Vandring till Odenängsgården

En stor grupp historietörstande PRO Leva Livet-vandrare samlas vid Röda Korset. Dagens stadspromenad ska leda oss genom en liten del av stadsdelen Odenslund. Här växte ett av Östersunds tidigaste bostadsområden upp under mitten av 1800-talet.

Innan ”avgång” får vi lyssna till Margita Söderbergs efterforskningar om vad som tilldrog sig på de marker som sedan kom att benämnas Odenslund.

Handlanden Nils Wikström var tidig med att anlägga Änge Gård. Han startade ett brännvinsbränneri ca 1840 på marker, som efter ägarbyte blev till ett tegelbruk, och där så småningom Odenslunds folkskola byggdes. En skola som haft några av våra deltagare som elever på 50- och 60-talet.

På Änge Gårds marker fortsatte bebyggelsen att växa. Det krävdes bostäder till

tegelbruksarbetare och alla mannar - med familjer - som fick arbete när järnvägen gjorde intåg i Östersund i slutet av 1800-talet.

Med växtvärken kom behovet av ett organiserat samhälle med stadsplaner, brandväsende, polisväsende, och hälsovård. Odenslund blev därför ett municipalsamhälle med delvis kommunalt självstyre efter att tidigare tillhört Brunflo socken/landskommun.

Första stoppet på vår färd blir på Brunflovägen där Odenslunds första skolhus ligger, och som senare användes som epidemisjukhus. Privat bostad idag.

Vidare mot Södertorg (strax före Stora kyrkan) där torghandel för odenslundare bedrevs innan Gustav III torg i Staden tog över torghandeln.

Nästa anhalt är Folkskolan vid Odensalagatan/Skolgatan. Av Margita får vi veta att den stod klar 1899 med EN lärarinna och 143 barn!

Vidare genom kvarter med byggnader och gårdar från många olika decennier. Som en liten idyllisk stad i staden.

Ett speciellt bostadshus på Allègatan stod klart ca 1870 och benämndes Katrinelundsgården. Den byggdes av Godsherre N.P.Holmer och namngavs efter hans hustru Katharina. Hon har även gett namn till Övre- och Nedre Katrinelundsgatan samt det stora parkområdet – Katrinelundsparken - mellan Allègatan och Brunflovägen.

Slutligen kommer vi till en undangömd pärla, Odenängsgården (vid Odenängsvägen). Hit flyttade Jöns Ersson 1840 och byggde upp ett jordbruk med vidsträckta marker. De nådde från Brunflovägen upp mot Spikbodarna. Även Körfältet ingick till en början, men såldes senare till Kronan.

De sista djuren lämnade gården 1947. Delar av byggnaderna är från 1600-talet och idag är gården K-märkt.

Efter 1 ½ timme och ca 3-4 km i benen återvänder gruppen till Röda Korset där fika och lite småprat får avrunda dagen.

Text: Ann-Christin N Isaksson

Källor: Ur skriften Gamla Östersunds årsskrift 1946 samt diverse fakta från internet.