Julen – mellan gemenskap och ensamhet

Jul. Smaka på ordet. Det låter inte särskilt kristet, och det är det faktiskt inte heller. Ordet kommer från fornnordiskan, och långt innan stjärngossar och lucialinnen hade vi våra egna sätt att hålla mörkret borta under årets längsta nätter. Ändå samlas vi idag, unga som gamla, kring ett julbord för att fira Jesus födelse – fast om vi ska vara ärliga, ingen vet egentligen när han såg dagens ljus. Men kanske är det mindre viktigt. Julen har blivit en tid då vi samlas, vi som har våra familjer och vänner nära.

För oss äldre är det lätt att minnas jular som var. Doften av apelsiner, knarrande snö under skorna, barnbarnens förväntansfulla ögon – eller kanske minnet av egna föräldrar som slet med skinkan och granen. Julen bär på en särskild slags gemenskap, en känsla av att höra ihop, även när kroppen blivit lite stelare och orken tryter.

Men om gemenskapen är julefridens själ, så måste vi också tala om dess skugga: ensamheten. Aldrig känns den väl tyngre än just när alla andra verkar vara tillsammans. Ett tomt köksbord kan eka högre än vilken psalm som helst. Därför är julen en tid för omtanke – ett telefonsamtal, en inbjudan, en klapp på posten. Kanske räcker det ibland med ett enkelt “God jul” för att mildra ensamheten och låta gemenskapen spira, om så bara för en stund. Så skänk en tanke och en hälsning till alla era PRO medlemmar i föreningarna.

Så, när julnatten faller över oss, låt oss minnas att julen handlar om att dela – både glädjen och sorgen. Och att den värme vi ger andra alltid har plats att växa, även när snön ligger djup och natten är lång.

Till sist så önskar jag er alla PRO:are i Skåne en riktig God Jul och ett Gott Nytt År.

Anders Magnhagen
Ordförande PRO Skåne