Vandring en skön vårdag

Under färden trakterades vi också av berättelser om ett och annat. Det var om de företag, affärer och caféer som funnits utefter Hornsgatan med omnejd, och om vådliga kälkfärder nedför de sluttande gatorna på Hornsberg.

Vid runstenen utanför det som tidvis har kallats Landstingsborgen och där en gång i tiden en folkskola låg, liksom Runda Torget under den epok, där Frösön utgjorde en egen köping.

Margita Söderberg berättade om Runstenen, som står utanför Borgen.

Utdrag ur Margitas berättelse: Informationen är hämtad från Bo Oscarssons text Jamtlands runsten 2001 samt Wikipedia. Runstenen är Jamtlands första skrivna dokument, bevarat i original och skrivet något av åren mellan 1030 och 1050. På stenen står det: ”Östman, Gudfasts son lät resa denna sten och bygga denna bro. Han lät kristna Jamtaland, Asbjörn gjorde bron, Tryn och Sten ristade dessa runor. ” (I Aksel Lindströms Frösötrilogi förverkligar han dessa personer i sina romaner.)

Stenen ristades i samband med Jämtlands kristnande. Bland alla runstenar i Norden finns bara en till, som talar om ett lands kristnande. Den finns i Jällinge i Danmark. Korset markerar kristendomen och är alltså vårt äldsta kristna dokument.

På stenen finns den äldsta dokumenterade källan om Jamtaland, alltså jamtarnas land. Man får också reda på, att man då byggde den första bron över Östersundet, och det skedde vid slutet av vikingatiden.

Jamtland hade på den tiden ett självstyre med eget allting, Jamtamot. Jämtland var självständigt fram till 1178, varefter det blev norskt och återigen svenskt 1645, vid freden i Brömsebro. Stenen benämns som Sveriges nordligaste runsten.

Runstenen har varit spräckt i 2 delar sedan 1600-talet och sprickan finns inritad i de första bilderna från den tiden, vilket man antar vara ett resultat av de många krig som Sverige utsattes för på 1500- 1600-talen.

Stenen har flyttats, skriver Oscarsson, - 5 ggr, enbart under 1900-talet. En gång dessförinnan, 1819, rubbades runstenen, då en nybyggare hade fått ögonen på en ”lämplig knutsten” och helt fräckt släpat runstenen som del i en husgrund, till sitt nybygge i stan. Där kunde den stenens historia varit all, om det inte hade varit för första länsläkaren Per Rissler, som bodde på Frösön och dagligen promenerade till sitt arbete inne i stan.

Rissler märkte en dag att stenen var borta, och efter att ha spårat den till nybyggaren såg Rissler till att den fraktades tillbaka till sin forna plats, där den blev stadigt fästad med järn.

Stenen stod på Runudden vid brofästet fram till 1969. Runudden blev förstörd under 1969-71 pga byggandet av den nuvarande bron. Stenen förvarades då några år i ett kommunalt förråd. Efter det har den flyttats 2 ggr till, senast till denna plats där den står nu.

Per Risslers hus blev under 1900-talet påbyggt med det kända danshaket Runeborg,där taket rasade in under 1960-talet så man rev dansbanan. Tyvärr rev man samtidigt också Risslers hem, utan att tänka på att det var ett kulturhus. Risslersgatan finns här på Frösön.