Ut i det blå 14 maj

Tidig morgon samlades ett glatt gäng PRO-are, lite yrvakna men pigga och med ny putsade glasögon och ingen visste vart färden skulle gå. Busschauffören log hemlighetsfullt när bussen rullade iväg och vi bara lutade oss tillbaka i sätena för att njuta av färden.

Vårt första stopp var restaurang ”Västergård” i Glimåkra.
Här möttes vi av doften av nybakat bröd och ett dignande frukostbord. Här fanns allt man kan önska sig. Fil, flingor, ägg, svampomelett, stekt fläsk, prinskorv, ost, marmelader, m.m. När vi var mätta och belåtna med frukosten bordade vi bussen igen för att fortsatte färden norrut till nästa resmål.

Nästa resmål: Porslinsmuséet i Västerbotorp.
På slingrande vägar passerar vi Urshult och vidare norrut, några km. till så var vi framme hos Pia och Arne som har ett litet men fascinerande porslinsmuseum. Här stod kaffekopparna och kakor framdukade inne i porslinsmuséet så vi började med att fika innan vi guidades runt genom svensk porslinshistoria från eleganta serviser till folkhemsfavoriter. Några kände igen delar från sina barndomshem och många dröjde sig kvar framför montrar med blåvitt porslin och tidstypiska koppar från 50 talet. Efter vi vinkat av Pia Och Arne var det dags för nästa äventyr.

Lunch på Korrö Restaurang.
Så det bar iväg till nästa höjdpunkt, lunch på det idylliska Korrö restaurang, belägen vid Ronneby ån i Korrö hantverksby som är omgiven av skog och det kändes som att kliva rakt in i ett vykort. Lunchen var en utsökt Schnitzel med vit sparris, räkor, bearnaise och färsk pommes frites. Det serverades kaffe och en god kaka efter maten. Stämningen var hög och flera uttryckte att de gärna skulle återvända hit fler gånger.

Guidning: Historiska Vingslag av Sebastian Karlsson.
Efter Lunchen fick vi en ovanlig men spännande guidning av Sebastian, en kunnig entusiast som berättade om bryggare Carl-Fredrik- Uebel en lokal legend med passion för både öl och färger, han visade oss runt bland de olika byggnaderna och berättade spännande historier och anekdoter om de olika hantverkarna och deras öden.
Det var både underhållande och lärorikt.

Eftermiddagskaffet på Vildmarkskaféet i Hallabro.
Som avslutning på dagen styrde bussen mot Hallabro och det lilla mysiga Vildmarkskaféet. Här väntade kaffe och hembakade kakor. Många undrade varför det hette Vildmarkskaféet, och värden berättade att vildmarksleden passerade precis utanför och de tyckte då att namnet passade åt kaféet.
När sen bussen åter rullade hemåt igen var det med trötta fötter men glada hjärtan.

Resan Ut i det blå var en dag att minnas och kanske återuppleva, om än bara i tanken.