Vandring och trivselmöte

Den här onsdagen innehöll ingredienser, som liknade andra onsdagars innehåll. Den började med en, som vanligt Bo Lindbergh-ledd vandring, och avslutades med ett trivselmöte.

Efter vandringen träffades vi i Folkets Hus för vidare äventyr, trivselmötet. Inledningen ägnades åt P-fyra Jämtlands (P4) förehavanden. Olov Ekerlid och Emelie Andersson, som jobbar som respektive kanalchef, och programledare, berättade om sina förehavanden. Naturligtvis är det vi lyssnare, som är deras mest viktiga komponent, att tillfredsställa! En handuppräckning visade, ungefär hur många, som lyssnar på Radio Jämtland.

P4- programmet har så mycket mera, än man kan tänka sig, att bestyra. Det som nämndes, var bl. a. beredskapsuppdraget. Framförallt blev vi kraftigt uppmanade att kontakta radion, t. ex. om vad de kan förbättra. Emelie avslöjade, att hon börjar sitt arbetspass, sådär i halv fem-tiden på morgonen, och fortsätter sedan utefter morgonen. Vi, som lyssnar på P4 Jämtland känner väl igen Emelies pass.

Sveriges Radio fyller 100 år i år. Allt i det som radio, räknas som ett jämställt företag. Trots det, så vill Lokalradion, som sagt gärna, att vi åhörare tycker till om, vad som kan förbättras, eller ev. förändras.

Sveriges Radio i vårt land, har tvåtusen anställda, och det räknas som ett mycket jämställt företag, med ett utbud för hela Sveriges befolkning.

Vi fick höra, att Berwaldhallen är Sveriges Radios konserthus med egen symfoniorkester och radiokör. P4 har 25 lokala kanaler, bland annat Sameradion med eget Eko. Detta utbud, är väl sådant, som vi, gemene man, inte har så stor vetskap om.

Det är jätteviktigt, att radion gör sig hörd, till exempel via alla de radiomaster, som täcker landet. En mycket stor procent av vårt lands befolkning, ca 71%, lyssnar på lokalradion.

Efter en mycket intressant information, om framförallt lokalradion, kom det vibrationer från allas vår ungdom, 1960-talet. Bandet Kentucky underhöll oss under någon dryg timme, med skickligt spel och fin sång. De kände tydligen inte alls någon tvekan, att servera oss rock och ”frän” musik! Som tur var, för oss lyssnare, var de, som sagt, mycket välspelande och duktiga, både att sjunga och att spela solo. Inte minst, att vi fick höra ackompanjemang på deras instrument, sologitarr, ja, vad heter det nu, med vibrerande ton, som ser ut som ett elpiano… kompgitarr, elbas och trummor. Alla band-deltagare sjöng, såväl solo, som i sin egen kör, den, som förgyllde sången ytterligare.

Efter denna musikaliska genomresa, fick vi information om kommande aktiviteter, vilka är rikliga! Vår nya ordförande, Harriet Jorderud, tackade för underhållningen, och samlade ihop oss till avsked. Återigen en mycket trevlig och underhållande eftermiddag i PRO Leva Livets anda!

Text och bild: Carin Brobacke