Antalet äldre i Malmö ökar med 33 procent fram till 2030

Det är en enorm utmaning Malmö står inför. Med dagens resurser – personal och pengar – klara kommunen inte att ge alla en bra äldreomsorg. Det heter ju att ett lands välfärd, välstånd speglar sig i hur det tar hand om sina äldre. Så hur klara en välfärdsutveckling för äldre, och alla, i staden!

Vi PRO:are definierar det som att vi ska känna oss trygga med att vård, omsorg och gemenskap finns där när vi blir äldre. Generell och skattefinansierad. Ett värdigt åldrande.
Varningstecknen finns. När finansieringen tryter och arbetsmiljön är tung och stressig, vem vill då jobba i äldreomsorgen. Antalet äldre ökar, samma med äldres sjukdomar, men sjukvård och äldreomsorg drabbas år efter år av kortsiktiga ”effektiveringar” (läs nedskärningar). Det krävs radikala förändringar, stor omställning, för att klara en välfärdsutveckling som ger folk den där trygga hälsosamma ålderdomen.

Är politiken beredd på det! Det tog hälsa, vård-och omsorgens förvaltningschef Sergio Garay upp på Centrala Pensionärsrådet CPR senast.

Stor personalfråga
Med år 2030 som brännpunkt. Antalet äldre över 80 år är då 33 procent fler än idag, antalet 65-79 –åringar ökat med 15 procent, medan unga 0-19 år är på minus, en nedgång. Orsaken är färre invandrare och att det föds färre barn.
Blir Malmö ”en käppastad”? som det hette om Slottstaden i folkmun! Njaaa…?

Personalmässigt kräver det enormt! Idag jobbar 25 procent av stadens anställda inom välfärdssektorn, om tio år krävs att 54 procent, över hälften, gör det för att garantera samma standard på vård och omsorg som idag.
Det svindlar… var hitta alla nya undersköterskor! Och nytt är det inte, fakta har legat på bordet länge, men inte följts upp av politiska satsningar.
Inför sommaren var oron stor att äldreomsorgen inte skulle få vikarier, men det var plötsligt inget problem. Många drog en lättnadens suck, Sergio Garay är ändå oroad.
_ Hur intyga politikern att vi står inför en allvarlig personalbrist.

Från förskola till vårdboende
Det gäller att öka antalet friska år för så många äldre och fördröja att vi behöver insatser från samhället för det dagliga livet. Det är välfärdsutveckling! Förvaltningschefen delade sina tankarna kring det på CPR.
Mycket handlar om förebyggande åtgärder, vem som prioriterar, och hur verksamheterna kan utvecklas, men A och O är personalen och att göra hemtjänst och äldreboende till attraktiva bra arbetsplatser, för medarbetare och chefer. Där är statistiken en hjälp.
Det föds färre barn – då behövs färre förskollärare och lärare, men de är kvar i kommunen även om förskola och lågstadier stängs.
Med kompetensutveckling och kompetensdelning kan de lotsas över till äldreomsorgen. Sergio Garay pekade på Landskrona, som nu omskolar 50 barnskötare till äldreomsorgen. Och de som jobbat länge i äldreomsorgen kan utbildas till andra vårduppdrag.
Det är nog det mest konkreta och spännande just nu i Malmös välfärdsutveckling. Det finns en intern utvecklingsfond för det.

Bra chefer
Så ställde han en retorisk fråga: ”Vad kännetecknar en bra organisation?”… och svarade”… att chef- och ledarskapet fungerar”.
Men det är skillnad. På tekniska områden i Malmö har chefer 10-15 anställda under sig, i välfärden 40-50.
_ Chefen fixar inte det! Personalomsättningen bland chefer är stor, vi måste ha ett stopp vid max 30 och utbilda framtida chefer, annars är vi illa ute.
Det är nästa stora utmaning! I beskrivning av en välfungerande verksamhet betonas starkt att ledarskapet ska finnas nära kärnverksamheten. En chef blir inte automatiskt ledare i kraft av sin position, det kräver ett förtroende mellan dem som jobbar på golvet och dem som leder arbetet, att ledarskapet inte sker på distans utan i den miljö där vården sker. Hur får chefen respekt om man inte kan yrket själv.
Därför undrade vi från PRO att man ändå annonserar ut chefstjänster utan kravet att ha erfarenhet från vården. Men så sker nu!

Äldreteknolgi
Förvaltningschefen hade nyss varit i Japan och sett hur man där hanterar den tredje stora utmaningen, som är dubbelsidig – arbetslivet förlängs samtidigt som de äldre blir fler. Det kräver bra ekonomiska instrument, utveckling, anställningsvillkor för personalen och välfärdsteknik. Digitalt och med ny teknologi, så att äldre ska klara sig själva längre.
Japanerna har talande robotar, artificiella kattor osv. Våra äldreboenden har mjukisfåglar som kvittrar som riktiga när man klämmer på dem och mjukishundar, kanske även en riktig en. Där finns mer att göra, Malmös nästa steg är mer verkliga:

• Enklare att ansöka om bistånd och boende digitalt, att man själv kan styra del av avgiften och få snabbare beslut.
• Använda teknologi mer. Alla som vill ha trygghetslarm får det idag, 100 procent. Och larmen utvecklas, från rörelselarmen runt sängen till mobila sådana som berättar var den äldre rör sig även på längre håll.
• Sensorer som är ännu bättre än larmen. Erfarenhet visar att det minskar fallolyckor med brutna lårbenshalsar med upp till hälften. Då är mycket vunnet.
• Hemtjänsten köar i butik för att skaffa mat till en äldre, att göra det tillsammans via datorn är gemenskap och mer tid.
• Samarbete mellan region och kommun kring sjukvård i hemmet, medicinska instrument där den äldre själv skickar in data om sig till vårdcentralen mm

Det är axplock av välfärdsutveckling.

Tuff ekonomi för många äldre

Antalet äldre som dyker upp med skuld hos Kronofogden ökar. I slutet av 2023 var 55.900 över 65 år skrivna hos kronofogden, en ökning med 13 procent. Av dem har många kämpat med en tuff ekonomi i åratal.
I Malmö har 14.500 personer skuld hos kronofogden, 11 procent av dem är pensionärer.
Skuld- och rådgivning i Malmö stad har åtta anställda, två av dem Amanda och Annamed chefen Helle Harbo berättade om verksamheten på CPR.

Buget- och skuldrådgivning är obligatoriskt för en kommun, kostnadsfritt. I Malmö är det drop in, fritt att komma, varje onsdag. De lyssnar och ger råd under sekretess, kan leda till skuldsanering, men är inte en myndighet som kan ge bistånd eller pengar.
Men de har sett ökningen av äldre och att en tuff ekonomi för den enskilde är så mycket känslor och stora följde, även för familj och samhället.

Länk till : Word, 288.9 kB.
Kontakta oss Rådgivningen är kostnadsfri Word, 288.9 kB.

Många är överskuldbesatta, dvs har mer skuld än de nånsin kan betala. Varaktigt. Spelberoende, en skilsmässa, dödsfall, sjukdom, även psykisk, men också en längre fördyring av livet – dyrare mat, medicin, hyra - gör att man kan hamna i en svår skuldfälla. Många äldre isolerar sig, har inte förmåga att söka hjälp, och går till slut till vårdcentralen när räkningar och inkasso gjort dem sjuka av oro. Äldre har mindre ekonomiska muskler att ändra ekonomin.

Den äldre som till slut träffar en skuldrådgivare säger ofta att de skäms, skäms över att inte kunna köpa barnbarnen en julklapp. Medianskulden för en över 65 år är 129.000 kr. Och männen är fler, 65 procent, men antalet kvinnor ökar mer.

• Välfärden och äldres ekonomi är frågor som vi måste diskutera mer även internt i PRO. Från PRO deltog Ingrid Mardell, Birgitta Hultgren, Ninette Hansson och Susanne Björkenheim på CPR. Vill ni ha mer bakgrund och diskussion om detta i föreningarna så kontakta oss!

Text: Susanne Björkenheim Foto: Ingrid Mardell