Brunkullareservatet Nästmyren, Fugelsta

PRO Leva Livets vandringsgrupp har återigen lämnat staden för att skåda naturens rika prakt av växter, särskilt med intresse riktat mot den blandade flora av orkidéer som Jämtlands kalkrika berggrund gynnar.

Näsmyren, Fugelsta ett lämplig utflyktsmål i juni månad.

Istället för att ta del av PRO-medlemmarnas ”vedermödor” blir det här en artikel om brunkullan i allmänhet och brunkullakolonin i Nästmyren i synnerhet.

Vår faktasökare, Margita Söderberg, har än en gång funnit information som berikar dagens utflykt.

Nästmyren hyser det största beståndet brunkulla i landet. Ängen ligger i byn Fugelsta i Marieby socken, ca 9 km från Östersund - ett område lämpligt som utflyktsmål, helst under juni månad då blomningen visar sig som artrikast.

Här bedrevs slåtter under 1800-talet, en form av markskötsel som skapar en mångfald blommande arter. Runt om i Storsjöbygden sköttes stora områden med lie och betande djur. Detta gynnade förutom brunkullan en mängd andra slåttergynnade växter – kattfot, ormrot, ängsgentiana m fl. Dessa, nu sällsynta, växter betraktades då som vilka ängsblommor som helst.

Barn plockade buketter och stod vid järnvägen och sålde till resande och stadsbor.

Efter utdikning och granskogsplantering på 1970-talet var brunkullan på väg mot att utrotas i Fugelsta.

Tack vare en observant markägare togs granplantorna bort och brunkullan kunde återta sin plats på ängen.

Brunkulla

En vacker brunkulla fotad av Manne Gunnarsson

Orkidéen brunkulla är Jämtlands landskapsblomma. Dess färg beskrivs som rosaröd till purpursvart och doftar som en blandning av choklad och vanilj.

När det uppmärksammades att brunkullans förekomst minskade i hela länet blev den fridlyst 1958.

Tyvärr bromsade det inte den nedåtgående trenden för artens förekomst.

För att värna om brunkullan startades 1972 ”Projektet Brunkulla”.

En mängd olika aktörer gick samman för att rädda Jämtlands landskapsblomma.

Bl a Länsstyrelsen och regionens Naturskyddsförbund. Dessutom engagerade sig markägare, hembygdsföreningar och många andra natur- och miljöintresserade grupper.

För brunkullans återväxt är rätt skötsel av växtplatsen mycket viktig samt en öppen och solig yta.

Slåtter ska ske sent på säsongen så att så att blomningen är avslutad. När höet torkat kan det bärgas och fröna ramlar ner på ängen.

På våren ska marken räfsas och rensas från dött gräs, löv och mossa som missgynnar brunkullans återväxt.

Området är ett Natura 2000-område, vilket innebär vissa restriktioner även för nyttjande av omgivande marker.

Nästmyren vårdas av Marieby hembygdsförening som dessutom genomför en årlig inventering för att bevaka beståndet.

Som mest har drygt 1100 exemplar blommat samtidigt (1994).

Antalet växtplatser för Jämtlands landskapsblomma minskar alltjämt på grund av den krävande skötsel som behövs.

Ett och annat litet bestånd finns fortfarande, men blir mer och mer sällsynt.

Källa: Skrifter från Länsstyrelsen/Naturvårdsverket/Anslagstavla på plats.

Text. Ann-Christin N Isaksson Foto: Manne Gunnarsson

Tillsammans för ett bättre liv

I PRO ser vi tillsammans till att livet som pensionär blir bättre och roligare. Här kan du träffa nya vänner, välja mellan mängder av aktiviteter och engagera dig i viktiga frågor. Som medlem får du också en lång rad förmåner som hjälper dig i din vardag.

  • PRO medlemsresor
  • Utvecklande studier
  • Fri datasupport
  • PRO Mervärde
  • Försäkringar
  • Billigare resor
  • Samhällspåverkan
Pratbubblor innehållandes texten Gå med i PRO och påverka.