Malmö Centrala Pensionärsråds Årskonferens 2025-10-21

Mänskliga rättigheter med Fokus på den äldre befolkningen

Äldreboom
Idag jobbar 6.800 anställda i äldreomsorgen i Malmö, på 39 särskilda boenden och med över 15.000 dagliga omsorgsbesök i äldres hem. En stor organisation.
Om bara nio år, 2034, är äldre över 80 år 32 gånger fler än idag. Medan antalet unga 0-19 år har minskat med 9 procent och antalet malmöbor 20-66 år bara ökat med 2 procent. Antalet äldre 65-79 år ökar med 5 procent.
I konkreta siffror talar vi om 11.000 fler äldre, en ökning från dagens 52.800 till 63.700 äldre på åtta-nio år, enligt kommunens statistik. Då krävs många fler anställda i äldreomsorgen.

_ Var hittar vi dem? undrade chefen för HVO.

_ De finns inte! Då får vi ta omställningen på annat sätt. Den stora utmaningen är hur vi kan erbjuda en bra äldreomsorg och få människor att villa jobba i den.

Svaret – menar han - ligger i vad äldre förväntar sig av äldreomsorgen och att de anställda kan vidga synen på hur de jobbar.

• Detta kom upp när Centrala Pensionärsrådet (CPR) hade årsmöte nyligen. Det och hela frågan om äldres rättigheter kommer upp även på det seminarium den 29 januari som Samorganisationen i Malmö ordnar.

Vad vill vi äldre ha i framtiden.

Forskning visar följande: självständighet och deltagande. Hög livskvalitet. Modern, god och individanpassad vård, modern teknik. Social samvaro och gemenskap. Värdighet….

HVO-chefen gav ett exempel: i våras när man beslöt att sluta leverera varm mat varje dag som bistånd. Efter två veckors uppehåll tvingades hemtjänsten återgå till varm mat. Det var en livskvalitet äldre ville ha, men flera upplevde det ändå som så diskriminerande att de helt sa nej till fortsatt hemtjänst.

Det blev en väckarklocka för förvaltningen. Äldre slutar inte leva för att man är över 80, man vill ha livskvalitét. Politiskt är frågan om varm mat inte avgjord, men förvaltningschefen var tydlig: framöver gör man en skillnad mellan vad äldreomsorgspersonalen ska och vad andra yrkesgrupper kan göra.

Städ, tvätt, leverans av mat är framöver inte ett uppdrag för en undersköterska, men det ska fortsättningsvis skötes i offentlig regi.

Det var ett spännande besked. Ska Serviceförvaltningen ta över det? PRO kommer definitivt att följa vad som sker!

Framtidsbransch
Spännande låter även tester hemtjänsten gör med en läkemedelsrobot, som påminner äldre att ta sina piller. En testperson Hans döpte den till Greta!

När han tillfrågades vad han fick ut av testet var svarade resolut: _ Betydligt mindre spring i mitt hem.

Sensorstyrd övervakning som signalerar om en äldre fallit har halverat antalet fallolyckor, samtidigt som man sett att det går att dra ner mycket på administration. Det är inslag i omställningen av äldreomsorgen. Personal ska utan jäkt vara hos de äldre, inte sitta bakom ett skrivbord och mer självständiga livsglada äldre behöver kanske inte lika många insatstimmar.

_ Mycket kan frigöras, men AI (= modern teknik) ersätter inte att äldre behöver omsorg, så äldreomsorgen är en framtidsbransch.

Flytten till Säbo
Linda Arvidsson är anställda på HVO och forskar samtidigt om äldreomsorg, konkret om hur äldre upplever att flytta från sitt hem till ett särskilt boende. Det var en annan inledning på mötet.
När man fått ett JA efter en ofta lång biståndsbedömning har kommunen tre månader på sig att erbjuda boendet. Men den äldre har bara sju dagar på sig att flytta in.

_ Tiden är en viktig faktor. Många upplever det som väldigt tufft att klara på så kort tid.

Hon delade flytten i tre delar: praktiskt, relationellt och emotionellt arbete.
Det praktiska är konkret: hur stort är rummet jag får. Hur ska jag möblera det. Ryms min soffa in? Vad kan jag inte ta med? Vilka kläder?
Det relationella är en oro och ansträngning; för att lugna familjen intygar den äldre att allt är bra. Det kommer att bli bra. Men oroas själv över hur kontakten med de andra på boendet och personalen ska bli. Allt är så okänt.
Det emotionella är allt som lämnas kvar, minnen, saker och även känslan att man kanske är för gammal för att flytta. Ska man kunna anpassa sig?

Förutsättningarna bestäms ofta inte ens av den äldre själv utan av boendet och förvaltningen, deras regler och rutiner, som inte alltid är så lätta att förstå för den äldre. Hennes värdighet, självbestämmande, delaktighet blir lätt mindre viktigt. Just i flytten från hemmet till boendet är den äldres mänskliga rättigheter en utmaning.

Äldres rättigheter
Äldres mänskliga rättigheter var också tema på CPR-mötet. Statliga Institutet för mänskliga rättigheter, med säte i Lund, har särskilt undersökt hur äldre på vårdboenden behandlas – med fokus på värdighet, rätten till delaktighet, social integrering, privatliv och icke-diskriminering.

Abigail Booth, en av forskarna, definierade att värdighet innebär att äldre ska behandlas med respekt, man ska se omsorgsbehoven och garanteras rätten att tas om hand, få värme, mat, trygghet. Men betonade, att lagstiftning inte självklart garanterar det för äldre.

_ Lagen är inte tydlig för äldre, inte bindande, därför är det också svårt att kräva ansvar. Människorättsperspektivet är svagt. Vi saknar en äldrelag.

Precis det säger även PRO. Därför blir allt kring äldres mänskliga rättigheter en så brännande fråga.

_ Viktigt att se hela människan, inte bara behovet av omsorg. Annars talar vi om ålderism.

Hon gav ett exempel: en äldre kvinna larmade att hon behöver kissa…. hemtjänsten kom efter två timmar. Är det att behandla kvinnan med respekt! Samma gäller äldres rätt till rehabilitering. Man ses som för gammal för det…. Vad är det annat än ålderism och diskriminering.

Äldrekonvention
Institutet gör varje år en årsrapport till regeringen, 2025 om Ålderism och åldersdiskriminering. Parallellt följer de arbetet i FN för att skapa en äldrekonvention (äldrelag) av samma typ som barnkonventionen och funktionshindrades rättigheter. De är bindande för regeringarna och hos oss även för kommunerna, men det rättesnöret saknas kring äldre.

Sverige har hittills inte velat påverka arbetet i FN.

_ Men ingen säger att äldre inte har rättigheter. Vi hänvisar i årsboken till att den framtida generationen äldre blir fler och mycket äldre, inte bara härhemma. Rätt väg är en äldrekonvention. Och vi rekommenderar regeringen att kommunerna, som ansvarar för äldreomsorgen, måste få mer resurser.

Att åldras med värdighet
Malin Björk är också både anställda på HVO och forskare, med fokus på hur äldres rätt och värdighet definieras i lagstiftningen.

_ Rättigheter upphör inte för att vi blir äldre, tvärtom de blir ännu viktigare.

Äldre har rättigheter och äldreomsorgen skyldigheter, att de garanteras är viktigast där äldre lever, nära hemmet. Men värdighet – att äldre möts med respekt – är inte definierat i lagar lag och otydligt även i hur det kommer till uttryck i individuella genomförandeplaner.

Hon menar att delaktighet, självbestämmande, privatliv, gott bemötande och individuella planer mm. är svåra att riktigt ta på allvar som rättigheter, när lagstiftningen är så svag. De hamnar lätt i skymundan av att ekonomiska resurser prioriteras till annat.

_ Mänskliga rättigheter villkoras inte av ekonomi eller organisation. Ett värdigt liv ska inte vara ett kriterium för ett bistånd utifrån en ”insatskatalog” eller begränsas av olika förbehåll. Det är ett arbetssätt där äldreomsorgen har hela ansvaret för att en äldre har ett värdigt liv. Mänskliga rättigheter måste vara ett mål för äldreomsorgen.

Susanne Björkenheim

Ingrid Mardell