar. Följdfrågan är hur många ansikten kommer den äldre kvinnan att se när sjukvård och äldreomsorg båda ska in i hennes hem?

Frågan från en deltagare hur man bedömer Socialstyrelsens varning för att en risk med ”Sjukhus hemma” är att det ökar ansvaret för anhöriga, fick inget svar.

Denna hearing riktade sig i mycket till PRO:are som sitter i kommunernas pensionärsråd. Vi fick en första bra inblick, men får följa upp med fler och hitta bra sätt att bevaka att ”Nära Vård” verkligen får det tillskott av resurser och kompetens som krävs. Därför viktigt att saken följs i alla lokala KPR. Fråga politikerna varför så litet sker!

Text: Susanne Björkenheim

Tillsammans för ett bättre liv

I PRO ser vi tillsammans till att livet som pensionär blir bättre och roligare. Här kan du träffa nya vänner, välja mellan mängder av aktiviteter och engagera dig i viktiga frågor. Som medlem får du också en lång rad förmåner som hjälper dig i din vardag.

  • PRO medlemsresor
  • Utvecklande studier
  • Fri datasupport
  • PRO Mervärde
  • Försäkringar
  • Billigare resor
  • Samhällspåverkan
Pratbubblor innehållandes texten Gå med i PRO och påverka.